Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

Detta är en studie som undersökt om det går att kartlägga någon skillnad mellan erfarna och oerfarna tolkar när det gäller deras lag time (eftersläpning). Lag time är tidsspannet från det att tolken hör talarens yttrande till dess att tolken själv producerar motsvarande yttrande. Tidigare forskare (t ex Cokely, 1992  och McDermid, 2014) har sett att detta påverkar resultatet av tolkningen och därför är detta intressant att undersöka närmare utifrån ett erfarenhetsperspektiv. I studien spelades tre erfarna och tre oerfarna tolkar in när de tolkade ett delvis förskrivet rollspel. Efter inspelningen analyserades materialet genom att i olika segment kontrollera med tidtagarur hur långt efter talaren tolken producerade ett yttrande liknande originaltalets. Resultatet visade att det inte var någon genomgående större skillnad mellan erfarna och oerfarna tolkar i deras lag time. I denna grupp var det istället individuella variationer.  Däremot upptäcktes det att det är svårt att identifiera hur man definierar och mäter lag time. / This is a study which explored the possibility to map a difference between experienced and inexperienced interpreters in their use of lag time. Lag time is the time difference from when the interpreter hears an utterance until the interpreter him/herself starts producing an equivalent utterance. Earlier researchers (for example Cokely, 1992 and McDermid, 2014) have found that this affects the result of the interpretation and that is why this is interesting to explore from a perspective of interpreting experience. In this study three inexperienced interpreters and three experienced interpreters were recorded during a partly scripted role play. After the recording, the material was analyzed by using a stop watch to see how far behind the interpreter’s utterance was produced after the speaker’s utterance in different segments. The result showed that it was not a general difference between the experienced and inexperienced interpreters in their lag time, instead there were individual differences. What was also found is that it is difficult to identify how to define and measure lag time.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier. Den grundläggande idén var att se om hans teorier kunde användas som redskap i bildanalyserna tillsammans med eleverna i skolår sju till nio. Lärare och elever uppfattar och tolkar reklamen de möter från olika perspektiv.

Background: Previous research shows that language barriers can make it difficult for patients and nurses to communicate and understand each other. Communication enables patients to express their suffering to nurses, but language barriers can prevent this and thus affect the nurse-patient relationship. Although there are language barriers, nurses can create trust by showing willingness to care. The purpose: The aim of the study is to describe nurses' experiences of how language barriers affects the nurse-patient relationship. The method: A qualitative systematic literature study with a descriptive synthesis. Results: The result presented two themes and four sub-themes. The theme Willingness to do good contained sub-men A willingness to care and To receive support to promote communication. The theme Obstacles in caring contained sub-men An emotional distance and Does not understand. Conclusion: Language barriers, on the one hand, were found to limit the possibility of establishing a nurse-patient relationship, on the other hand, a nurse-patient relationship could develop into a caring relationship despite language barriers. Interpreters were necessary to be able to make contact with the patients, while being able to create a distance between the nurses and the patients.

Syftet med denna studie är att ta reda på döva tolkanvändares åsikter, känslor och erfarenheter kring att använda tolk till teaterföreställningar. Genom två semistrukturerade gruppintervjuer med total sex döva tolkanvändare, som alla sett teater tolkad av både hörande och döva tolkar, undersöks dels vilka övergripande faktorer tolkanvändarna anser vara viktigt för ett lyckat resultat vid tolkning av teater, dels mer specifikt om de upplever några skillnader mellan att se teater tolkad av döva tolkar jämfört med hörande. De övergripande faktorer som framkommit som viktiga är: 1) Tolkens egenskaper och kompetens 2) Förberedelsearbetet 3) Placeringen av tolken. Gällande skillnaden mellan döv och hörande tolk är åsikterna delade. Några av studiens informanter menar att resultatet blir bättre med döv tolk, andra menar att det inte spelar någon roll utan att andra faktorer är viktigare. Studien drar slutsatsen att ett tolkuppdrag inom teater är oerhört komplext och kräver att många förutsättningar är rätt för att det ska bli lyckat, enligt den döva teaterpublikens uppfattning. Studien reflekterar över att det skulle vara önskvärt att fler teaterföreställningar tolkas till teckenspråk, för att bättre arbetsmetoder ska kunna arbetas fram och etableras, samt för att möjliggöra att Sveriges dövas befolkning får tillgång till fler kvalitativa scenkonstupplevelser.

