Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation. Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer. Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process. Utvecklingen som råder gör att den traditionella föreningsformen utmanas.

Idrotten engagerar och berör människor. Lägg därtill att ideellt arbete sysselsätter många föräldrar. Detta är bakgrunden till uppsatsen. Uppsatsen handlar om föräldrars lärande. Studiens syfte är att beskriva och analysera överföring och utveckling av kunskaper och erfarenheter mellan föräldrar i ett föreningssammanhang om att planera och genomföra idrottsevenemang. Studien baseras på intervjuer med föräldrar och personal inom en förening i lagidrottens värld. Det empiriska materialet analyseras främst utifrån 4I-processen, en modell av Crossan, Lane och White (1999). Resultatet visar på inslag av insikts-, interpretation- och integreringsprocesser, samt avsaknad av institutionaliseringsprocessen. Föräldrar kan lära, de lär sig från andra föräldrar och genom eget arbete. Men föräldrarna får inte stöd av organisationen i lärandet, inte heller tas föräldrars lärande omhand av organisationen. Mönstret är lika över åren. Föräldrarna hanterar merparten av evenemangsarbetet, med flest arbetstimmar innan evenemanget. Tillvaratagande av föräldrars lärande ger förutsättningar för att göra evenemangsarbetet effektivare för alla involverade parter.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det är ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lång historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan på 900-talet uppkom de första föreningarna. Syftet med denna studie var att studera lärandet inom en ideell organisation. Jag ville också ta reda på hur deltagarna såg på kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lärande som förekom inom föreningen. För att ta reda på detta har jag använt en kvalitativ ansats, och intervjuat 6 personer som är engagerade på lokal nivå inom en ideell förening. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter grundas på bland annat Ellströms teorier om lärande inom organisationer, Bergs teorier om kunskapsdelning och kommunikation samt Köpséns studie om lärande inom fackföreningar. Studien visar att lärande inom föreningen främst sker i samspel med andra individer. Utifrån informanternas upplevelser är synen på lärandet inom föreningen positiv i de fall där informanterna får tillräckligt med stöd och feedback från omgivningen. Vidare visar resultatet att synen på hinder för lärandet inom föreningen är tydligare i de fall där bristen på engagemang är större.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar individer till att arbeta utan någon monetär ersättning, alltså ideellt. Frågeställningarna i studien är följande: “vilka faktorer motiverar individer till att arbeta ideellt inom idrottsorganisationer?” samt “påverkar en individs uppväxt viljan att delta i ideell verksamhet?”  Populationen i studien är människor som arbetar ideellt inom idrottsorganisationer. De teorier som används i studien är Herzbergs tvåfaktormodell, Maslows behovshierarki, teorier om inre och yttre motivation samt tidigare studier om det ideella arbetets betydelse. För att svara på frågeställningarna så har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik. Intervjuerna var halvstrukturerade.  Studiens resultat pekar på att det som motiverar individerna i studien till att arbeta ideellt var att det ideella arbetet bidrar med en möjlighet till att få slappna av från vardagen. Familjen var också en central motivation för flera av respondenterna, vilket innebär att de var med i organisationen då de hade barn som var verksamma i föreningen. En annan faktor som var motiverande för deltagarna i studien var känslan av samhörighet och de sociala kontakter som bildas tack vare det ideella arbetet. Respondenterna upplevde också att uppskattningen de fick tack vare arbetet de gjorde var motiverande.   Nyckelord: kvalitativ metod, ideellt arbete, intervjuer, motivation

Studien syftar till att undersöka vad det är som får vissa människor att vilja engagera sig i sociala frågor i samhället och arbeta ideellt. Studiens forskningsfrågor är Varför börjar människor engagera sig i ideell verksamhet och Vad driver människor att fortsätta engagera sig i ideell verksamhet? För att undersöka detta gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer med personer som alla deltog i hjälparbete vid flyktingkrisen 2015 genom organisationen Refugees Welcome Stockholm och som vid den här tidpunkten gjorde sin volontärdebut.   Det har tidigare gjorts studier om ideellt arbete och om motivationsfaktorer bakom socialt engagemang i samhället men det har inte tidigare genomförts en studie som tittar på engagemanget kring flyktingkrisens utspel i Sverige. Den tidigare forskningen visar på att den vanligaste orsaken till att börja ett ideellt arbete är viljan att hjälpa andra människor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Detta resultat har visat sig återkomma de senaste sex åren genom de årliga undersökningar som Volontärbyrån genomfört om ideellt engagemang i Sverige. Andra vanligt förekommande orsaker till att människor engagerar sig ideellt är de påverkningar av sociala kontexter som individer får influenser ifrån. Detta framkommer genom befolkningsstudien utförd av Ersta sköndals högskola som studerat engagemang i Sverige mellan 1992-2014.   Resultaten från den här studien ger stöd åt den tidigare forskningen och visar likväl på att de främsta anledningarna till att människor börjar engagera sig i ideell verksamhet med utgångspunkt i flyktingfrågan är att vilja hjälpa sina medmänniskor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Det framkommer även att de sociala strukturerna har en stark påverkan på människors initiativ till att engagera sig ideellt. Resultaten från den empiriska studien diskuteras utifrån utbytesteorin, ett altruistiskt perspektiv och ett strukturellt funktionalistiskt perspektiv. Tolkning av resultaten visar på att det finns stöd för samtliga teorier.

I Sverige finns idag ungefär 20 000 idrottsföreningar och inom tidigare forskning har fokus legat på stora idrottsföreningar där en blandning av betalt och ideellt arbete förekommer, trots att många föreningar är mindre än så. Inom mindre idrottsföreningar arbetar medlemmarna helt utan ekonomisk kompensation, vilket har lett till forskningsfrågan för denna kandidatuppsats, ”Vad motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen?”. Genom koppling till tidigare forskning och teorier har intervjuer utförts med personer med förtroendeuppdrag i föreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft med som mest 150 medlemmar. Volontärernas olika drivkrafter har analyserats och olika typindelningar av volontärer baserat på tidigare forskning har undersökts. Ekonomisk kompensation är ett återkommande begrepp i uppsatsen och volontärernas åsikter gällande ekonomisk kompensation har studerats. Denna studie resulterar i att den största drivkraften för personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar är hotet om föreningarnas existens. Resultatet gällande ekonomisk kompensation varierar mellan de olika personerna. Förslag på framtida studier är att på ett mer djupgående sätt studera hur yttre belöning påverkar motivationen och hur små idrottsföreningar kan applicera yttre belöning trots bristande ekonomiska förutsättningar.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behålla frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning. Alla individer värdesätter och motiveras olika beroende på vilka intressen de har. Därför är det viktigt att utvärdera verksamheten utifrån vad den frivilliga personalen har för åsikter och tankar kring förbättringsområdena i verksamheten de är engagerad inom. I denna studie förs en kvalitativ intervjustudie med åtta soldater från Hemvärnet, Norrbottens-gruppen om deras engagemang, tankar och reflektioner om vad de skulle vilja förbättra i verksamheten för att behålla motivationen och engagemanget att stanna i verksamheten. Sammanfattningsvis stannar de engagerade hemvärnssoldaterna i verksamheten för att de får hjälpa och stötta samhället och att deras befattning är delvis utmanade och rolig. De förbättringsområden som nämns av respondenterna är att främja gemenskapen mellan övningar, skapa en introduktion till nybörjare som skall göra sin första övning, samt några förbättringsområden i belöningssystemet och ledare som måste utveckla sitt ledarskap där de lyssnar och delegerar ut uppgifter.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.