Bakgrund Ideellt arbete är någonting som finns över hela världen och på flera olika nivåer. Dock är det många ideella organisationer som har börjat uppleva ett minskat deltagande och de har svårt att hitta aktiva medlemmar som är villiga att engagera sig på en långsiktig basis. Det finns vissa tecken på att detta delvis beror på att unga människor tillhörande Generation Y undviker att engagera sig ideellt. Samtidigt finns det tecken på att det motsatta gäller och att Generation Y gärna engagerar sig. Denna studie undersöker därför vad det är som får unga människor tillhörande Generation Y att engagera sig ideellt. Studien försöker också identifiera vad det är som får vissa personer tillhörande denna generation att fortsätta engagera sig över en längre tid samt vad det är som gör att vissa helt väljer att avstå från att arbeta ideellt. Syfte Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer bakom ideellt arbete hos unga människor och därmed skapa en förståelse för vad det är som får vissa personer att fortsätta engagera sig ideellt på lång sikt eller vid upprepade tillfällen samtidigt som andra väljer att inte engagera sig ideellt över huvud taget. Metod Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tjugotvå olika personer med olika erfarenhet av ideellt arbete. Datan har därefter tolkats med hjälp av grundad teori. Slutsats Det som gör personer tillhörande Generation Y intresserade av att engagera sig i ideellt arbete är deras intresse för området, olika sociala aspekter samt möjligheten att spetsa sitt CV och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det som gör personer villiga att engagera sig över en längre tidsperiod är uppskattningen de får från organisationen, om de kan se att arbetet ger resultat, att de har roligt då de arbetar samt att de får ut något av sitt engagemang. Det som gör att andra väljer att inte engagera sig är ofta okunskap om hur de ska göra för att engagera sig samt om vad det finns för ideella organisationer i deras närhet och en missmatchning mellan dessa personers förväntningar på arbetet och vad som krävs av dem då de engagerar sig. Den största anledningen till att dessa personer väljer att inte arbeta ideellt tycks dock vara brist på intresse.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

No description available.

The purpose of the study was to investigate how social workers in migrational non profit organizations in Sweden experienced the asylum investigation process. Furthermore to show how their experience of the asylum interview could be understood in relation to power and their opportunities to be supportive to the asylum seekers. The study was based on six interviews with social workers in the non-profit sector in Sweden. Through Frickers (2007) and Mignolos (2011) theoretical framework based on a critical power perspective, the study  showed that social workers take on a critical standpoint against Migrationsverket assessments regarding how credibility is constructed and viewed upon. Furthermore the study also showed that through empowerment the social workers strengthened the asylum seekers' sense of control and confidence during the asylum process.