”Arus Pelangi” är indonesiska för ”Regnbågsflödet”, och namnet på Indonesiens största hbt- organisation. De arbetar för att stärka HBT-personers rättigheter i samhället, spela en aktiv politisk roll samt öka medvetenhet och acceptans om HBT-samhället. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Arus Pelangi som organisation, med inriktning på den externa kommunikationen påverkas av sin kontext i Indonesien som utvecklingsland. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med utvalda anställda på organisationen samt deltagande observationer för att kunna analysera deras kommunikationsarbete. Vi har undersökt organisationens planerade kommunikation med fokus på en specifik aktivitet (Trans Gender Day of Remembrance) för att sedan analysera vilka problem eller hinder som finns i denna process. Den teoretiska ramen tar avstamp i kommunikationsprocessen i sin helhet där vi sedan går in i den utvecklade versionen av Shannon & Weavers kommunikativa basmodell. Utifrån olika teorier om kommunikationshinder, främst av Harrison (2000), kopplas det till processen av kommunikation, relationen mellan sändare och mottagare samt organisationskommunikation. För att förstå organisationens hinder har vi även tagit med vilka förutsättningar de har idag och hur dessa används med betoning på arbetet online. I rapporten har vi kommit fram till att det finns ett antal yttre faktorer som påverkar Arus Pelangis externa kommunikation och skapar hinder i vilka möjligheter man har som organisation. Huvudsakligen politiska faktorer som skapar säkerhetsmässiga hinder i kommunikationen, samt den kulturella aspekten om acceptans gentemot HBT-samhället. Vidare menar vi att problemet emellertid till stor del även ligger i deras egen kommunikationsplanering där organisationen bland annat behöver ett tydligare upplägg och större arbete kring hur man ska lösa dessa kommunikationshinder för att uppfylla ett effektivt meddelande och kunna uppnå sina kommunikationsmål.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro. Även fördomar och attityder som förekommer hos personal och döva patienter samt ohållbara tillvägagångssätt. Subteman är kunskap och förståelse, känslor samt tolk. Diskussion: Diskussionsdelen innefattar viktiga delar utifrån resultatet som kräver vidare förklaring. Delar som diskuteras är tid, kultur och kommunikation via tolk. Leiningers modell och teori förklaras i relation till resultat. Metoddiskussionen visar fördelar, begräsningar och problemlösningar över denna litteraturöversikt. Slutsats: Vidare forskning med kvalitativ utgång krävs i syfte till att förbättra kommunikationsprocessen mellan vårdpersonal och döva patienter.

Sammanfattning   Bakgrund: Den ökade globala rörligheten av individer mellan länder har inneburit att hälso- och sjukvården därmed akutsjukvården fått en större etnisk variation. Sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagning träffar patienter med begränsade språkkunskaper varje dag. Svårigheter i kommunikation relaterat till språkbarriärer riskerar att påverka möjlighet att ge en god omvårdnad.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienter på akutmottagning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv anastas som fokuserar på manifest innehåll användes med hjälp av (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Dataanalysen av Sjuksköterskornas upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienten på akutmottagning resulterade i tre huvudkategorier “otillräckligt informationsutbyte, Behov av tolk och Bristande kommunikation. Slutsats: I studien har det framkommit att det uppstår språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient som inte talar samma språk på akutmottagning. Språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient ställer sjuksköterskan inför många utmaningar bland annat kommunikationshinder som leder till otillräckligt informationsutbyte som i sin tur resulterar missförstånd   Nyckelord:  Kommunikationshinder, språkbarriär, akutmottagning, sjuksköterska, upplevelse

Bakgrund: Globaliseringen medfört ökad förekomst av språkbarriärer, inte minst i Sverige. För att undkomma problemet finns det professionella tolkar, som översätter samtal mellan parter med olika modersmål. Ett sammanhang där tolk spelar en avgörande roll är inom hälso- och sjukvården, där samtal kan innebära enorma konsekvenser för människors liv och hälsa. Individers behov av tolk har stora implikationer för sjuksköterskans yrkesutövande liksom patientens liv.   Syfte: Att undersöka hur patienter med annat modersmål beskriver sina upplevelser av tolksamtal i ett vårdmöte. Metod: En litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar med studier av kvalitativ ansats granskades. Artiklar som motsvarade studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Negativa upplevelser av tolkade samtal var misstanke om feltolkning, bekymmer om sekretess, skamkänslor kopplade till tolkens närvaro och upplevd utlämnande av emotionella budskap. Många nämnde även vikten av att tolk och patient delar samma dialekt av samma språk, vilket vårdpersonal ofta inte tog hänsyn till. Positiva upplevelser av tolkade samtal beskrevs som ökad delaktighet och autonomi, möjlighet till kulturkongruent vård och ökad förståelse för vården. Olika faktorer påverkade också deltagarnas uppfattningar av tolkens kompetens, som exempelvis tolkens ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, klädsel, och personkemi, vilket i sin tur påverkade patientens tillit till tolken och upplevelsen av vårdmötet.  