Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

Den amerikanska staten är världens största konsument av varor och tjänster och är därmed en väldigt viktig kund för många företag i länder runt om i världen. För att anskaffa varor och tjänster på det mest ekonomiska och effektiva sättet, har staten utvecklat en egen inköpsprocess. Inköpsprocessen styrs av regelverket Federal Acquisition Regulation (FAR). Utöver FAR, finns det ytterligare regler som styr anskaffningen inom olika affärsområden. Inom försvarsindustrin benämns regelverket Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, som styr anskaffningen av försvarsmateriel. Regelverken består av klausuler, alltså krav som måste uppfyllas av de som gör affärer med den amerikanska staten. Tidigare har den amerikanska staten endast krävt att huvudleverantörerna ska följa regelverken. På grund av att USA blir allt starkare på marknaden, krävs det nu att även huvudleverantörernas underleverantörer måste uppfylla vissa klausuler. Det gör att statens huvudleverantörer behöver göra ändringar i de nuvarande inköpsprocesserna för att regelverket ska uppfyllas.  Problemet är att många underleverantörer inte har någon erfarenhet av regelverket och tycker att det innebär för mycket jobb eftersom att det är utmanande att förstå och hantera. Om regelverket inte följs kan det leda till straffavgifter, uteslutning från nya affärsmöjligheter med den amerikanska staten, uppsägning av avtal och övriga affärer kan påverkas.  Arbetet utförs på SAAB Training & Simulation i Huskvarna som nyligen har påbörjat en process för att implementera regelverket i inköpsprocessen. Det här arbetet utförs för att ge stöd åt SAAB i deras fortsatta arbete av implementeringen.  Syftet med arbetet är att utifrån både underleverantörens och huvudleverantörens perspektiv, ta fram riktlinjer för att implementera regelverket i inköpsprocessen. För att på det sättet underlätta huvudleverantörens arbete och få underleverantörerna att acceptera regelverket. Syftet uppnås genom att undersöka vilka huvudsakliga problem som huvudleverantörer och underleverantörer uppfattar med regelverket och hur de arbetar med det. Det görs genom att utföra benchmarking mot en huvudleverantör som är erfaren av regelverket. Dessutom intervjuas två underleverantörer om hur de uppfattar regelverket. Utifrån teorin och informationen i fallstudien visas det att de största problemen med regelverket är att förstå och hantera klausulerna och hur regelverket ska introduceras för underleverantörerna. Utifrån problemen och beskrivna lösningar, har slutligen ett antal riktlinjer utformats. Riktlinjerna är till för att stödja huvudleverantören för att regelverket ska implementeras på bästa sätt. / The US Federal Government is the world´s largest consumer of goods and services. That makes the US Federal Government a very important customer to many companies around the world. The US Federal Government has developed a purchasing process to procure goods and services in the most economical and efficient way. The purchasing process is governed by the Federal Acquisition Regulation (FAR). Except for the FAR, there are additional rules governing the acquisition in different business areas. The Defense Federal Acquisition Regulations Supplement, DFARS, controls the procurement of military supplies.  The FAR and DFRAS consists of clauses that must be met by those who do business with the US Federal Government. The FAR requires that both the prime contractor and the prime contractor´s subcontractors must meet the requirements in the FAR and DFARS.   The problem is that many of the subcontractors does not have any experience in government contracting and thinks that it takes to much work to learn about the clauses. Although, if the FAR and DFARS clauses are not met by the prime and subcontractor, it can lead to penalties, exclusion, termination and other business may be affected.  The case study is performed at SAAB Training & Simulation in Huskvarna, which recently has started to develop a process for implementing the regulations in the purchasing process.  This work is being done to support SAAB in their continuous work with the regulations. The purpose of the work is to develop guidelines for implementing the FAR and DFARS in the purchasing process, based on both the prime contractor and the subcontractor’s perspective. The purpose is achieved by examining the main problems that the prime and subcontractors perceive with the regulations and how they work with it. This is achieved by performing benchmarking against a prime contractor who is familiar with the regulations. In addition, two subcontractors are interviewed on how they perceive the regulatory framework. Based on the theory and information in the case study, it appears that the main problems with the regulations are to understand and manage the clauses and how to introduce the FAR and DFARS to the subcontractors. Based on the main problems, a several guidelines have been designed for the prime contractors to follow.

