Background: Previous research shows that language barriers can make it difficult for patients and nurses to communicate and understand each other. Communication enables patients to express their suffering to nurses, but language barriers can prevent this and thus affect the nurse-patient relationship. Although there are language barriers, nurses can create trust by showing willingness to care. The purpose: The aim of the study is to describe nurses' experiences of how language barriers affects the nurse-patient relationship. The method: A qualitative systematic literature study with a descriptive synthesis. Results: The result presented two themes and four sub-themes. The theme Willingness to do good contained sub-men A willingness to care and To receive support to promote communication. The theme Obstacles in caring contained sub-men An emotional distance and Does not understand. Conclusion: Language barriers, on the one hand, were found to limit the possibility of establishing a nurse-patient relationship, on the other hand, a nurse-patient relationship could develop into a caring relationship despite language barriers. Interpreters were necessary to be able to make contact with the patients, while being able to create a distance between the nurses and the patients.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig undervisning där skolan ska kompensera för de eventuella hinder som individen kan möta i skolans kontext. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att ta hänsyn till elevens språkliga nivå i skolan. För elever med annat modersmål än svenska innebär det språkliga hindret ofta att skolspråket inte är individens starkaste språk. När språket blir ett hinder kan det i sin tur innebära svårigheter att uppfylla skolans kunskapskrav. För att stötta elever med annat modersmål än svenska beskriver forskningen betydelsen av att dessa elever får möjlighetatt använda sitt modersmål parallellt med svenska för att på bästa sätt utvecklas i skolan. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska kan se ut på gymnasiets nationella program. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ metodansats och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades utifrån analysmetoden meningskoncentrering. Resultatet analyserades i relation till tidigare forskning och med hjälp av studiens teoretiska perspektiv, KASAM och relationellt perspektiv, skapades förståelse för den insamlade empirin. Att skapa tid till undervisning i mindre grupp beskrivs av informanterna som framgångsfaktorer för arbetet med elever med annat modersmål än svenska. I en mindre grupp ökar tryggheten och det finns möjlighet för eleverna att ställa frågor i lugn och ro. För lärarna innebär den mindre gruppen en ökad möjlighet att bedöma elevens kunskapsnivå och vilket eventuellt stödbehov som finns. När det gäller hinder i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska beskriver informanterna svårigheter att både bedöma kunskapsnivå och anpassa stödinsats när lärare och elever saknar gemensamt, starkt, skolspråk. Studiens slutsats är att det är svårt att lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska utan språklig brygga mellan elevens modersmål och det svenska språket.