Slutsats: Patienter med annat modersmål hade såväl positiva och som negativa upplevelser av tolkade samtal. Många faktorer påverkade tolkade möten, såsom patientens upplevelse av tolkens kompetens samt huruvida tolken och patienten talade samma dialekt. / Background: Globalization has led to increased prevalence of language barriers, not least in Sweden. Professional interpreters combat this, by translating conversations between parties with different native languages. An area where interpreters play a crucial role is healthcare, where discussions can have enormous consequences for peoples’ lives and health. Individuals’ need for interpreters carry great implications for the nurse’s professional practice as well as patients’ lives. Aim: To explore how patients with a different native language describe their experiences of interpreted communication in a healthcare setting.  Method: Literature review whereby 10 original research articles with studies of a qualitative approach were reviewed. Articles corresponding to the study’s aim were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. Results: Negative experiences of interpreted healthcare encounters were suspected misinterpretation, worries about confidentiality, feelings of shame related to the interpreter’s presence and perceived omission of emotional messages. Additionally, many mentioned the importance of dialect, which healthcare providers often didn’t consider. Positive experiences of interpreted meetings were increased participation and autonomy, culture-congruent care and increased understanding of healthcare. Different factors affected the participants’ impressions of the interpreter’s competence, for instance the interpreter’s age, sex, religion, ethnicity, clothes and personal chemistry, which in turn affected the patient’s trust for the interpreter.  Conclusion: Patients with a differing native language had both positive and negative experiences of interpreted health encounters. Many factors had influence, such as the patient’s perception of the interpreter’s competence and whether the interpreter and patient speak the same dialect.

Att komma till ett helt nytt land har en del konsekvenser för immigranter, speciellt när immigranterna från Mellanöstern kommer till Europa. Skillnaden mellan dessa två områden är många men först och främst är det språket och kulturen; därefter kommer andra skillnader som immigranter upptäcker när de börjar socialisera sig i det nya landet. Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur individer från Mellanöstern socialiseras i det svenska samhället samt att undersöka hur socialisationen påverkar individernas identitet genom att leva med dubbla kulturer. Studien undersöker även immigranternas svårigheter när det gäller språk och socialisation i det nya landet. Immigranternas upplevelser analyseras och studeras med hjälp av följande socialpsykologiska teorier; symbolisk interaktionism (spegeljaget), acculturation, social identitet och bikulturell identitet. Tio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med immigranterna från tre olika länder i Mellanöstern (Syrien, Libanon och Irak). Immigranterna som deltar i studien har bott minst fem år i Sverige. Datan som samlats in har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att språket är en viktig del för att immigranterna ska kunna integreras i samhället, Även kroppspråk har varit till hjälp när språket saknades. Det framkom även att modersmålsanvändning alltid har utgjort en form av trygghet och känts naturligt för respondenterna. Respondenterna identifierar sig olika med kulturerna. Vidare visar resultat att umgänge med familjen eller personer med samma bakgrund skapar en identitetstrygghet. / Moving to a whole new country has some consequences for immigrants, especially when immigrants from the Middle East come to Europe. There are many differences between these two areas but first and foremost it is the language and the culture; other differences that immigrants discover emerge as they begin to socialize in the new country. The study aims, on the one hand, to create a deeper understanding of how individuals from the Middle East are socialized in Swedish society and, on the other, to investigate how socialization affects individuals’ identity when living with dual cultures. The study also examines the immigrants’ difficulties with regards to language and socialization in the new country. Immigrants’ experiences are analyzed andstudied using the following social psychological theories: symbolic interactionism (mirrorself), acculturation, social identity, and bicultural identity. Ten semi-structured interviews were conducted with immigrants from three different countries in the Middle East (Syria, Lebanon and Iraq). The immigrants participating in the study have lived in Sweden for at least five years. The data collected has been analyzed using thematic analysis. The results show that language is an important issue for immigrants to be able to interact in society. Furthermore, the use of body language has been helpful when the language was lacking. It also emerged that mother-tongue use has always made immigrants feel safe and natural for the respondents. The respondents identify differently with the cultures. In addition, results show that being with the family or people with the same background creates an identity that feels safe.

