<p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p>

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer. Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen. Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.

<p>In this master thesis I have been studying projects run by Swedish Red Cross employees. The purpose has been to do a qualitative mapping of the project activity within the organization, with focus on flaws, and to suggest improvements. The purpose has also been to somehow increase the knowledge in general of projects run by employees within non-profit organizations. To make a systematic approach possible I established a framework during my work, according to which the empirical material was structured. The framework was constructed theoretically by a literature study and consists of the three keywords efficiency, effectiveness and learning, with main focus of this thesis on the two first keywords. With efficiency I refer to how projects are run, with effectiveness I aim at the projects’ goals and effects and with learning I consider knowledge management and support functions for learning. By using the framework’s three keywords I have analyzed my empirical material, which has been gathered during two interview rounds consisting of all together twenty-eight interviews.</p><p>During the analyzing phase I recognized three types of projects within the Swedish Red Cross, which I name research projects, activity projects and internal improvement projects. This project typology I believe is applicable to many non-profit organizations. Further, I identified a number of potential improvement areas, which in my thesis are followed by a chapter with suggestions on steps to take. One of the improvement areas is the shortage of strategic management of the projects within the Swedish Red Cross, where the internal project database could be an important support function as long as the organization persuades its’ employees of the necessity of adding their projects to the database. Another improvement area regards the confusion among employees concerning the concepts project and project orientation. Further, part-time work in projects sometimes causes difficulties for employees since the regular work does not decrease at the same time. Furthermore, a challenge for the organization is to convince all employees to follow the Swedish Red Cross’ directions for how to run a project, directions that currently are not followed by everyone.</p><p>The thesis is further pointing at the difficulties to take care of project results after the projects have ended, in which there is a risk that the results are not used because of flaws in the implementation. The Swedish Red Cross also lack sufficient knowledge of the effects of their projects in a longer perspective and at times there is not enough importance paid to whether the projects reach their goals. There are also goals that roughly speaking are impossible to reach. Furthermore, I have distinguished what the literature calls hidden goals, which are goals others than the official goals presented in project plans and directions. This does not necessarily have to be a negative thing. Last, I believe that the so called project support employees need to get clearer directions about their task and that the organization should provide training addressed specifically to the managers.</p> / <p>Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer.</p><p>Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla.</p><p>Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.</p>

In this master thesis I have been studying projects run by Swedish Red Cross employees. The purpose has been to do a qualitative mapping of the project activity within the organization, with focus on flaws, and to suggest improvements. The purpose has also been to somehow increase the knowledge in general of projects run by employees within non-profit organizations. To make a systematic approach possible I established a framework during my work, according to which the empirical material was structured. The framework was constructed theoretically by a literature study and consists of the three keywords efficiency, effectiveness and learning, with main focus of this thesis on the two first keywords. With efficiency I refer to how projects are run, with effectiveness I aim at the projects’ goals and effects and with learning I consider knowledge management and support functions for learning. By using the framework’s three keywords I have analyzed my empirical material, which has been gathered during two interview rounds consisting of all together twenty-eight interviews. During the analyzing phase I recognized three types of projects within the Swedish Red Cross, which I name research projects, activity projects and internal improvement projects. This project typology I believe is applicable to many non-profit organizations. Further, I identified a number of potential improvement areas, which in my thesis are followed by a chapter with suggestions on steps to take. One of the improvement areas is the shortage of strategic management of the projects within the Swedish Red Cross, where the internal project database could be an important support function as long as the organization persuades its’ employees of the necessity of adding their projects to the database. Another improvement area regards the confusion among employees concerning the concepts project and project orientation. Further, part-time work in projects sometimes causes difficulties for employees since the regular work does not decrease at the same time. Furthermore, a challenge for the organization is to convince all employees to follow the Swedish Red Cross’ directions for how to run a project, directions that currently are not followed by everyone. The thesis is further pointing at the difficulties to take care of project results after the projects have ended, in which there is a risk that the results are not used because of flaws in the implementation. The Swedish Red Cross also lack sufficient knowledge of the effects of their projects in a longer perspective and at times there is not enough importance paid to whether the projects reach their goals. There are also goals that roughly speaking are impossible to reach. Furthermore, I have distinguished what the literature calls hidden goals, which are goals others than the official goals presented in project plans and directions. This does not necessarily have to be a negative thing. Last, I believe that the so called project support employees need to get clearer directions about their task and that the organization should provide training addressed specifically to the managers. / Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer. Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla. Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.

