Två huvudsakliga metoder för kunskapsbevaring av temporära organisationer upptäcktes. Den primära av dessa var genom att låta individerna i organisationen agera som kunskapsbärare. Individerna är de som samlar erfarenhet och kunskap och behåller dessa för framtiden. Det sekundära sättet om upptäcktes var användning av dokumentation, där de permanenta organisationerna kan lagra dokument kring kunskap och erfarenhet från projekten. Dokumentations huvudsakliga användning var dock att få individerna att reflektera och granska de lärdomar som uppstår. / Two methods were found to be used for Knowledge Retention of temporary organizations. The first of these were by letting theindividuals in the organizations be the bearers of the knowledge. Theindividuals are the ones who have the experience and the knowledge and keep these for the future. The Secondary method found was through the usage of documents, where permanent organizations can store documentation of the knowledge and experiences of the projects. The documentations primary usage was however to make the individuals reflect and ponder the knowledge they encounter.

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents’ cooperation and customer relations with thesubcontractors. All the agents strive for the general goals to produce a concert and make all parties satisfied. Furthermore, there is a yin and yang-like relationship where financial and artistic goals are complementary opposites. The management andcontrolsystem is similar to the theory of balanced scorecard.

Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser. Inom organisationer är det ledaren som bär det övergripande ansvaret vilket inneburit att vi undersökt vad som händer med ledarskapet, när majoriteten av gruppen är oerfarna, då de befinner sig inom en extrem kontext.   Eftersom ledarnas beslut kan vara livsavgörande i organisationer inom extrema kontexter har motiv undersökts som kan vara bakomliggande faktorer till besluten. Motiv är allt vad en individ bryr sig om, vidare kan dessa antingen vara egoistiskt eller altruistiskt influerade. En ledare med egoistiskt influerade motiv kan bedriva ett direktivt ledarskap om ledaren vill föra igenom sina egna motiv. När livet står på spel blir beslutsfattandet mycket viktigt. “Hur påverkar ledares motiv beslutsfattandet vid uppkomsten av en extrem situation inom en temporär organisation?”   Denna studie analyserar och diskuterar ledares motiv och vilken betydelse motiven kan ha i beslutsfattanden vid uppkomsten av en extrem situation. Studiens ansats går i enhet med den gyllene medelvägen som innebär att vi går från teori till empiri och tillbaka till teorin. Det empiriska materialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med fem ledare och två klienter inom bergsklättring. Genom det empiriska materialet har vi tolkat hur dessa respondenter tolkar sin verklighet, vilket går i enlighet med det hermeneutiska synsättet.   Slutsatserna som dras är att ledare som har egoistiskt influerade motiv kan vara bra om ledaren även har inslag av altruistiska motiv. Däremot om ledaren endast har inslag av egoistiska motiv kan detta skapa problem, om ledaren till exempel skulle lämna gruppen utan vägledning. Dock argumenterar vi för att det inte heller är bra om ledare endast har inslag av altruistiska motiv, eftersom att de då tar hänsyn till allas åsikter. Vid uppkomsten av en extrem situation kan det bli problematiskt om de inte kommer fram till ett beslut i tid, eftersom de väljer att ta hänsyn till allas åsikter innan beslutet fattas, förödelsen kan då vara ett faktum.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet. Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare. I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett. Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap. Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer. / Festival organisations argue that volunteers are indispensable for the festival performance.However, in the summer of 2012, dissatisfaction among the volunteers appears when theyargue that they are working during bad conditions and also are mistreated during thefestivals. The purpose with this study is to provide insight in how volunteer leaders can lead thevolunteers so that they will be satisfied and feel that their work is important for the festival. In this study, it appears that there are different views on the relationship between volunteerleaders and volunteers. Volunteers believe that the volunteer leaders are too busy andtherefore are not able to delegate. Volunteer leaders believes, in turn, that the volunteershave no real interest in working at the festival when they are only looking for a free ticket. The study shows that the volunteer leaders are unaware of their leadership and also theirrole as leaders. Because of the lack of awareness, it displays a sort of unconsciouslyleadership. Volunteer leaders should, in order to reduce volunteers displeasure, understand thevolunteers fundamental driving force to work at the festival; that their work will beappreciated, that they have a commitment to the tasks and that the main motive to work asa volunteer is to be part of a community. This study examines how the temporary volunteer leaders and temporary volunteers viewat leadership during a festival and also the problems and challenges that exist in therelationship between them. This thesis is intended for people who have an interest in thephenomenon of temporary leaders working with temporary volunteers.

This study is about organizing major sporting events. Sporting events’ numerous positive outcomes for the hosting region has resulted in a growing number and size of sporting events globally. The aim of this study was therefore to provide further knowledge about how organizations in major sport events practically and strategically operate and how processes related to organization and leadership can contribute to the success of the event. The study focuses the context of a Swedish national multi-sport event hosted and held by three different cities, three different years. Questions about networking, cooperation with different stakeholders, project strategy and Knowledge Management were examined. The data was collected through means of qualitative interviews of different project leaders and archival materials. The results show the complexity of the event organization mostly related to its temporariness and complicated stakeholder network. The results also show that Knowledge Management is a crucial factor in this kind of organization. This indicates overall that it is of great importance that the leader of the organization is able to coordinate and balance the many needs and desires of each stakeholder.

The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. / Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras. Till följd av detta identifierade vi istället egenskaperna som faktorer vilka medarbetarna hävdade vara av vikt vid skapandet av ett förtroende. Dessa kategorier var; konsekvent beteende, integritet, delegering, kommunikation, visande av intresse och kunskap och kompetens.Resultatet pekar på att förtroende för en projektledare skapas utifrån individuella behov och värderingar. Samtidigt kunde vissa faktorer urskiljas som mer primära än andra, vilket bidrog till att dessa delades upp i två kategorier, hårda faktorer (primära) och mjuka faktorer (sekundära). Ytterligare slutsats blev att förtroende skapar både möjligheter och hinder i en temporär organisation vilket är en intressant aspekt att forska vidare kring. För vidare forskning är det även intressant att studera mer ingående kring hur man skapar ett initialt förtroende i temporära organisationer men även att man fördjupar sin kunskap kring temporära organisationer och dess speciella utformning och krav.

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.