Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

This qualitative inquiry explores and describes the Refugees Welcome movement in Sweden from 2015 to 2020 by exploring how people became volunteers, their motivation and experience while at the same time describing events, sceneries, and context with the help of their stories. The empirical material consists of 25 interviews with 20 interviewees, the theoretical perspectives come from the fields of volunteering, civil society, and social movements. A thematic analysis is the method used and the results are presented as part 1 Refugees Welcome to Malmö during the refugee crisis in the fall of 2015, and part 2 with the post-2015 Refugees Welcome initiatives separated by the establishment of checkpoints. The volunteers paint a picture of civil society handling an international issue in a globalized world, and what happens when that globalized world closes. The conclusion is that when the states of Europe introduced checkpoints it drastically changed the context of the opportunities to help refugees, cutting off networks of solidarity from the Mediterranean Sea to Malmö Central Station, and when the local authorities took over the responsibility for the refugee reception they cut off civil society and killing the engagement of the volunteers.

Denna studie har undersökt medialiseringen av nätverket Refugees Welcome to Gothenburg. Det har skett genom att identifiera sociala handlingar på en mesonivå för att hitta medieringsprocesser bland dem. Analysen på makronivå (i relation med samhället) har i sin tur visat vilken betydelse medieringsprocesserna har haft för Refugees Welcome to Gothenburg. Urvalet har skett på sociala medier och nätverkets webbsida. Analysen är baserad på ett ramverk av Alice Mattoni och Emiliano Treré (2014) kombinerat med medialiseringsteorier, mer specifikt, Winfried Schulzs (2004) fyra processer inom medialisering tillsammans med José van Dijck och Thomas Poells (2013) medielogik på sociala medier. En kvalitativ textanalys har använts för att kunna studera materialet. Analysen har genomförts på två nivåer, en mesonivå för att hitta de sociala handlingarna och deras medieringsprocesser, och på en makronivå, för att se medialiseringen inom Refugees Welcome to Gothenburg. Resultatet visade att Refugees Welcome to Gothenburg har en stark medialisering, men att de samtidigt är långt från helt medialiserade. Vissa sociala handlingar har inte medialiseras, men har fortfarande haft en sammanslagning (amalgamation) med andra medierade handlingar. Slutligen har studien också påvisat att sociala rörelser bör studeras ytterligare ur ett medieperspektiv, för att förstå funktioner och förändringar inom dem. / This study has examined the mediatization of the social movement Refugees Welcome to Gothenburg. By identifying social practices at a meso level within Refugees Welcome to Gothenburg, mediation processes have been found. The analysis at a macro level (in relation with the society) have then led to the understanding of the mediation processes. The material selection has been made on social media and on the website of Refugees Welcome to Gothenburg. The analysis is based on a conceptual framework by Alice Mattoni and Emiliano Treré (2014), combined with mediatization theories, and more specifically, the four processes of social change within mediatization by Winfried Schulz (2004) together with the media logics in social media by José van Dijck and Thomas Poell (2013). A qualitative text analysis was used in order to study the material. The analysis was performed at two levels, firstly, at a meso level to identify the social practices and the mediation processes, and secondly, at a macro level to find the mediatization of Refugees Welcome to Gothenburg. The results showed that Refugees Welcome to Gothenburg has a strong mediatization, but at the same time, not completely. Some social practices have not been mediated. The non-mediated social practices, however, have shown an amalgamation (joining) with the mediated social practices. Finally, the essay has also shown that social movements should be studied from a media perspective even further, to be able to understand functions and changes within them.