”Arus Pelangi” är indonesiska för ”Regnbågsflödet”, och namnet på Indonesiens största hbt- organisation. De arbetar för att stärka HBT-personers rättigheter i samhället, spela en aktiv politisk roll samt öka medvetenhet och acceptans om HBT-samhället. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Arus Pelangi som organisation, med inriktning på den externa kommunikationen påverkas av sin kontext i Indonesien som utvecklingsland. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med utvalda anställda på organisationen samt deltagande observationer för att kunna analysera deras kommunikationsarbete. Vi har undersökt organisationens planerade kommunikation med fokus på en specifik aktivitet (Trans Gender Day of Remembrance) för att sedan analysera vilka problem eller hinder som finns i denna process. Den teoretiska ramen tar avstamp i kommunikationsprocessen i sin helhet där vi sedan går in i den utvecklade versionen av Shannon & Weavers kommunikativa basmodell. Utifrån olika teorier om kommunikationshinder, främst av Harrison (2000), kopplas det till processen av kommunikation, relationen mellan sändare och mottagare samt organisationskommunikation. För att förstå organisationens hinder har vi även tagit med vilka förutsättningar de har idag och hur dessa används med betoning på arbetet online. I rapporten har vi kommit fram till att det finns ett antal yttre faktorer som påverkar Arus Pelangis externa kommunikation och skapar hinder i vilka möjligheter man har som organisation. Huvudsakligen politiska faktorer som skapar säkerhetsmässiga hinder i kommunikationen, samt den kulturella aspekten om acceptans gentemot HBT-samhället. Vidare menar vi att problemet emellertid till stor del även ligger i deras egen kommunikationsplanering där organisationen bland annat behöver ett tydligare upplägg och större arbete kring hur man ska lösa dessa kommunikationshinder för att uppfylla ett effektivt meddelande och kunna uppnå sina kommunikationsmål.

Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet marknadskommunikation som småföretag i Jönköping har använt sig av. För att belysa detta fenomen har vi utgått ifrån teorierna marknadskommunikationsmixen, kommunikationsplaneringen och word of mouth. Vi har prövat våra valda teorier genom att jämföra våra empiriska resultat med vår valda teoretisk ram. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har genomfört samtalsintervjuer med ägarna till fyra olika småföretag. Det rör sig i samtliga fall om ägarna till nyöppnade butiker i Jönköping. Våra resultat visar att samtliga företag på något sätt, medvetet eller omedvetet, har använt sig av de olika stegen som vi utgått ifrån i vår teoretiska ram. Våra slutsatser i denna fallstudie är att småföretag använder sig av de olika stegen i teorierna gällande marknadskommunikationsmixen, word of mouth samt kommunikationsplaneringen. Momenten som ingår i marknadskommunikationsmixen, word of mouth samt kommunikationsplaneringen har tillämpats på något plan av ägarna till företagen. Dessa teorier är alltså tillämpbara på den marknadskommunikation de företag som ingått i studien har använt sig av för att nå ut med sitt budskap på marknaden.

<p>Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet marknadskommunikation som småföretag i Jönköping har använt sig av. För att belysa detta fenomen har vi utgått ifrån teorierna marknadskommunikationsmixen, kommunikationsplaneringen och word of mouth. Vi har prövat våra valda teorier genom att jämföra våra empiriska resultat med vår valda teoretisk ram.</p><p>Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har genomfört samtalsintervjuer med ägarna till fyra olika småföretag. Det rör sig i samtliga fall om ägarna till nyöppnade butiker i Jönköping. Våra resultat visar att samtliga företag på något sätt, medvetet eller omedvetet, har använt sig av de olika stegen som vi utgått ifrån i vår teoretiska ram.</p><p>Våra slutsatser i denna fallstudie är att småföretag använder sig av de olika stegen i teorierna gällande marknadskommunikationsmixen, word of mouth samt kommunikationsplaneringen. Momenten som ingår i marknadskommunikationsmixen, word of mouth samt kommunikationsplaneringen har tillämpats på något plan av ägarna till företagen. Dessa teorier är alltså tillämpbara på den marknadskommunikation de företag som ingått i studien har använt sig av för att nå ut med sitt budskap på marknaden.</p>

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ”European Capital of Culture”. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels. Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014. Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these.

<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.