This essay addresses the following question: should the state be neutral in relation to the good life? The main subject of this essay is about state neutrality. Those who are for state neutrality suggest that the state should not promote any perception of the good life. Because we do not have knowledge of what the “good life” means and consists of. Since we cannot agree on that question, the state should let everyone decide that question for themselves. Others who are against state neutrality believe that the state should promote perceptions that are good for mankind. Human nature determines what is good for man. We should also consider that Kalle's life choice does not harm Lisa. So, there are perceptions about the good life that is good and bad for man. The state should therefore not be neutral. My own main point is to criticize the idea of state neutrality with the idea that we have and can acquire knowledge about the good life. Perhaps not entirely through human nature alone, but it should be complemented by proven experience and science.

I denna kvalitativa studie undersöks värdegrundsdokument från fem svenska statliga myndigheter. Studien syftar till att bidra med kunskap om maktrelationen och förväntan gentemot den statligt anställde genom textanalys ur ett kritiskt perspektiv. Det empiriska materialet analyserades utifrån critical discourse analysis (CDA) och kompletterades med Hellspong och Ledins (1997) mall av den ideationella strukturen. Den kritiska diskursanalysen är till för att ge svar på vilka värderingar som myndigheterna uttrycker. I den ideationella analysen undersöks värdegrundsdokumentens teman, propositioner och perspektiv. I analysen klargörs olika värdeord och rubriceringar som fanns i värdegrundsdokumenten samt dess innebörd och betydelse för den anställde. Resultatet visade att de önskade värderingarna är att myndigheterna och dess anställda ska vara kompetenta, handlingskraftiga, effektiva, flexibla med mera. Resultatet visade även att förväntningar som läggs hos den statligt anställde samt maktrelationen mellan myndigheterna och den anställde oftast uttrycks som påståenden med uttryckta krav, löften och förväntningar i värdegrundsdokumenten. / In this qualitative study, basic documents from five Swedish state agencies are examined. This study aims to contribute knowledge about the power relationship and expectation towards the state employee through a textual analysis from a critical perspective. The empirical material was analyzed on the basis of critical discourse analysis (CDA) and supplemented with Hellspong and Ledin's (1997) template of the ideational structure. The critical discourse analysis is intended to provide answers to which values the authorities express. In the ideational analysis, the themes, propositions and perspectives of the values documents are examined. The analysis clarifies different value words and headings that existed in the values documents, as well as the respective meanings and significance for employees. Results indicate that the desired values of state agencies and their employees include: compentency, actionable, effectiveness, flexibility among others. Results also demonstrated that expectations of the state employee as well as the power relationship between state agencies and the employee, are usually expressed as claims with expressed requirements, promises and expectations in the values documents.

This master’s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman’s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist’s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960’s by the same ministry. The purpose is twofold: first to examine if the two fields wereproblematized as a cultural policy. The conclusion is that popular education was part of what Edenman problematizedas a “wider cultural policy”. Education policy was not included in this field of reform, but not conceptually different from it. Secondly to examine what these threepolicies had in common as a problematization. This concept is combined with the concept of governmentality into ananalysis of how wider cultural policy was defined by two technologies, aesthetic education and environment. These elements are analyzed in programs for these fields of policy, their use of behavioral sciences and ideological programs after 1946. The conclusion is that the wider problematizationduring the early part of the period was part of a governmentality held together by a psychologically defined democratic subject. When cultural policy was defined as aseparate field of policy in the 1960’s, it lost contact with this governmentality’s focus on the citizen’s ethical behavior.Instead, its purpose was to fulfill goals of the citizen’s wellbeing in society. / Program: Bibliotekarie

This Master’s thesis has governmental cultural policy in focus and concludes a textual idea analysis of the governmental bill Time for culture. (Tid för kultur.) The aim of the study is to examine how the government is seeking legitimacy concerning the cultural policy. One of the starting points is that the society has changed over time in terms of for example increased globalization and multicultural and even the market adjustment is more evident. Also the economical basis in the society is different nowadays. These changes form challenges concerning the governmental cultural policy. The theoretical starting point for this thesis is based on a theory by cultural policy researcher Geir Vestheim. The theory claims that cultural policy is instrumental. The forms of instrumental culture policy are either qualitative, social, economic or democratic. The method used in the study is idea analysis. Ideal types based on a model by Vestheim are used to examine the different forms of instrumental culture policy and arguments in Time for culture. The study wants to explore which forms of arguments and instrumental cultural policy that can be seen in Time for culture. The result of this study shows that the different forms of instrumental cultural policy occur to varying extent in Time for culture. Most prominent are the economical arguments. Particularly when it comes to the cultural policy that concerns the role of the culture in the development of the society. One conclusion drawn is that the government is seeking legitimacy concerning the new cultural policy mainly throughout economical arguments.

This Bachelor's thesis examines and describes the ideas and ideological traits surrounding the public library within the governmental cultural policy. The Bachelor's thesis demonstrates how the public library – even though its relevance in the modern society has shifted over time – has maintained a connection to the governmental cultural policy and has therefore been shaped by the ideological changes in the political sphere as a whole. The main issues are: Which ideas concerning the public library's functions are expressed in the governmental cultural policy? Which ideological tendencies can be identified in the national cultural policy? Which ideas concerning the public library can be extracted through the found ideological tendencies? The method used in order to study the governmental bill is an ideology analysis based on a framework created by Dorte Skot-Hansen. The conceptual framework is used to represent three municipal cultural political rationales – the humanistic, the sociological and the instrumental – which in the ideal types are based on the ideological tendencies of the Scandinavian cultural policy during the latter half of the twentieth century. The analysis shows that the governmental cultural policy has maintained some of its traditional values but they seem to be inferior to the new economic liberal tendencies. However, within these results the expressed ideas regarding the public library deviates from the ideological tendencies and portray a traditional and enlightening institution instead of the expected market adjusted institution.

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac. One of the main qualities with informal internal communication seems to be its quickness. Mainly three different types of communication media were used – face-to-face, telephone and email. The organizational structure and the informal internal communication correlate in many interesting ways. For example, most of the informal internal communication takes place inside formal work units. The main conclusion is that the informal internal communication supports the organization quite well.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. </p><p>I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. </p><p>De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. </p><p>Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.</p>

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees’ freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities. The right does not mean that it frees the employees from their duties of loyalty to their employer and to follow the employer's decisions and directives. This jurisprudential thesis aims to clarify the legal guidelines for a relatively talked about problem, concerning how freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. Initially, unlawful restrictions on public employees' speech is reported to give the reader a better understanding of what is legally permissible legal action for an employee to take in these contexts. From a legal dogmatic method, the applicable law will be analyzed and provide answers to my main question: Under what conditions can public employees express themselves in social media and how does these statements relate to the employee's freedom of expression and the duty of loyalty? Public employees’ has a relatively high ceiling, in terms of what they can express themselves about in social media, which is largely due to the freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. In my judgment, stronger protection for whistleblowers in the Swedish legal system is required, since many employees are afraid of becoming victims of reprisals. Introduction of an enlarged protection of integrity, outside the scope of the YGL and TF, may also be necessary, since many social media falls outside the database rule and if violation occurs here it lapse protection. A new fundamental law on freedom of expression (NYGL) will hopefully contribute to increased understanding of the guidelines on social media usage. In the future, employers should focus on clearer policy in this area and also a clearer understanding of why freedom of speech is so valuable.