<p>This paper is a case study of a local labour market project. The aim of the study is to investigate the staff’s way of working with unemployed people, receiving social assistance, in order to reduce the payment of social assistance in four adjacent city districts of Stockholm. Other objectives of the study are to investigate which criteria the staff uses when selecting participants for the project, in which way the participants’ background affects the measures taken by the staff and how the staff experiences working as part of a project. A short summary of the social services development during the twentieth century and urban politics in the 1990’s in Sweden is used as a background for the local labour market project. The theories used deal with the social services strategies concerning unemployed receivers of social assistance, the participants’ background with particular emphasis on ethnicity and gender, project work and the special case of public projects. The study is based on interviews with four employees. Some of the conclusions are that the selection criteria are put up as criteria for not being selected as a participant and that the staff combines previously developed methods in order to reduce the payment of social assistance. The participants’ background is evaluated individually and the staff shows a certain reluctance to categorize the participants according to ethnicity and gender. The staff communicates an ambiguous image of working in a project by describing it partly as an inspiring challenge but also as involving some uncertainties regarding the terms of employment.</p> / <p>Uppsatsen är en fallstudie av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt och syftar till att undersöka hur personalen arbetar med arbetslösa socialbidragstagare för att minska socialbidragsuttaget i fyra närliggande stadsdelar i Stockholm. Syftet är därutöver att undersöka vilka kriterier personalen använder för urval av deltagare till projektet och hur deltagarnas bakgrund påverkar de åtgärder som personalen sätter in samt hur personalen uppfattar projektformen som arbetssätt. Det kommunala arbetsmarknadsprojektet förankras i socialtjänstens och storstadspolitikens historiska utveckling. De teoretiska utgångspunkterna tar fasta på socialtjänstens strategi gällande arbetslösa socialbidragstagare, deltagarnas etniska bakgrund och kön samt projekt som arbetsform och offentliga projekts speciella drag. I analysen används utsagor från djupintervjuer med fyra anställda. Några av slutsatserna är att urvalskriterierna formuleras som hinder för deltagande i projektet och att personalen kombinerar olika tidigare utvecklade metoder i sitt arbete för att minska socialbidragstagandet. Deltagarnas bakgrund bedöms individuellt och personalen visar en viss ovilja att kategorisera deltagarna efter etnicitet och kön. Personalen ger en ambivalent bild av projekt som arbetsform. Dels beskrivs arbetet i projektet som utmanande samtidigt som den tidsbegränsade projektanställningen upplevs som osäker.</p>

This paper is a case study of a local labour market project. The aim of the study is to investigate the staff’s way of working with unemployed people, receiving social assistance, in order to reduce the payment of social assistance in four adjacent city districts of Stockholm. Other objectives of the study are to investigate which criteria the staff uses when selecting participants for the project, in which way the participants’ background affects the measures taken by the staff and how the staff experiences working as part of a project. A short summary of the social services development during the twentieth century and urban politics in the 1990’s in Sweden is used as a background for the local labour market project. The theories used deal with the social services strategies concerning unemployed receivers of social assistance, the participants’ background with particular emphasis on ethnicity and gender, project work and the special case of public projects. The study is based on interviews with four employees. Some of the conclusions are that the selection criteria are put up as criteria for not being selected as a participant and that the staff combines previously developed methods in order to reduce the payment of social assistance. The participants’ background is evaluated individually and the staff shows a certain reluctance to categorize the participants according to ethnicity and gender. The staff communicates an ambiguous image of working in a project by describing it partly as an inspiring challenge but also as involving some uncertainties regarding the terms of employment. / Uppsatsen är en fallstudie av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt och syftar till att undersöka hur personalen arbetar med arbetslösa socialbidragstagare för att minska socialbidragsuttaget i fyra närliggande stadsdelar i Stockholm. Syftet är därutöver att undersöka vilka kriterier personalen använder för urval av deltagare till projektet och hur deltagarnas bakgrund påverkar de åtgärder som personalen sätter in samt hur personalen uppfattar projektformen som arbetssätt. Det kommunala arbetsmarknadsprojektet förankras i socialtjänstens och storstadspolitikens historiska utveckling. De teoretiska utgångspunkterna tar fasta på socialtjänstens strategi gällande arbetslösa socialbidragstagare, deltagarnas etniska bakgrund och kön samt projekt som arbetsform och offentliga projekts speciella drag. I analysen används utsagor från djupintervjuer med fyra anställda. Några av slutsatserna är att urvalskriterierna formuleras som hinder för deltagande i projektet och att personalen kombinerar olika tidigare utvecklade metoder i sitt arbete för att minska socialbidragstagandet. Deltagarnas bakgrund bedöms individuellt och personalen visar en viss ovilja att kategorisera deltagarna efter etnicitet och kön. Personalen ger en ambivalent bild av projekt som arbetsform. Dels beskrivs arbetet i projektet som utmanande samtidigt som den tidsbegränsade projektanställningen upplevs som osäker.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.