Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.