No description available.

<p>Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället.</p><p>Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum.</p><p>I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension.</p><p>Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.</p>

Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället. Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum. I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension. Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.

Detta arbete syftar till att ge en inblick i hur en särskola kan vara organiserad i Sverige och i Tyskland. Arbetet ska också visa hur lärare på en särskola i Sverige och en särskola i Tyskland resonerar kring särskolans roll och inkludering. Särskolans existens som en egen skolform får nämligen inte betraktas helt okritiskt, med tanke på att det finns en internationellt uttalat ambition om att skolsystemet ska vara inkluderande och sammanhållet. För att uppfylla syftet användes forskningsmetoden fallstudie. Det genomfördes fallstudier med hjälp av deltagande observationer och sammanlagt tolv intervjuer på en särskola i Tyskland och en särskola i Sverige. Studien var dessutom delvis inspirerad av den så kallade fenomenografiska metodansatsen. Utifrån denna ligger undersökningens fokus inte i första hand på hur ett fenomen är, utan hur det uppfattas. Resultatet visade att de intervjuade särskollärarna hade liknande uppfattningar om särskolans roll och inkludering. Lärarna var i grunden positiva till inkludering. Men de ansåg samtidigt att särskolan ska finnas kvar så länge som den allmänna skolan inte förmår att ta hand om alla elever. Särskolans berättigande begrundades av lärarna framför allt med dess möjligheter att erbjuda en lärmiljö som är anpassad efter elevernas olika förutsättningar och behov. Denna lärmiljö kännetecknades sammantaget av både många likheter, till exempel i undervisningens form och innehåll, och skillnader, till exempel vid klassammansättningen, vilka undersökningen går in på närmare.

Motivet till studien är intresse och nyfikenhet för att ta reda på mer om hur lärare ser på inkludering. Med kunskap därom finns möjlighet att förstå vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att särskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskap om hur grundskollärare med erfarenhet av inkludering ser på inkluderande undervisning. Studien utgår från begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar på frågeställningarna vilka erfarenheter har grundskollärare av att undervisa elever enligt grundsärskolans läroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering?   För att nå studiens syfte användes en kvalitativ ansats. För att få ett material att analysera utifrån studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med en öppenhet för följdfrågor med tre högstadielärare. Resultat visar att lärarna i studien är medvetna om innebörden av inkluderande undervisning. De upplever det svårt att förverkliga inkluderingstanken och anger resursbrist som orsaker till det. Lärarna säger också att resursbrist gör det svårt för dem att bli insatta i elevernas behov av anpassning och särskolans kursplaner. Resurs- och kunskapsbrist leder till marginalisering i undervisningen av elever som i studien omtalas som inkluderade elever.

Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll. Studien grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys av 23 individuella utvecklingsplaner från träningsskolan och grundsärskolan. För att förtydliga resultatet förkommer även kvantitativa inslag. Texterna studeras mot bakgrund av särskolans historiska utveckling. Studien visar att en stor del av grundsärskolans mål handlar om lärande och då främst enkla, konkreta utvärderingsbara mål kopplade till kursplanernas uppnåendemål. Framträdande i träningsskolans planer är att målen till stor del handlar om förberedelse för lärande och då framförallt mål med sinnesträningsövningar. Resultatet visar på en tyngd av individualiserad undervisning både i grundsärskolan och i träningsskolan. Mot bakgrund av särskolans historiska utveckling visar studien att innehållet i de undersökta planerna till viss del präglas av tidigare verksamhet, då individualisering och förberedelse för lärande har varit centralt i särskolans verksamhet genom tiderna.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet. Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.