Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

The use of internet has increased the amount of data available and gathered. Companies are investing in big data analytics to gain insights from this data. However, the value of the analysis and decisions made based on it, is dependent on the quality ofthe underlying data. For this reason, data quality has become a prevalent issue for organizations. Additionally, failures in data quality management are often due to organizational aspects. Due to the growing popularity of decentralized organizational structures, there is a need to understand how a decentralized organization can improve data quality. This thesis conducts a qualitative single case study of an organization currently shifting towards becoming data driven and struggling with maintaining data quality within the logistics industry. The purpose of the thesis is to answer the questions: • RQ1: What is data quality in the context of logistics data? • RQ2: What are the obstacles for improving data quality in a decentralized organization? • RQ3: How can these obstacles be overcome? Several data quality dimensions were identified and categorized as critical issues,issues and non-issues. From the gathered data the dimensions completeness, accuracy and consistency were found to be critical issues of data quality. The three most prevalent obstacles for improving data quality were data ownership, data standardization and understanding the importance of data quality. To overcome these obstacles the most important measures are creating data ownership structures, implementing data quality practices and changing the mindset of the employees to a data driven mindset. The generalizability of a single case study is low. However, there are insights and trends which can be derived from the results of this thesis and used for further studies and companies undergoing similar transformations. / Den ökade användningen av internet har ökat mängden data som finns tillgänglig och mängden data som samlas in. Företag påbörjar därför initiativ för att analysera dessa stora mängder data för att få ökad förståelse. Dock är värdet av analysen samt besluten som baseras på analysen beroende av kvaliteten av den underliggande data. Av denna anledning har datakvalitet blivit en viktig fråga för företag. Misslyckanden i datakvalitetshantering är ofta på grund av organisatoriska aspekter. Eftersom decentraliserade organisationsformer blir alltmer populära, finns det ett behov av att förstå hur en decentraliserad organisation kan arbeta med frågor som datakvalitet och dess förbättring. Denna uppsats är en kvalitativ studie av ett företag inom logistikbranschen som i nuläget genomgår ett skifte till att bli datadrivna och som har problem med att underhålla sin datakvalitet. Syftet med denna uppsats är att besvara frågorna: • RQ1: Vad är datakvalitet i sammanhanget logistikdata? • RQ2: Vilka är hindren för att förbättra datakvalitet i en decentraliserad organisation? • RQ3: Hur kan dessa hinder överkommas? Flera datakvalitetsdimensioner identifierades och kategoriserades som kritiska problem, problem och icke-problem. Från den insamlade informationen fanns att dimensionerna, kompletthet, exakthet och konsekvens var kritiska datakvalitetsproblem för företaget. De tre mest förekommande hindren för att förbättra datakvalité var dataägandeskap, standardisering av data samt att förstå vikten av datakvalitet. För att överkomma dessa hinder är de viktigaste åtgärderna att skapa strukturer för dataägandeskap, att implementera praxis för hantering av datakvalitet samt att ändra attityden hos de anställda gentemot datakvalitet till en datadriven attityd. Generaliseringsbarheten av en enfallsstudie är låg. Dock medför denna studie flera viktiga insikter och trender vilka kan användas för framtida studier och för företag som genomgår liknande transformationer.