Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner. Detta material är först sammanfattat och sedan kategoriserat enligt en anpassning av generell legitimitetsteori, och det är utifrån denna kartläggning som har vi gjort vår analys och dragit slutsatser. Studien har sammanfattningsvis kommit fram till att den generella förståelsen för de officiella legitimitetskriterierna som krävs för kårstatus, måste utökas och kompletteras för att ge en mer rättvis bild av SUS legitimitetsskapande. Detta för att bättre återspegla den i viss mån tudelade legitimitet som SUS måste uppvisa mot sina studenter, respektive sitt lärosäte. En vidare tolkning av detta resultat har även gett oss belägg för att det finns en diskrepans mellan de legitimeringskriterier som SUS måste uppvisa, och de kriterier som anges i generell legitimitetsteori.