De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Menfrågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskningav hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger enrättvisande bild av bolagen.Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har föravsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistruktureradeintervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlatempirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagenshållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, harintervjuer endast genomförts med revisorer.Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning avhållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fulltutvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle varaobefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för attdet ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge ennågorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dockge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas synvinkel, dåinformationen är bestyrkt från en oberoende part. Viktig är också att påpeka attäven då bolagen blir granskade, bestämmer de fortfarande vilka delar som skagranskas eftersom t ex viljestyrkan inte kan granskas. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden. / Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

By 2050, the world population is projected to exceed nine billion and sustainable development measures are therefore critical. There has been a clear consensus internationally regarding the importance of assessing projects’ environmental impacts as a mean to promote sustainable development. The environmental impact assessment (EIA) system has a fundamental role of being a tool for reaching sustainable development. Therefore, continuously enhancing its quality by evaluating the system is important. This study focused on the quality of the review process in the Swedish EIA system, as it is the last step of quality assurance before the final decision-making. Currently, various authorities are responsible for assessing the quality of the environmental impact statement (EIS), something that can naturally lead to varied review qualities. The purpose of this Master Thesis was to question the quality of the current review process in Sweden’s EIA system and raise awareness as to how it possibly can be improved. An approach to promote consistency in the review process exists in the Dutch EIA system, where a national independent authority built up of experts is set to critically review EISs of complex proposed projects. Objectives of this study were to contribute with research on whether or not Sweden should implement an independent national commission to review the quality of EISs, to identify participants’ views and attitudes regarding the subject and to analyze whether or not it is favorable and possible to change the current system. A comparison with the Dutch review process along with eight semi-structured interviews were completed, and results showed that it is likely that the Swedish review process can improve by implementing a national independent review authority and thus increase the current quality and uniformity. The study also found that it would not lead to any major losses to the current system. By using a national authority, standardized working procedures can be developed and independence can be reached through utilizing impartial reviewers. However, feasible problems include funding regulations and having to modify Swedish EIA legislation. It is also estimated that a national commission would not have sufficient resources to review all incoming EISs, hence, restrictions are required. / År 2050 förväntas världens befolkning överstiga nio miljarder och det är mycket viktigt att vidta åtgärder mot en hållbar utveckling. Det har skett en tydlig internationell enighet om vikten av att bedöma projekts miljöpåverkan som ett medel för att främja en hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningssystemet har en grundläggande roll som verktyg för att nå en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att kontinuerligt förbättra dess kvalitet genom att utvärdera systemet. Denna studie fokuserar på kvaliteten av granskningsprocessen i det svenska MKB-systemet, eftersom det är det sista steget i kvalitetssäkringen innan det slutliga beslutsfattandet. För närvarande har olika myndigheter ansvaret för att bedöma kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), vilket naturligtvis kan leda till varierande kvalitet på handläggningen. Syftet med detta examensarbete var att ifrågasätta kvaliteten av den pågående granskningen i det svenska MKB-systemet och öka medvetenheten om hur det möjligen kan förbättras. En strategi för att främja likvärdighet i granskningen finns i det nederländska MKB-systemet, där en oberoende nationell myndighet uppbyggd av experter är satt till att kritiskt granska miljökonsekvensbeskrivningar av komplexa föreslagna projekt. Målet för denna studie var att bidra med forskning om huruvida Sverige bör införa en oberoende nationell kommission för att granska kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningar, att identifiera deltagarnas åsikter och attityder kring ämnet och att analysera om det är fördelaktigt och möjligt att modifiera det nuvarande systemet. En jämförelse med den nederländska granskningsprocessen tillsammans med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, och resultaten visade att det är troligt att den svenska granskningsprocessen kan förbättras genom att införa en nationell oberoende granskningsmyndighet och därmed öka den nuvarande standarden och enhetligheten. Studien visade också att det inte skulle leda till några större förluster av det nuvarande systemet. Genom att använda en nationell myndighet, kan standardiserade arbetsmetoder utvecklas och självständighet kan nås genom att utnyttja objektiva granskare. Möjliga problem är finansieringsbestämmelser och behovet av att ändra svensk miljölagstiftning. Det är också sannolikt att en nationell kommission inte skulle ha tillräckliga resurser för att granska alla inkommande miljökonsekvensbeskrivningar, i och med det krävs begränsningar.