Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

Internet har utvecklats till en ”Web 2.0” version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet sociala medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten. Men statliga verksamheter har många direktiv och verksamhetskrav att ta hänsyn till.Syftet med den här uppsatsen är att utreda nyttjande av sociala medier i större statliga organisationer med fokus på effektivt resursanvändande och nytta för användaren. Uppsatsen utreder även hur nyttjande av sociala medier påverkas av att verksamheterna drivs statligt och offentligt. Fyra större Svenska statliga verksamheter, med olika syn och processer för sociala medier har intervjuats för att utreda uppsatsens syfte. Även innehållsanalyser har genomförts av de medverkande verksamheternas Facebook-sidor. Detta resulterade i en relativt samstämmig syn på sociala medier. Samtliga verksamheter anser det viktigt att finnas i de sociala medierna, men är samtidigt oroliga för hantering av personuppgifter. Det visade sig också att verksamheterna inte anser att det går att använda sociala medier för att effektivisera kommunikationen externt. Slutsatsen är att verksamheterna blir mer tillgängliga för allmänheten genom sociala medier och kan skapa plats för engagemang och diskussioner. Däremot kan inte sociala medier som ensamt verktyg användas för att effektivisera kommunikationen externt mellan det statliga verket och allmänhet och företag. / The Social Government Organization.The Internet has evolved into a "Web 2.0" version, where there is an interaction between users. The networking site, Facebook, which is one example of social media, has only been online for a few years and already has over 500 million users around the world. Social media is an easy way to create contact and accessibility with their audiences and can become a tool for private individuals, companies and organizations to reach their target audiences. The governmental organizations can also use social media to communicate with their customers, stakeholders and the public. But the governmental organizations have many directives and management requirements to consider.The purpose of this paper is to investigate the use of social media in greater governmental organizations with a focus on resource usage and benefit for the user. The essay also investigates how the social media usage are affected by the governmental organizations being driven by the state and having a requirement of being public.Four major Swedish governmental organizations, with different approaches and processes for social media were interviewed to investigate the purpose of the essay. A content analysis of the participating organizations’ Facebook-pages has also been carried out. This resulted in a relatively coherent vision of social media. All businesses consider it important to be active in social media, but are concerned about how to handle privacy and personal data. It also appeared that the organizations do not believe that it is possible to use social media to streamline communication externally.The conclusion is that the activities are more accessible to the public through social media and can create space for engagement and discussion. However, social media cannot be used as the sole tool to streamline communication externally between governmental organizations and the public and companies.

Statlig övervakning är en åtgärd som bl.a. kan användas för att förebygga brottslighet. Befolkningens attityder till övervakning påverkar acceptansen för åtgärden och kan skiljas åtberoende på flera faktorer. En ofta förbisedd faktor, konformitet, kan ha en inverkan på individens attityder till övervakning. Trots att människor i hög grad värnar om sin integritet, kan människor avstå från att skydda den. Det är därför av intresse att öka förståelsen bakom attityderna och acceptansen för övervakning. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan konformitet och individens attityder till statlig övervakning i Sverige. Vidare har denna studie undersökt om attityder och konformitet korrelerar med kön, invånarantal i deltagarens hemstad, utbildningsnivå och medvetenhet om statlig övervakning. Genom validerade frågeformulär sammanställdes en enkät där 184 deltagare (102 män; 82 kvinnor) besvarade frågor som mätte konformitet och attityder till övervakning. Den starkaste signifikanta korrelationen som hittades var mellan konformitet och positiva attityder. Vidare korrelerade konformitet signifikant även med kön samt medvetenhet om övervakning. Invånarantalet i deltagarens hemort korrelerade signifikant med positiva- likväl negativa attityder till övervakning. Studiens implikationer och begränsningar har diskuterats. / Government surveillance is a measure that can be used for crime prevention, among other purposes. Public attitudes towards surveillance influence the acceptability of the measure and may differ depending on several factors. One widely overlooked factor, conformity, can have an impact on individuals' attitudes towards surveillance. Although people are highly protective of their privacy, they may refrain from protecting it. It is thus of interest to better understand the attitudes and acceptance of surveillance. The purpose of this study was to explore the relationship between conformity and individual attitudes towards state surveillance in Sweden. Additionally, this study examined whether attitudes and conformity correlate with gender, the population of the participant's hometown, education level, and awareness of state surveillance. Using validated questionnaires, a survey was compiled in which 184 participants (102 men; 82 women) answered questions measuring conformity and attitudes towards surveillance. The strongest significant correlation found was between conformity and positive attitudes. Furthermore, conformity also significantly correlated with gender and awareness of surveillance. The population size of the participant's hometown correlated significantly with both positive and negative attitudes towards surveillance. The implications and limitations of this study have been discussed.

