Spelling suggestions: "subject:"funktionäre"" "subject:"funktionärer""
1 |
Alltså ledare, det ordet är ju så svårt att säga : En studie om temporärt ledarskap under musikfestivalerCarlsson, Ingela, Högsten, Sara, Lundén, Helena January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet. Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare. I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett. Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap. Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer. / Festival organisations argue that volunteers are indispensable for the festival performance.However, in the summer of 2012, dissatisfaction among the volunteers appears when theyargue that they are working during bad conditions and also are mistreated during thefestivals. The purpose with this study is to provide insight in how volunteer leaders can lead thevolunteers so that they will be satisfied and feel that their work is important for the festival. In this study, it appears that there are different views on the relationship between volunteerleaders and volunteers. Volunteers believe that the volunteer leaders are too busy andtherefore are not able to delegate. Volunteer leaders believes, in turn, that the volunteershave no real interest in working at the festival when they are only looking for a free ticket. The study shows that the volunteer leaders are unaware of their leadership and also theirrole as leaders. Because of the lack of awareness, it displays a sort of unconsciouslyleadership. Volunteer leaders should, in order to reduce volunteers displeasure, understand thevolunteers fundamental driving force to work at the festival; that their work will beappreciated, that they have a commitment to the tasks and that the main motive to work asa volunteer is to be part of a community. This study examines how the temporary volunteer leaders and temporary volunteers viewat leadership during a festival and also the problems and challenges that exist in therelationship between them. This thesis is intended for people who have an interest in thephenomenon of temporary leaders working with temporary volunteers.
|
2 |
Att arbeta för varandra : En studie om ideellt engagemang vid musikfestivaler i Norrland / Working for each other : A survey on volunteering at music festivals in the North of SwedenMarkgren, Moa January 2014 (has links)
No description available.
|
3 |
Att som event överleva en pandemi och komma igen : Vad kan svenska arrangörer av kulturevenemang lära sig av COVID-19-pandemin? / How can events survive COVID-19 and get back on track : What can Swedish event organisers learn from the COVID-19 pandemic?Anlér, Sam January 2023 (has links)
Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt. Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna. Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin. Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects. The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic. The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.
|
4 |
Technik und Bildung in der verwissenschaftlichten LebensweltLumila, Minna 02 June 2023 (has links)
Die Studie versucht, Husserls Modell einer nicht-wissenschaftlichen Lebenswelt für pädagogische Untersuchungen zum Verhältnis von Technik und Bildung in der verwissenschaftlichen Welt zu öffnen. Sie diskutiert Entwicklungsprobleme der Spätmoderne unter pluralen Fragestellungen und führt Ansätze und Traditionen zusammen, die unterschiedliche Wege zur Weiterentwicklung der modernen Bildungstheorie beschritten haben. Im Zentrum steht die Frage, wie moderne Technik einerseits als lebensweltliche Entfremdung des Menschen problematisiert und andererseits als Produkt menschlicher Freiheit und Weltgestaltung gewürdigt werden kann. In vier Kapiteln werden die methodischen Ansätze und Antworten vorgestellt, die der Philosoph und Pädagoge Eugen Fink (1905–1975), der Philosoph Martin Heidegger (1889–1976), der Philosoph und Erziehungswissenschaftler Theodor Litt (1880–1962) und der Soziologe Helmut Schelsky (1912–1984) auf die Frage nach dem Verhältnis von Bildung und Technik gegeben haben. Im Durchgang durch ihre Positionen wird ein Konzert erarbeitet, dessen Originalität darin liegt, Abstimmungsprobleme von Bildung, Technik und Lebenswelt aus postdualistischer, praxistheoretischer sowie posthumanistischer Perspektive zu thematisieren. / The study attempts to open Husserl's model of a non-scientific lifeworld for pedagogical investigations of the relationship between technology and “Bildung” in the scientific world. It discusses developmental problems of late modernity under plural questions and brings together approaches and traditions that have taken different paths to the further development of modern “Bildungs”-theory. The central question is how modern technology can be problematized on the one hand as the alienation of human beings from the world of life and on the other hand be appreciated as a product of human freedom and the shaping of the world. Four chapters present the methodological approaches and answers that philosopher and educator Eugen Fink (1905–1975), philosopher Martin Heidegger (1889–1976), philosopher and educationalist Theodor Litt (1880–1962), and sociologist Helmut Schelsky (1912–1984) have given to the question of the relationship between education and technology. In the course of their positions, a concert will be developed whose originality lies in addressing the coordination problems of “Bildung” (education), “Technik” (technology) and “Lebenswelt” (lifeworld) from a post-dualist, praxis-theoretical as well as post-humanist perspective.
|
Page generated in 0.0845 seconds