• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att kommunicera med personer med demenssjukdom : En litteraturstudie om alternativa kommunikationsmetoder

Ahlström, Robert, Ahnlund, Anna-Ella January 2016 (has links)
Bakgrund: I takt med att allt fler människor lever längre ökar också antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Språklig och kognitiv svikt är typiska symtom vid demenssjukdom och på grund av detta upplever sjuksköterskor i många fall svårigheter i kommunikationen. Brister i kommunikationen kan påverka omvårdnaden negativt. Genom en ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoder, som kan främja kommunikationsförmågan, kan vården av personer med demenssjukdom underlättas och bli mer personcentrerad. Tidigare studier visar att alternativa kommunikationsmetoder kan påverka kommunikationsförmågan positivt. En litteraturstudie som sammanfattar forskningen inom området kan ge en tydligare bild av alternativa kommunikationsmetoders olika möjligheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt alternativa kommunikationsmetoder kan främja och ta tillvara kommunikationsförmågan hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design genomfördes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att alternativa kommunikationsmetoder kan bidra till att öka kommunikationsförmågan för personer med demenssjukdom. Både förmågan att uttrycka sig verbalt och icke verbalt förbättrades, men även samspel och samspelsförmågan ökade. När alternativa kommunikationsmetoder användes i grupp bidrog de även till att öka möjligheten till social kommunikation och fördjupade relationer mellan deltagarna. Slutsats: En ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoders påverkan på kommunikationsförmågan kan leda till ökade möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kommunicera med personer med demenssjukdom.
2

TAKK i förskolan - för alla barn och hur? : En kvalitativ studie om hur TAKK används av förskollärare i verksamheten / ACC in preeschool - for every child and how?

Karlsson, Madeleine, Karlsson, Ida January 2022 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare använder TAKK i förskolan. Vi ville undersöka hur och om alla barn får ta del av TAKK, och också om de är i behov av alternativ kommunikation eller inte. Studien baseras på en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i förskolan. Vi har spelat in intervjuer och transkriberat dem. Materialet är analyserat med hjälp av en tematisk analys och utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visar på en enighet bland respondenter om att TAKK används i förskolan för alla barn, främst i samlingssituationer och sångstunder. Förskollärarna önskar dock ett ytterligare arbete med TAKK, samtidigt som de beskriver hur tidsbristen förblir ett hinder i arbetet med TAKK. För att kunna erbjuda varje barn alternativa kommunikationsmetoder, anser förskollärarna i denna studie att rektorn bör ta ett verksamhetsbeslut som inför TAKK som en kontinuerlig arbetsmetod.
3

Sjuksköterskors erfarenhet av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriär : En litteraturstudie

Bilal Al-younus, Taif January 2022 (has links)
Bakgrund: Sjukvården möter patienter som saknar ett gemensamt språk. När språket brister uppstår kommunikationsproblem som i sin tur påverkar en säker vård. För att kunna hantera språkbarriär och kommunicera, har sjuksköterskor erfarenhet av olika kommunikationsmetoder i mötet med patienten. Användningen av olika kommunikationsmetoder kan resultera till både fördelar och nackdelar.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenhet av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med inspiration av Fribergs metod (2017). Resultat: Artiklarna genererade till två huvudkategorier med 6 underkategorier. Första huvudkategorin var att använda olika former av tolk. Andra huvudkategorin var att tillämpa icke-verbala strategier. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriär gav möjlighet till att övervinna språkbarriär. De olika kommunikationsmetoder påverkar omvårdnaden och mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Litteraturstudiens resultat påvisade både positiva och negativa aspekter av användningen av olika kommunikationsmetoder vid språkbarriärer.
4

“Kommunikationen betyder ju allt, det är ju A och O [...]. Det är en frihet för alla att kunna kommunicera?” : En kvalitativ studie om hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder för kommunikation / “Communication means everything, it is A and O [...]. It is a freedom for everyone to be able to communicate” : A qualitative study such as how special teachers with a focus on developmental disorders highlight methods of communication

Antoft, Christian, Gannby, Frida January 2021 (has links)
Studiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. / The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level.

Page generated in 0.1267 seconds