No description available.

Syftet med studien har varit att analysera valda delar av SOU:er för att undersöka hur fritidshemmets kompletterande uppdrag i relation till skolan konstrueras över tid samt för att urskilja governmentality i styrningen av fritidshemmet. Analysmetoden som använts i studien är en diskursanalys inspirerad av Foucault. Resultatet visar att diskursen kring det kompletterande uppdraget har förändrats genom åren och att uppdraget har gått från att vara omsorg och erbjuda fritidssysselsättningar för barn och ungdomar efter skoltid, till att bli ett komplement till lärandet inom skolan, och ge eleverna en meningsfull fritid med en kombination av lustfullhet och lärande. Resultatet av studien visar att talet om fritidshemmets kompletterande uppdrag har förändrats över tid, att diskursen ständigt har omvandlats. Fritidsdiskursens gränser har vidgats och intagit en ny sorts hybriddiskurs som inbegriper både utbildning/lärande och omsorg/fritid.

Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online. Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34. Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.

Fritidshemmets kompletterande uppdrag tas upp i både läroplanen och i skollagen. Vad uppdraget innebär och hur fritidshemmet ska komplettera skolan råder det däremot delade meningar om. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur fritidslärare och rektorer tolkar det kompletterande uppdraget och vad de upplever att det finns för hinder och möjligheter i arbetet. Det här arbetet bygger på en kvalitativ undersökning där empirin utgörs av sammanlagt åtta intervjuer varav fyra genomfördes med fritidslärare och fyra med rektorer. Datamaterialet analyserades med hjälp av Perselli och Hörnells (2019) modell om professionella identiteter, begreppet autonomi taget ur professionsteori samt kvalitetsbegreppet. Våra resultat visar att det finns flera olika tolkningar kring det kompletterande uppdraget bland fritidslärare och rektorer. Resultaten visade också att möjligheterna och hindren som de upplevde fanns i arbetet med uppdraget var associerade med förhållningsätt, synsätt och organisatoriska faktorer. Dessa tillsammans med de olika tolkningarna av uppdraget kan påverka fritidshemsverksamhetens utformning och fritidslärarens roll samt kvaliteten i verksamheten.