Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen? Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet. Det empiriska materialet beskrivs, analyseras och resultatet jämförs i relation till forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen visar att lärare inte alltid gör som de säger samt att studenterna visar att de ännu inte helt erövrat den praktiska erfarenheten, som en lång lärarpraktik innebär. Studenterna har emellertid med sig de senaste teorierna om bedömning av och för elevers lärande och kunskapsutveckling. Denna studie visar att en viss diskrepans tycks råda mellan teori och praktik.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier. Den grundläggande idén var att se om hans teorier kunde användas som redskap i bildanalyserna tillsammans med eleverna i skolår sju till nio. Lärare och elever uppfattar och tolkar reklamen de möter från olika perspektiv.

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna. De två olika teorier som vi har valt att utgå ifrån var det interaktioniska perspektivet, eftersom social kompetens handlar om att samspela med andra människor men även att det rör den egna personen. Den andra teorin som vi har valt att utgå ifrån är det situationsanpassade ledarskapet. Dels för att den stämmer bra in på hur just denna organisation fungerar, dels för att det stämmer väl överens med hur vi uppfattar enhetschefernas ledarstil.Begreppet social kompetens är inte helt lätt att definiera, vilket bl.a. framgår i vårt avsnitt ”Tidigare forskning”. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Alla informanter uppfattade begreppet olika beroende på vem som blev tillfrågad. Detta tror vi dels har att göra med hur lång arbetslivserfarenhet våra informanter hade och dels med annan livserfarenhet. Vi kom dock fram till att det fanns vissa gemensamma faktorer i vårt resultat, när det gäller enhetschefernas syn på social kompetens. Dessa var samspelet med andra människor och vikten av kommunikationsförmågan. Vidare har våra informanter funderat och reflekterat över varifrån våra sociala förmågor egentligen kommer. Flertalet var överens om att den sociala förmågan går att utveckla. Vi är benägna att hålla med om att social kompetens inte enbart är något medfött utan något som vi utvecklar livet igenom. När man pratar om social kompetens är emotionell intelligens (EQ) ett begrepp som man idag alltmer fokuserar på. Emotionell intelligens ingår i social kompetens. Det är en förmåga som innefattas av att känna igen både sina egna och andras känslor för att kunna dra omdömesgilla slutsatser av dem. Detta för att i sin tur använda sig av denna kunskap för att få vägledning vad gäller personens egna handlingar och tankar . Idag består en enhetschefs arbetsuppgifter av många olika delar. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter ligger emellertid inom området för den sociala kompetensen. Det betyder att social kompetens i ledarskapet har fått en allt mer framträdande plats i dagens platta organisation. Det har i sin tur bidragit till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar. Enhetscheferna arbetar i ett nät av förväntningar som byggs upp av politiker, överordnade, de boende, underställda och anhöriga, vilket främst visar på att dagens ledarskap bygger på relationer och samspel. Vidare har vi kunnat konstatera att arbetstid och förutsättningar för enhetscheferna för att utöva social kompetens just i denna kommun är betydligt större idag än vad de var tidigare. Det man idag eftersträvar är att enhetscheferna ska ha personalansvar för färre underställda än vad som tidigare var fallet så att mer tid kan frigöras för det mänskliga mötet. Vidare visar vårt resultat att det finns stor kunskap hos samtliga enhetschefer i ämnet social kompetens. Eftersom man aldrig blir fullärd på detta ämnesområde är det därför av stor betydelse att man både som människa och enhetschef har ett reflekterande förhållningssätt för att kunna vidareutveckla sin sociala kompetens under hela livet.

Failures in networks that reside in business environments cause harm to organizations depending on them. Every minute of inoperativety is hurtful and as a network adminstrator you want to minimize the rates of failures as well as the time of inoperation. Therefore, a fruitful network monitoring system is of great interest for such organizations. This bachelor’s thesis is the outcome of a pre-study performed on behalf of MIC Nordic and sought to advice them in the implementation of a new monitoring system. The aim of this study was to investigate how a Network Operation Center (NOC) can be implemented in an existing monitoring environment, to integrate current monitoring systems to a central point for monitoring. This study takes an holitstic approach to network management and the research can be divided into two main categories: Communication between network components and Presentation of information. Our process involves an analysis of the environment of MIC Nordic and an in depth inquiry on the current state of network monitoring and interface design. The study then culminates in the implementation of a prototype. The prototype serves in first hand as a research tool to collect experience and empirical evidence to increase the crediblity of our conclusions. It is also an attempt of demonstrating the complete process behind developing a NOC, that we believe can fill a gap among the previous research in the field. From our results you can expect a prototype with functionality for monitoring network components and a graphical user interface (GUI) for displaying information. The results are designed towards solving the specific network management problem that was given and the environment that it concerns. This pre-study suggests that the best solution for implementing a NOC in the given environment is to use SNMP for communication. From an investigation on how to present network management information in a effective way we propose to follow a user-centered approach and to utilize human perception theory in the design process. The authors recommend further research that maintain the holistic approach but applies more quantitative methods to broaden the scope. / Störningar i nätverk som används i företagsmiljöer skapar problem för organisationer som är beroende av dess funktion. Varje minut som nätverket är verkningslöst är ofördelaktigt och som nätverksadministratör så vill du minimera antal störningar och tiden då nätverket är verkningslöst. Ett effektivt nätverksövervaknings system är därf ör av stort intresse f ör organisationer beroende av ett funktionerande nätverk. Den här rapporten är resultatet av en förundersökning som utfördes på uppdrag av MIC Nordic, för att ge en rekommendation om hur ett nytt övervakningssystem för deras nätverk kan implementeras. Målet med studien var att undersöka hur ett Network Operation Center (NOC) kan implementeras i en existerande miljö för att integrera nuvarande övervakningssystem till en central punkt för övervakning. Den här studien tar ett holistiskt grepp om nätverksövervakning och undersökningen kan delas in i två primära kategorier: Kommunikation mellan nätverkskomponenter och Presentation av information. Vår process involverar en analys av MIC Nordics miljö och en djupgående utredning om nätverksövervakning samt gränssnitts design. Studien kulminerar i en implementaion av en prototyp. Prototypen är i f örsta hand ett undersökningsverktyg för att samla på oss erfarenhet och empiriska belägg för att öka trovärdigheten i våra slutsatser. Prototypen utgör även ett försök av författarna att demonstrera den kompletta proceduren av att utveckla en NOC, avsikten är att det kan fylla ett behov bland tidigare avhandligar i ämnet. Resultatet innehåller en prototyp med funktionalitet för att övervaka nätverkskomponenter samt ett grafiskt gränssnitt för att visa informationen. Resultaten är designade mot en lösning som är specifik för problemet som gavs av MIC Nordic och deras miljö. Denna förstudie proponerar att den bästa lösningen för att implementera en NOC i den givna miljön är att använda SNMP för kommunikation. Efter en granskning av hur man kan presentera information som rör nätverksövervakning på ett effektivt sätt så lanserar författarna en användarcentrerad metod som utnyttjar läran om hur människor uppfattar saker och ting. Författarna uppmuntrar vidare undersökningar som bibehåller det holistiska greppet men som applicerar mer kvantitativa metoder för att utöka undersökningens omfattning.