On the 24 of February 2022 Russia launched an operation to seize control of Hostomel Airport, a few miles from Kyiv. Although Russia is the military superior state in the war with Ukraine, they failed to achieve the strategic purpose of the operation. The operation is an example of the classic, empirical puzzle of how relatively superior military actors can still lose armed conflictsagainst a weaker opponent. The aim of this study is to make a contribution to the research on asymmetric warfare, focusing on why a military stronger, state actor sometimes fails to achieve strategic victory in a conflict with another state actor. The more specific aim is to increase the understanding of why Russia, the military stronger state, did not achieve the strategic objective of the operation at Hostomel Airport in February 2022. The study was carried out as a single case study, using the method “structured, focused comparison”. Two theories were used to increase the understanding of the outcome, Warden´s theory of Air Superiority and Leonhard´s theory of Combined Arms. The results of the study shows that both Warden´s and Leonhard´s theories contributed to a more comprehensive understanding of the outcome of the operation. Russian forces lack of air superiority resulted in several consequences and frictions to the Russian assault. Russian forcescould not operate freely in the air and both the Ukrainian air defence and air force were able toaffect the Russian forces throughout the operation. One of the most important conclusions of the study was that the Russian forces lack of air superiority enabled the Ukrainian air force to bomb and destroy the runways, making them impossible to land heavy aircraft on. Russia did notimplement the principles of combined arms during most of the operation, and never at the critical moments. One consequence of this could be that the initial attack was prolonged, making it impossible for Russian reinforcements to land on the runways.

Bakgrund: Employer Branding är ett relativt nytt begrepp som har börjat användas som en strategi inom Human Resource Management. Genom att utveckla ett Employer Brand kan or-ganisationer attrahera och behålla talangfull arbetskraft och på så vis säkra sin överlevnad. Det saknas emellertid forskning på hur Employer Branding kan användas i offentlig verksamhet för att attrahera den senaste generationen på arbetsmarknaden; Generation Y. Syfte: Öka förståelse för hur statliga myndigheter kan arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod och har en fenomenologisk samt deduktiv forsk-ningsansats. Undersökningsdesignen var i form av en fallstudie. Nio semistrukturerade inter-vjuer har genomförts med respondenter på Bolagsverket, varav fyra intervjuer med personer som har inflytande över Employer Branding och fem med personer ur Generation Y. Teorier: "Employer Branding Predictive Model" Slutsatser: I studien visar att den statliga arbetsgivaren är attraktiv för Generation Y. Proble-matiken ligger i att det finns brister beträffande hur kommunikationen av arbetsgivarvarumärket ser ut externt. Utan en uttalad målgrupp och ett uttalat Employee Value Proposition blir den externa kommunikationen otydlig vilket minskar arbetsgivarens attraktionskraft hos potentiella arbetstagare. Attraktiviteten uppstår först när individen från Generation Y redan rekryterats in i organisationen. / Introduction: Employer branding is a relatively new concept that has begun to be used as a strategy in Human Resource Management. By developing an Employer Brand, organizations can attract and retain talented workers and thus ensure their survival. However, there is no research on how employer branding can be used in the public sector to attract the newest gen-eration in the labor market; Generation Y. Objective: The purpose of this study is to increase understanding for how governmental em-ployers can work with Employer Branding to attract Generation Y. Method: The study is based on qualitative method and a phenomenological and deductive re-search approach. Research design was in the form of a case study. Nine semi-structured inter-views were conducted with respondents from Swedish Companies Registration Office, four interviews with people who work with Employer Branding and five who belong to Generation Y. Theories: "Employer Branding Predictive Model" Conclusions: The study reveals that the governmental employer is attractive to Generation Y but could improve the external communication of its Employer Brand. Without an explicit tar-get group and a pronounced Employee Value Proposition, the external communication is un-clear which reduces the employer's attractiveness to potential employees. The attractiveness arises only when the individuals from Generation Y already are recruited into the organization.