This Bachelor’s thesis examines and describes the governmental cultural policy in Sweden. The relation between the state and the market in society is in focus. Earlier research is used to describe the development of cultural policy in Sweden after the world war two until today. Two governmental bills are examined and described, one from 1974 and one from 2009. The main issues are: What ideological content can be seen in the two bills? What ideological content can be seen in relation to the market? What points of ideological similarity and difference appear in a comparison between the two bills? In general the conclusions from the analysis are that cultural policy in 1974 is formed around the word equality. The ideology in 2009 years bill is formulated in words of growth. In the comparison different patterns can be seen. An ideological development is clear that shows that neo-liberal market-related ideology is present 2009 but not in the bill from 1974. The method used in the Bachelor’s thesis is textual ideology analysis. A method/theory about ideology analysis created by the Swedish professor in history of ideas, Sven- Eric Liedman is used. / Program: Bibliotekarie

This essay is about Swedish government cultural policy.The premise is that cultural policy is a form of welfarepolicy. The welfare state has changed and this affects theconditions for the cultural policy. Welfare is funded andorganized in different parts of society, in three spheres thatcan be said to represent society as a whole. These spheresare the public sphere, the market and the civil society. Theaim is to analyze how the national cultural policy appearedin the 1970s, compared to how it appears today. Thetheoretical approach is that society is composed of threespheres, their development is described in the paper withKarl Polanyi's The great transformation. The welfare stateand the change of it is described by two of Jacobs Torfingswritings and by Bob Jessops two ideal types of welfarestates, The Keynesian Welfare National State and TheSchumpeterian Workfare Postnational Regime. The methodis to use the three spheres of society as an ideal type andmake an analysis of ideas in two cultural policy bills. Theresult of the analysis is that in the bill from 1974 the goalbecame a cultural policy that contributes to a more equalsociety and the market's influence on culture is consideredproblematic. In 2009 the market is considered rather assomething contributing to growth and development insociety. This development indicates a change of the welfarestate. / Program: Bibliotekarie

<p>Bakgrund</p><p>Dagens samhälle med ökad utbildnings- och kompetensnivå ställer andra krav på organisationerna än tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mänskliga resurser, det vill säga individens behov och roll i organisationen. Det läggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rättvisa, respekt, integritet och arbetsinnehåll. Att människan är en viktig resurs innebär att organisationen måste ta hand om henne på rätt sätt. Hon måste få möjlighet att växa och utvecklas inom organisationen, då en väl motiverad anställd presterar bättre och ger därmed en större möjlighet för företaget att nå framgång.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna är tillämpliga i den speciella kontexten. Vidare vill vi förklara hur ledningen skall tänka för att kunna bibehålla och vid behov förbättra den arbetsmotivation som finns hos den anställde från början av anställningen.</p><p>Genomförande</p><p>Studien är utförd på de statliga verken och myndigheterna, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut, där totalt 16 tjänstemän intervjuades.</p><p>Resultat</p><p>Generellt kan vi säga att arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn är relativt hög. Givetvis finns det saker som kan förbättras för att arbetsmotivationen ska gynnas. Det finns en hel rad faktorer som är viktiga för ledningen i de statliga verken och myndigheterna att tänka på och ta hänsyn till, när de strävar efter att upprätthålla och eventuellt förbättra arbetsmotivationen hos de anställda. Vi har dessutom kunnat konstatera att de dominerande motivationsteorierna, om inte fullständigt så åtminstone stora delar av dem, är applicerbara i den svenska statliga sektorn.</p>

<p>Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.</p><p>Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.</p><p>Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.</p><p>Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.</p><p>Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras.</p><p>Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten.</p><p>Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen.</p><p>I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.</p>

No description available.

Bakgrund Dagens samhälle med ökad utbildnings- och kompetensnivå ställer andra krav på organisationerna än tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mänskliga resurser, det vill säga individens behov och roll i organisationen. Det läggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rättvisa, respekt, integritet och arbetsinnehåll. Att människan är en viktig resurs innebär att organisationen måste ta hand om henne på rätt sätt. Hon måste få möjlighet att växa och utvecklas inom organisationen, då en väl motiverad anställd presterar bättre och ger därmed en större möjlighet för företaget att nå framgång. Syfte Syftet är att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna är tillämpliga i den speciella kontexten. Vidare vill vi förklara hur ledningen skall tänka för att kunna bibehålla och vid behov förbättra den arbetsmotivation som finns hos den anställde från början av anställningen. Genomförande Studien är utförd på de statliga verken och myndigheterna, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut, där totalt 16 tjänstemän intervjuades. Resultat Generellt kan vi säga att arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn är relativt hög. Givetvis finns det saker som kan förbättras för att arbetsmotivationen ska gynnas. Det finns en hel rad faktorer som är viktiga för ledningen i de statliga verken och myndigheterna att tänka på och ta hänsyn till, när de strävar efter att upprätthålla och eventuellt förbättra arbetsmotivationen hos de anställda. Vi har dessutom kunnat konstatera att de dominerande motivationsteorierna, om inte fullständigt så åtminstone stora delar av dem, är applicerbara i den svenska statliga sektorn.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004. Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen. Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen. Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag. Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras. Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten. Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen. I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.