Problem:                      What role do sub-contractors have in a partnering project? Purpose:                       The purpose of the case study is to describe, explain and understand the sub-contractor’s role in a partnering project. The study will complement existing partnering research that is one-dimensional. Method:                       The study had an abductive approach and was based on a literature study, which collected secondary data and created the theoretical framework, and a qualitative case study, where semi-structured interviews collected primary data and created the empirical chapter. The empirical study is based on interviews with six respondents, all participants in the same project, three sub-contractors, one main contractor and one project manager. To ensure that the empirical study answered the issue and is relevant in relation to the theoretical framework, an operationalization scheme was used in the development of the interview guide. The interviews were transcribed, commented, categorized and coded. The empirical study was built around the themes presented in the theoretical framework. The analysis was done by systematically testing the empirical material against the theories. The study has limited generalization possibilities since it only highlights one project but the study is not meant for generalization. Conclusion:                  The case study complements existing knowledge through the factors participation and trust where the sub-contractors role is explained, described and understood in the Swedish construction industry. Organisations and individuals who want to understand the role of the sub-contractor in a partnering project can use the case study. It can also be used in a more general meaning to raise knowledge about partnering. The study shows that formal means are not as crucial as earlier research states; instead the informal means are the important ones. / Frågeställning:            Vilken roll har underentreprenörerna i ett partneringprojekt? Metod:                          Studien genomfördes med en abduktiv ansats och baseras på en litteraturstudie, som samlade in sekundärdata och skapade den teoretiska referensramen, och en kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomfördes som samlade in primärdata och ligger till grund för empiri-kapitlet. Den empiriska studien baseras på ett urval av sex respondenter, alla aktörer i samma projekt, tre underentreprenörer, en huvudentreprenör och en projektledare. För att säkerställa att den empiriska studien besvarade frågeställningen och var relevant i förhållande till litteraturstudien gjordes ett operationaliseringsschema som användes vid utvecklandet av intervjuguiden. Intervjuerna transkriberades, kommenterades, kategoriserades och kodades. Empirin byggdes upp kring de teman som presenterades i den teoretiska referensramen. Analysarbetet skedde genom att systematiskt testa empiri mot teori. Studien har begränsade generaliseringsmöjligheter eftersom den endast utgår ifrån ett projekt. Den är dock inte menad att användas för att generalisera. Slutsats:                        Studien kompletterar befintlig kunskap genom faktorerna delaktighet och förtroende som beskriver, förklarar och förstår underentreprenörers roll i den svenska byggindustrin. Studien kan användas av organisationer och individer som vill förstå underentreprenörens roll i ett partneringprojekt. Den kan också användas för att få en mer generell förståelse för partnering. Studien visar att formella medel inte är lika avgörande som tidigare forskning menar utan det är de informella medlen som har betydelse.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.