Undersökningens syfte var att identifiera om plan- eller miljöparadigmet haft företräde vid behandling av överprövning av detaljplaner enligt 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen och att identifiera om det fanns skillnader mellan länsstyrelserna vid dessa prövningar. Avgränsning gjordes till tidperioden 2012-2015 och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län. Metoden som använts var en textanalys baserad på dekonstruktion. Det empiriska materialet har huvudsakligen utgjorts av länsstyrelsernas beslut. Resultatet visade att planparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län, miljöparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Skåne län. I beslut av Länsstyrelsen i Kronobergs län växlade företrädet mellan paradigmen. För beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län gick inget företrädande paradigm att hitta. Skillnader mellan länsstyrelserna hittades. Den huvudsakliga skillnaden som identifierades var en ovilja att överpröva kommunernas beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län och en vilja att styra kommunerna genom en hög skyddsambition hos Länsstyrelsen i Skåne län. / This study was aimed to identify whether the planning or environmental paradigm had precedence in the treatment of appeals of zoning under Chapter 11. § 10 of the Swedish Planning and Building Act and to identify whether there were differences between the county administrative boards in these trials. Delimitation was made to the time period 2012-2015, and the counties of Blekinge, Kalmar, Kronoberg and Skåne. The method used was a text analysis based on deconstruction. The empirical material has mainly consisted of the county administrative boards' decisions.The results showed that planning paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board in Kalmar County, environmental paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board of Skåne. In the decision made by the Administrative Board of Kronoberg changing priority between the paradigms were found. In the decisions made by the County Administrative Board of Blekinge were no predominant paradigm found. Differences between the county administrative boards were found. The main difference identified were a reluctance to challenge the municipalitys decisions from the County Administrative Board in Kalmar County and a high protective aim of the County Administrative Board of Skåne.

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden. / Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

