I ambulanssjukvården krävs det många gånger att man tar snabba beslut om hur vårdandet skall utföras. Dessa beslut måste ofta fattas under kort tid och kan många gånger vara livsavgörande. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och olyckor. Ambulanssjukvården i en organisation i väst Sverige har fått utbildning i Prehospital sjukvårdsledning som används vid olyckor och andra större händelser. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning. Eftersom detta koncept är relativt nytt är det ett område som inte är undersökt ur ambulanssjuksköterskans synvinkel. Studien är baserad på intervjuer av sex stycken ambulanssjuksköterskor som arbetar i ambulanssjukvården inom denna organisation och varit i ledande befattning på en olycka. Deras yrkesverksamma år inom ambulanssjukvården var mellan 3 och 8 år.Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en öppen fråga och innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Analysen resulterade till följande huvudkategorier: Visualisering, Interaktion, Otillräcklighet, Försvårande miljö och Insikt om övning ger fördjupad kunskap. Dessa kategorier beskrivs sedan i resultatet där även citat från intervjuerna framkommer. Författarna fann att det fanns ett stort engagemang och intresse hos deltagarna i studien. Studien visar att om en sjukvårdsinsats skall bli väl genomförd är det många faktorer som måste fungera. En av dessa faktorer är att man använder sig av ett koncept som ger en stabilitet och en trygghet för den som arbetar med det. En vanlig upplevelse var även att känna otillräcklighet för ambulanspersonalen. Denna känsla upplevde personalen både i arbetet med patienten men även med alla arbetsuppgifter som skulle genomföras på olycksplatsen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.