Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

The purpose of this study was to understand the social workers experience of the work situation and how it affects them, in the light of the refugee stream. Eight social workers in the social child protection services participated in the study, which was designed as a qualitative study. The data was collected using semi-structured interviews to understand social workers perception of their working situation and how they were affected by it in the light of the refugee stream. The study revealed that there have been several changes in the work situation due to the refugee stream in 2015, where the changes also are the factors that social workers feel that they were affected by. The results show that social workers' ideal picture of the work situation differs from the work situation they experience right now. The working climate changed for the worse when the errand amount increased, which affected the client work and led to feelings of inadequacy. The social workers used different protection strategies to deal with the deteriorating working situation, but also had the help of various personal factors. The study results also shows that the increased demands led to reduced feelings of control and that the social workers felt supported in varying degrees and forms. Increased overtime, stress and worsening well-being, led to the impact on privacy and increased sick-leaves. The deteriorating working situation led to lower quality of work, more temporary solutions and reduced legal certainty. Lack of time meant that new employees received an inferior introduction, which affected staff turnover.

Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

Dagens teknologi förenklar integrationen mellan människor med stort avstånd, något man inte kunde föreställa sig tidigare. Massmedier som nyhetskanaler och sociala medier tillåter människor att interagera samt läsa och samla in information från hela världen. En person kan exempelvis samla information från bekvämligheten av sitt egna hem, utan personliga erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mediebevakningen av flyktingströmmen har påverkat turisters attityder mot turistdestinationer. Studien avgränsas geografiskt till den grekiska ön Lesbos, för att få en inblick på hur turister påverkas av massmedia. Därtill har författarna av studien implementerat en kvantitativ forskningsmetod i form av strukturerade intervjuer. Sekundärdata har även samlats in i form av tidigare forskningar, information tilldelad av massmedia och fakta från myndigheter. Valet att inkludera dessa former av sekundärdata är för att få insikt och en djupare förståelse om hur världen ser ut idag i samband med studien. Resultatet av den strukturerade intervjun visade att majoriteten av de tillfrågade fått sin kunskap om Lesbos genom massmedier.  Dessutom visar det sig att majoriteten av respondenterna uppgav att de inte kunde tänka sig resa till ön Lesbos i Grekland för nöje och avkoppling. Studiens undersökning visar att mediebevakningen av flyktingströmmen och ön Lesbos har haft stort inflytande bland respondenterna. Baserat på informationen från massmedia, har ön beskrivits som flyktingmottagning och respondenter som reser för avkoppling och nöje valde att undvika Lesbos som ett resmål. Det författarna fick fram av studien var att majoriteten av de svenska turisterna har en negativ attityd och syn på Lesbos. Detta på grund informationen som förmedlas av massmedia och dess informationsspridning om ön. Vidare är det viktigt att notera att turismens attityder och åsikter skiljer sig åt mellan varje individ, eftersom varje individ tar emot informationen olika, även om den kommer från samma källa. / Today’s technology allows people to interact at a great distance that could not be imagined before. Through the technology, the media such as news channels and social media which allows people to interact as well as read and gather information from all over the world. For example, a person can gather information from the comfort of his own home, without having to experience it himself. The purpose of this paper is to examine how the media coverage affects and alters tourist’s attitudes and views of a tourist destination. The study has limited itself to the Greek Island of Lesvos and how its tourism has been affected by the media reports of the refugee movements. The authors of the study have applied a quantitative research method in the form of structured interviews. Secondary data have also been collected such as; news from social media, scientific articles, statistics, and facts from governmental organizations, in order to have a deeper understanding of the subject that is studied. The results of the structured interview showed that the majority of respondents gained their knowledge of the island Lesvos through media outlets.  Whilst the majority of those who participated expressed that they could not imagine traveling to the island of Lesvos in Greece for pleasure and relaxation. The study survey shows that the media coverage of the refugee tide and the island of Lesvos had a great influence among the respondents. Based on the information from the media outlet, the island was described as a refugee camp and the respondents traveling for relaxation and fun chose to avoid Lesvos as a tourist destination I conclusion; the study indicates that the majority of the Swedish tourists have a negative attitude and view towards Lesvos due to the coverage and information spread by the media. Furthermore, it is important to note that the attitudes and views of the tourists differ from each individual. This is because every individual receives and perceives the information differently, even though it may come from the same source.

As of 2013, around 51 million people were living on the run, classified as refugees. One of the reasons the number has increased so much during the last years can be explained by the war in Syria. The aim of following study is to evaluate the impact the Syrian refugee flow has had on the Turkish society up until today, seeing the consequences of economic, political and social impact made on the Turkish society. Due to these chosen aspects the study will be concentrated only on the changes in the Turkish society brought about accordance with economic, political and social effects. What is desirable is to achieve greater understanding of the positive and negative aspects of refugee flows on host countries. Building on this, the study will bring about a discussion on how to improve a study like this in the future. The following paper implies that conflict arises when the host country do not show acceptance of the refugees, and to not create conflicts, countries should welcome the refugees with open arms as Emanuel Mensah Tay indicates.