Spelling suggestions: "subject:"bärande organisationer"" "subject:"begärande organisationer""
1 |
Erfarenhetsåterföring : ett organisatoriskt lärandeDetterberg, Peter, Melldén, Hans January 2002 (has links)
No description available.
|
2 |
Erfarenhetsåterföring : ett organisatoriskt lärandeDetterberg, Peter, Melldén, Hans January 2002 (has links)
No description available.
|
3 |
Från verksamhetsmodellering till verksamhetsutveckling? : Leder kompetensutveckling av personer i ledarskapsroller till verksamhetsutveckling?Wemmenborn, Mattias, Burman, Emil, Bäcker, Jonathan January 2014 (has links)
Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount. Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities. Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it. Furthermore we can not with accuracy determine the importance of the leadership role. Of the three municipal organizations that were included in the study all saw an effect because of the competence development, but not at a level that changed the entire business. Despite this when asked all municipalities wanted to continue to work with business modeling in the future.
|
4 |
Medarbetarsamtal som verktyg för att främja lärande : En kvalitativ studie om medarbetarsamtalets påverkan på lärandet i organisationerUlenius, Camilla, Gruvberger, Anna January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.
|
5 |
"Jag delar gärna med mig när någon frågar" : En studie om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetskontextDokalia, Ekaterini, Gamrell, Ylva January 2019 (has links)
Sammanfattning Denna studie syftar till att bidra med ny information om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetsmiljö. Studien baseras på följande tre frågeställningar som vi har formulerat i hopp om att kunna besvara studiens syfte: På vilket sätt möjliggörs kunskapsöverföring mellan medarbetare som ofta arbetar på distans? Saknar distansarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar distanserat? Hur upplever medarbetare med flexibla arbetsförhållanden att deras yrkesmässiga utveckling ser ut? Saknar medarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar på distans? Studien utgår från de teoretiska perspektiven Communities of Practice (Wenger, 1998), R.O.W.E (Thompson & Ressler, 2004) och ZPD - The zone of proximal development (Vygotskij, 1978). I presentationen av resultatet har den tidigare forskningen tillsammans med de teoretiska perspektiven ovan använts som utgångspunkt för analysen. Studien utgår från informanter som till stor del arbetar på distans inom den privata sektorn, specifikt HR-branschen. För att genomföra studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där totalt åtta informanter deltog. Intervjuerna bearbetades sedan och kodades in i tre teman: “kommunikation”, “resultatfokus” och “lära genom andra”. Resultatet visade att kunskap i första hand delas genom digitala kommunikationsmedel. Majoriteten av informanterna föredrog att kommunicera “ansikte mot ansikte”. Det framkom även att informanterna valde att komma in till kontoret för att bli en del av gemenskapen. Informanterna upplevde att de fick ta del av samtlig information och kunskap som ansågs nödvändig genom olika digitala medier och forum. Vid en mer djupgående analys framkom det att medarbetarna saknade en mer informell kunskap, det vill säga, lärandet som uppstår i vardaglig interaktion med medarbetare inom samma yrkesgrupp.
|
6 |
Hur skapar vi bättre arbetstillfredsställelse? : En kvantitativ studie på uppdrag av ett hotell någonstans i Sveriges huvudstad.Büman, Mattias, Selberg, Sara January 2009 (has links)
<h1>Sammanfattning.</h1><p>Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.</p><p>Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet.</p><p>Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem.</p><p>Företagets praktiska problem: <em>Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda?</em></p><p>Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap.</p><p>Slutlig problemformulering: <em>Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda?</em></p><p>Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner.</p><p>Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.</p>
|
7 |
Hur skapar vi bättre arbetstillfredsställelse? : En kvantitativ studie på uppdrag av ett hotell någonstans i Sveriges huvudstad.Büman, Mattias, Selberg, Sara January 2009 (has links)
Sammanfattning. Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras. Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet. Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem. Företagets praktiska problem: Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda? Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap. Slutlig problemformulering: Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda? Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner. Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar. Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.
|
8 |
Kvalitetsarbete i skolan : exempel i Ljusdals kommunLjungh, Anja January 2011 (has links)
ABSTRACT Titel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommun Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anja Ljungh Handledare: Pär Vilhelmson Datum: 2011-Januari Syfte: Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ”mikroetnografi”. Jag ”skuggade” mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer. Empiri ledde till fler frågor än frågeställningen räckte till, så resultatet delades in i två analyser där den första avhandlar min frågeställning och den andra öppnar för fler frågor som under arbetets gång visade sig ha tänkbar betydelse, jag tar här stöd i ny teori och ny teoribildning. Resultat & slutsats: Inställningen till kvalitetsarbetet som bedrivs med hjälp av Incito i Färila skola och Stenhamreskolan varierar. Detta kan ha flera förklaringar där jag bedömer organisationens kultur och rektorns ledarskap som betydande. Ytterligare en förklaring som dök upp var ett resultat av de förutsättningar som råder för utvecklingsarbete i skola och att olika aktörer har olika syn på detta arbete. En tänkbar benämning och förklaring på detta problem är ”brustna styrkedjor”, tillika mitt förslag på teoribildning. Förslag till fortsatt forskning: Brustna styrkedjor är ett mycket intressant fält för teoribildning som förtjänar mer forskning än vad jag hade utrymme för. Uppsatsens bidrag: Jag tror min uppsats kan bidra till vetenskapen genom att lyfta fram den komplexitet som finns för kvalitetsarbete i skolan, vilket är viktigt för alla dess intressenter. Nyckelord: Kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, målstyrning, lärande organisationer och brustna styrkedjor
|
9 |
Agila Medarbetarsamtal : - En studie om situationsanpassade samtal som verktyg för den lärande organisationenWistrand, Michaela, Grandin, Lina January 2014 (has links)
Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.
|
10 |
Benchmarking som metod : ett aktionsforskningsprojekt vid Valdemarsviks bibliotek. / Benchmarking as method : an action research project at Valdemarsvik’s public library.Larsson, Anna January 2007 (has links)
The main purpose of this Master’s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research. Benchmarking is a structured method for learning and change that compares your performances with the performances of others. The benchmarking object chosen in this study was marketing orientation and marketing. The benchmarking partners chosen were Folktandvården in Gothenburg and the public library of Bollebygd. The outcome of the benchmarking study was user friendly changes in the library’s physical environment and the library’s classification system, and customer oriented changes concerning purchase policy and selection of media. Also a lecture in marketing and market orientation, based on the result of the benchmarking study, was held for the library staff. The conclusion of this study shows that benchmarking can be used as a method to learn market orientation and marketing at a small public library. Benchmarking points out gaps, explains how they occur and describes the successful behaviour of the benchmarking partner and therefore new knowledge easily can be implemented. / Uppsatsnivå: D
|
Page generated in 0.1331 seconds