Fritidshemmets kompletterande uppdrag tas upp i både läroplanen och i skollagen. Vad uppdraget innebär och hur fritidshemmet ska komplettera skolan råder det däremot delade meningar om. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur fritidslärare och rektorer tolkar det kompletterande uppdraget och vad de upplever att det finns för hinder och möjligheter i arbetet. Det här arbetet bygger på en kvalitativ undersökning där empirin utgörs av sammanlagt åtta intervjuer varav fyra genomfördes med fritidslärare och fyra med rektorer. Datamaterialet analyserades med hjälp av Perselli och Hörnells (2019) modell om professionella identiteter, begreppet autonomi taget ur professionsteori samt kvalitetsbegreppet. Våra resultat visar att det finns flera olika tolkningar kring det kompletterande uppdraget bland fritidslärare och rektorer. Resultaten visade också att möjligheterna och hindren som de upplevde fanns i arbetet med uppdraget var associerade med förhållningsätt, synsätt och organisatoriska faktorer. Dessa tillsammans med de olika tolkningarna av uppdraget kan påverka fritidshemsverksamhetens utformning och fritidslärarens roll samt kvaliteten i verksamheten.

Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården har ökat i takt med att antalet flerspråkiga individer ökar i dagens samhälle. Detta medför högre krav på sjukvården att upprätthålla kvalitén på god hälso- och sjukvård för alla. Logopeder kommer ofta i kontakt med flerspråkiga personer och är då i många av fallen i behov av tolkar vid utredningar eller behandlingar. I dagsläget finns det endast ett fåtal studier tillgängliga som beskriver de utmaningar i ett samarbete med logoped, som kan upplevas ur tolkens perspektiv. Syftet med studien är därmed att undersöka tolkars roll och få fram deras perspektiv av logopedisk utredning och behandling av flerspråkiga personer. Ökad kunskap om tolkens perspektiv skulle kunna tydliggöra de utmaningar och välfungerande arbetssätt som kan finnas och bidra till att förstärka samarbetet mellan tolk och logoped.Materialet för studien består av enkätsvar från 209 tolkar som arbetar i olika delar av Sverige. Information om tolkarna sammanställdes i tabeller för att kunna ge en överblick över bakgrundsinformation samt svar på ett antal fasta frågor om deras perspektiv och erfarenheter av tolkning inom logopediska aktiviteter. Många av de fasta frågorna hade också möjlighet till fritextsvar, vilket i hög grad utnyttjades av de tolkar som besvarade enkäten. Fritextsvarenanalyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många av tolkarna överlag upplevde samarbetet med logopederna som positivt, men att det finns förbättringsområden. Det främst förekommande området var att tolkarna upplevde att logopederna inte hade tillräcklig kunskap över hur tolkarna bör utföra sitt yrke (utifrån yrkesetiska principer). En förbättrad förståelse förvarandras professioner skulle kunna öka den ömsesidiga förståelsen i samarbetet mellan tolk och logoped. Att kunna få ta del av de material som ska användas innan ett besök hos logopeden för att kunna förbereda sig, är något som tolkarna angav skulle kunna förbättra deras egen prestation och på så sätt även bidra till ökad patientsäkerhet. / The need for interpreters in health care has increased as the number of multilingual individuals increases in today´s society. This entails greater demands on healthcare services to maintain a high quality of healthcare for all. Speech therapists often encounter multilingual people and are then in many cases in need of interpreters during assessments or interventions. Currently, there are only a few studies available that describe challenges that may occur in collaborationsbetween interpreters and speech and language therapist, viewed from the interpreters’perspective. The purpose of this study is thus to investigate the role of interpreters and emphasise their perspective on speech and language therapy activities (e.g. assessment and intervention) for multilingual people. Increased knowledge of the interpreters’ perspective may reveal challenges, as well as identify well-functioning working methods that exist. Results of the study may contribute to strengthening the collaboration between interpreters and speech and language therapists.The material for the study consists of questionnaire responses from 209 interpreters from different parts of Sweden. To provide a comprehensive overview of their answers,information about the interpreters was compiled in tables. Free text answers were an accompanying option to many of the fixed questions. The interpreters' free text answers were analysed using thematic analysis. Overall, the results showed that many of the interpreters perceived the collaboration with the speech therapists as positive, but that there are areas for improvement. The most commonly addressed area was that the interpreters felt that the speech therapists did not have sufficient knowledge of how interpreters are required to perform their profession (by oath of conduct). An improved understanding of each other's professions might increase the degree of satisfaction in the collaboration between interpreter and speech and language pathologist. Getting access to the materials that are to be used for assessment or intervention, before the appointment to be interpreted, would provide the interpreter with a fair chance to prepare appropriately. This is something that a majority of the interpreters in the present study pressed would improve their own performance and thus also increase patient safety.