Bakgrund: Globaliseringen medfört ökad förekomst av språkbarriärer, inte minst i Sverige. För att undkomma problemet finns det professionella tolkar, som översätter samtal mellan parter med olika modersmål. Ett sammanhang där tolk spelar en avgörande roll är inom hälso- och sjukvården, där samtal kan innebära enorma konsekvenser för människors liv och hälsa. Individers behov av tolk har stora implikationer för sjuksköterskans yrkesutövande liksom patientens liv.   Syfte: Att undersöka hur patienter med annat modersmål beskriver sina upplevelser av tolksamtal i ett vårdmöte. Metod: En litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar med studier av kvalitativ ansats granskades. Artiklar som motsvarade studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Negativa upplevelser av tolkade samtal var misstanke om feltolkning, bekymmer om sekretess, skamkänslor kopplade till tolkens närvaro och upplevd utlämnande av emotionella budskap. Många nämnde även vikten av att tolk och patient delar samma dialekt av samma språk, vilket vårdpersonal ofta inte tog hänsyn till. Positiva upplevelser av tolkade samtal beskrevs som ökad delaktighet och autonomi, möjlighet till kulturkongruent vård och ökad förståelse för vården. Olika faktorer påverkade också deltagarnas uppfattningar av tolkens kompetens, som exempelvis tolkens ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, klädsel, och personkemi, vilket i sin tur påverkade patientens tillit till tolken och upplevelsen av vårdmötet.  Slutsats: Patienter med annat modersmål hade såväl positiva och som negativa upplevelser av tolkade samtal. Många faktorer påverkade tolkade möten, såsom patientens upplevelse av tolkens kompetens samt huruvida tolken och patienten talade samma dialekt. / Background: Globalization has led to increased prevalence of language barriers, not least in Sweden. Professional interpreters combat this, by translating conversations between parties with different native languages. An area where interpreters play a crucial role is healthcare, where discussions can have enormous consequences for peoples’ lives and health. Individuals’ need for interpreters carry great implications for the nurse’s professional practice as well as patients’ lives. Aim: To explore how patients with a different native language describe their experiences of interpreted communication in a healthcare setting.  Method: Literature review whereby 10 original research articles with studies of a qualitative approach were reviewed. Articles corresponding to the study’s aim were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. Results: Negative experiences of interpreted healthcare encounters were suspected misinterpretation, worries about confidentiality, feelings of shame related to the interpreter’s presence and perceived omission of emotional messages. Additionally, many mentioned the importance of dialect, which healthcare providers often didn’t consider. Positive experiences of interpreted meetings were increased participation and autonomy, culture-congruent care and increased understanding of healthcare. Different factors affected the participants’ impressions of the interpreter’s competence, for instance the interpreter’s age, sex, religion, ethnicity, clothes and personal chemistry, which in turn affected the patient’s trust for the interpreter.  Conclusion: Patients with a differing native language had both positive and negative experiences of interpreted health encounters. Many factors had influence, such as the patient’s perception of the interpreter’s competence and whether the interpreter and patient speak the same dialect.