Bakgrund: Kommunikation är utbyte av betydelsefull information mellan individer och kan förmedlas via verbalt och icke-verbalt språk. Genom att vårdpersonal skapar en mellanmänsklig relation till patienten uppnås ömsesidig förståelse som är grunden för att bedriva personcentrerad vård. I interkulturell kommunikation kan det däremot vara svårt att nå full förståelse på grund av otillräckliga språkkunskaper och kulturella skillnader. Syfte: Syfte med studien var att beskriva betydelsen av språklig och kulturell förståelse i kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artikelsökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Följande sökord användes i sökningar: communication, communication barriers, experience, health care, health personal, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Resultat: Ömsesidig förståelse, språklig och kulturell, är nyckeln för att vårdpersonal ska kunna förstå patienten och bedriva god vård. Resultatet baserades på 15 artiklar och består av tre tema: Kommunikation och relation, Invandrare i vården och Tolkning. Konklusion: Otillräckliga språkkunskaper är ett hinder för invandrare att komma i kontakt med vården, förmedla sina behov och nå full förståelse för given information. För vårdpersonal är språkbarriären ett hinder för att kunna bedriva patientsäker och personcentrerad vård. Båda parter är beroende av en tolk för att uppnå ömsesidig förståelse. / Background: Communication is an exchange of significant information between individuals and can be conveyed through verbal and non-verbal communication. When health personnel establish interpersonal relationships with the patient, mutual understanding will be obtained which is the basis for person-centered care. However, in intercultural communication it can be difficult to achieve full understanding due to insufficient language knowledge and cultural differences. Aim: The aim of this study was to describe the importance of linguistic and cultural understanding in communication between patient and health personnel. Method: A literature study with a systematic approach based on qualitative articles was conducted. Article searches were made in PubMed and Cinahl. The following keywords were used in search process: communication, communication barriers, experience, health care, health personnel, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Results: Mutual understanding, linguistic and cultural, is the key for healthcare professionals to understand the patient and provide good care. The result was based on 15 articles and consists of three topics: Communication and relationship, Immigrants in healthcare and Interpreting. Conclusion: Insufficient language knowledge is an obstacle for immigrants to come into contact with healthcare, communicate their needs and gain full understanding of given information. Language barrier is an interference fpr healthcare professionals to be able to deliver patient-safe and person-centered care. Both parties are dependent on an interpreter to achieve mutual understanding.