Denna studie har ämnat undersöka hur ett biotopskyddsområde påverkar avkastningen för en privat skogsägare. Bildandet av ett biotopskyddsområde ses som ett ingrepp i den privata äganderätten där skogsägaren får sin mark inlöst och i utbyte utgår en ersättning från staten per hektar skogsmark som ingår i biotopskyddet. För att ta reda på hur skogsägaren påverkas av bildandet av biotopskyddsområden har studien utgått från befintliga data. Detta i form av statistik från Skogsstyrelsen där nybildade biotopskyddsområden och ersättningen för dessa presenteras. Vidare, för att stärka variablernas kvalitet i studien och för att få en övergripande förståelse för hur ersättningen står sig gentemot en fortsatt drift av skogen har fem intervjuer gjorts med personer från organisationer inom det svenska skogsbruket. I och med att studien använt sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod anses det metodologiska tillvägagångsättet vara likt mixed methods.    Resultatet visade att den statliga ersättningen för biotopskyddsområden stod sig i dryga 85 år gentemot avkastningen som en fortsatt drift av skogen i genomsnitt skulle ge. Vid medelmåttig bonitet, arrondering och ett marknadsläge med normala till höga virkespriser är ersättningen enligt merparten av intervjupersonerna skälig. Genom intervjuerna framgick också att det inte var ersättningens nivå som var problemet. Några av intervjupersonerna antydde att skogsägare med bra arrondering, närhet till vägar och hög bonitet på sitt skifte inte var lika gynnade av ersättningen. Det var således dessa faktorer som intervjupersonerna ansåg påverkade avkastningen från skogen mest.    Diskussionen kring resultatet och de svar och åsikter som samlats in via statistik och intervjuer visade att det var avsaknaden av pengar som var det främsta monetära problemet kring ersättningen. Staten avsätter inte nog med pengar för de marker som de vill skydda, därför får oftast inte skogsägaren pengarna direkt utan får vänta i bildandet av biotopskyddsområden. Vidare påverkar ingreppet skogsägaren i termer som inte går att mäta i kronor, det är här som äganderätten och ingreppet i den blir central. Familjearv blir inlösta och en av organisationerna som intervjuats menar att staten försöker pruta med markägaren. Vissa gånger även skrämma markägaren med hot om rättegång om de inte godtar ett anbud från staten.          Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att skogsägaren på kortare sikt inte påverkas negativt, sett ur ett avkastningsperspektiv, eftersom ersättningen är representativ gentemot avkastningen som en generation skulle få ut av skogen. Ersättningen för biotopskyddsområdet avser enligt nu gällande regler emellertid en allframtidsöverlåtelse, avkastningen som senare generationer skulle fått ut av skogen går då förlorad. Ingreppet påverkar också skogsägarens privata äganderätt, vilket troligtvis inte kan värderas i termer av pengar. / This study is intended to investigate how a biotope protection area affects the yield of a private forest owner. The formation of a biotope protection area is seen as an engagement of the private property right where the forest owner gets his land redeemed and in exchange a compensation is paid by the state per hectare of forest land included in the biotope protection. In order to find out how the forest owner is affected by the formation of biotope protection areas, the study has been based on existing data. This is in the form of statistics from the Swedish Forest Agency, where newly formed biotope protection areas and the compensation for these are presented. Furthermore, in order to strengthen the quality of the variables in the study and to gain an overall understanding of how the compensation is in relation to the continued operation of the forest, five interviews have been made with people from organizations in the Swedish forestry industry. Since the study used a quantitative and a qualitative method, the methodological approach is considered to be similar to mixed methods.    The result showed that the state compensation for biotope protection areas stood at more than 85 years compared to the return that the continued operation of the forest would on average provide. In the case of mediocre quality, arrest and a market situation with normal to high wood prices, the remuneration according to most of the interviewees is reasonable. The interviews also showed that the problem was not the level of compensation. Some of the interviewees suggested that forest owners with good arrest, proximity to roads and high quality at their turn were not as favored by the compensation. It was thus these factors that the interviewees considered most affected the yield from the forest.    The discussion about the results, answers and opinions gathered through statistics and interviews showed that it was the lack of money that was the main monetary problem regarding the compensation. The state does not allocate enough money for the grounds that they want to protect, therefore the forest owner usually does not receive the money directly, but has to wait in the formation of biotope protection areas. Furthermore, the engagement affects the forest owner a lot in terms that cannot be measured in SEK, it's here that the ownership and the intrusion into it becomes central. Family inheritance is redeemed and one of the organizations interviewed believes that the state is trying to bargain with the landowner. Some times even scare the land owner with the threat of trial if they do not accept a bid.      In summary, the study's results show that the forest owner in the shorter term is not adversely affected, from a yield perspective, since the compensation is representative of the return that a generation would get in return of the forest. However, the compensation for the biotope protection area, according to current rules, refers to an all-time transfer, the yield that later generations would have received from the forest is then lost. Engagement also affects the forest owner's private ownership, which probably cannot be valued in terms of money.