Denna uppsats behandlar de diskussioner som påverkat och de frågor som genomsyrat tecknings/-bildämnets utveckling från 1950-talet till 1980-talet. Genom en djupgående undersökning av dendebatt som förts i media kring ämnet ges en överblick av ämnets historia, syfte och innehåll. Defrågeställningar som har behandlas är; Hur har bildämnets betydelse diskuteras i media? Hur hardiskussionerna påverkat framväxten av och innehållet i nya läroplaner? Och hur har ämnets historiapåverkat vår syn på ämnet idag? I resultatet framgår att, i lgr 62 skrivs det fria skapandets betydelse ini läroplanen på ett tydligt sätt. Sett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skriver man i läroplanen inen utveckling som redan fanns på fältet under 1950-talet och början av 60-talet. Läroplanen speglarsåledes det arbete som redan bedrevs i praktiken. Samtidigt fanns det inslag av andra sätt att se pårelationen mellan läroplanen och den pedagogiska praktiken – Lgr 62 speglar en lång tradition avestetisk fostran som existerat under 1940- och 50-talet och speglar således existerande synsätt ochtraditioner. Innehållet i Lgr 69 speglar också i hög grad det arbete som redan bedrevs i praktiken. Avdiskussionerna som föregick den färdiga läroplanen kan man emellertid tydligt se att den färdigaläroplanstexten blev resultatet av en kompromiss mellan de förslag som SÖ ursprungligen lade framoch de förslag som drevs av teckningslärarna själva. Jämför vi bildämnets kursmål i lgr 80 med dagensläroplan (lgr 11) har ämnets betydelse och syfte stannat kvar och inga större förändringar har skett.Med andra ord har bildämnet gått från att vara det ämne som genomgått flest förändringar i jämförelsemed andra ämnen till att knappast genomgå några förändringar alls. Kanske kan det här vara svaret påvarför det idag finns så många spridda åsikter kring bildämnets syfte och betydelse.I den tillhörande visuella gestaltning som ingår i arbetet bjuder jag in till ett ljudverk baserat påintervjuer med personer med anknytning till Bildlärarutbildningen på Konstfack där de ger sin syn påvad bildämnet handlar om, är och bör vara. I installationen inbjuds publiken till att ta del avdiskussionen och reflektera över den komplexa problematik som där ställs och som fortfarande äraktuell: bildämnet som andningshål; estetisk fostran; problematiken kring om konst ska var central iämnet vs att alla bilder i samhället ska behandlas; uppfattningen om bilden som pysselämne; vikten aven kritisk blick på vår omvärld och åt vilket håll bildämnet i skolan är på väg idag.

This master’s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman’s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist’s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960’s by the same ministry. The purpose is twofold: first to examine if the two fields wereproblematized as a cultural policy. The conclusion is that popular education was part of what Edenman problematizedas a “wider cultural policy”. Education policy was not included in this field of reform, but not conceptually different from it. Secondly to examine what these threepolicies had in common as a problematization. This concept is combined with the concept of governmentality into ananalysis of how wider cultural policy was defined by two technologies, aesthetic education and environment. These elements are analyzed in programs for these fields of policy, their use of behavioral sciences and ideological programs after 1946. The conclusion is that the wider problematizationduring the early part of the period was part of a governmentality held together by a psychologically defined democratic subject. When cultural policy was defined as aseparate field of policy in the 1960’s, it lost contact with this governmentality’s focus on the citizen’s ethical behavior.Instead, its purpose was to fulfill goals of the citizen’s wellbeing in society. / Program: Bibliotekarie