Bakgrund: Sverige har genomgått en förändring i demografi där en allt större del av befolkningen inte har svenska som modersmål. Samtidigt går ambulanssjukvården från att vara en transportfunktion där destinationen alltid varit akutsjukhus till att vara patientens första möte i en obruten vårdkedja. I detta nya uppdrag ingår att inhämta information, bedöma, vid behov behandla och slutligen transportera eller hänvisa patienten till rätt vårdnivå. Grunden för detta är en korrekt anamnes, bedömning och triagering.Detta ställer krav på individanpassad och differentierad vård. Språkförbistring på sjukhus har visat sig resultera i ökad handläggningstid, en större mängd undersökningar och fler vårdskador. Prehospitalt har forskning på språkförbistring inriktat sig på larmsamtal. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens upplevelse att bedöma och vårda patienter vid språkförbistring.Metod: Syftet besvarades genom en kvalitativ studie med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna utgjordes av sex ambulanssjuksköterskor och två ambulanssjukvårdare som alla hadeerfarenhet av att bedöma och vårda patienter vid språkförbistring. Intervjudeltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval från ett mellansvenskt län. Data inhämtades med semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorierframträdde. En mer fysisk bedömning beskrev hur ambulanspersonalen vid språkförbistring i större utsträckning nyttjade yttre, fysiska attribut för att göra en skattning av patientens kontaktorsak och allvarlighetsgrad. Att kommunicera annorlunda rörde hur vårdarna sökte kommunicera med patienten trots språkförbistring. Att handlägga utan information avhandlade information som ambulanspersonalen trots försök upplevde svår att klarlägga samt hur detta påverkade deras handläggning av patienten. Slutligen presenterades kategorin att skapa en relation vid språkförbistring som belyste hur intervjudeltagarna upplevde att deras mellanmänskliga vård påverkades vid språkförbistring. Slutsats:Studiens resultat påvisar att ambulanspersonals upplevelse av bedömning och vård vid språkförbistring karaktäriseradesav osäkerhet och en önskan om att kompensera för informationsluckor. Denna kompensation yttrade sig genom en noggrannare, bredare fysisk undersökning och bedömning samt en handläggning och vård som arbetar efter modellen ”hängslen och livrem”. Detta upplevdes också som begränsande då vårdarna avhöll sig från vissa åtgärder, såsom smärtstillning eller omstyrning till närakut, primärvård eller geriatriskt sjukhus. Då patienten var kritiskt sjuk upplevde inte personalen att omhändertagandet skiljde sig mot ett möte utan språkförbistring. Vid de tillfällen patienten inte var uppenbartakut sjuk upplevde personalen att de inte kunde ge samma möjligheter till en individanpassad vård och handläggning.En del av denna problematik skulle kunna adresseras genom ett utökat och anpassat besluts- och översättningsstöd för ambulanspersonalen. / Background: Sweden is going through a demographic change in which a larger part of the population no longer has swedish as its first language. At the same time the ambulance service is transforming from a purely transporting service to an integrated part of the patients overall healthcare. This new mission involves to gather information, to assess, when needed to treat and finally to transport or direct the patient to the most suited level of care. This process is based on a correct patient history, assesment and triage. Previous research has shown that language barriers in hospitals result in an increased risk of delays, costly examinations and injuries. Prehospital research on language barriers have traditionally focused on the emergency phone-call. Aim: The purpose of this study was to explore ambulance staffs experiences and perceptions of assessing and caring for patients where language was a barrier. Method: This was a qualitative study using a qualitative content analysis. Participants included six Swedish ambulance nurses and two ambulance nursing assistants who all had experience in assessing and caring for patients where language had been a barrier.Participants were recruited based on convenience. Data was collected through semi-structured interviews and analysed using inductive content analysis. Results:Four main categories emerged. A more physical evaluation encompassed how the providers increased the importance of outside physical attributes to assess the patients condition and level of urgency. To communicate differently comprised hos staff despite language barriers sought to communicate with the patient. To process without information described information that staff despite attempts were unable to map and how this affected their assessment and decision-making. The final category regarded to create a relationship through the language barrier and how participants perceived that their interpersonal carewas affected by language difficulties. Conclusion: The ambulance staff perceived and experienced the assesment and care where language was a barrieras characterised by a higher degree of uncertainty and a wish to compensate for alack of information. This compensation manifested itself through a more thorough, wider physical examination and an assessment based on the principle of ”belt and suspenders”. This was perceived as a limitation as staff abstained from certain actions, such as administering pain relief or directly admitting the patient to primary care or a geriatric ward. The assessment and care for the critically ill patient did not differentiate from that of the everyday case. The moderately ill patient however was perceived as not to be given thesameoptions to an individually adapted care and handling. Part of this problematique could be adressed through an expanded and adapted language- and decision making-tool for the crews.

Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.