Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.

<p>The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.</p>

Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.

Föreliggande studie har två syften. Det första syftet är att undersöka hur förskollärare och förskolebarn beskriver förskollärares förhållningssätt till makt, kontroll samt kommunikation för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Det andra syftet är att synliggöra hur förskolebarn beskriver deras inflytande och delaktighet för att bidra med kunskap om barns perspektiv. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare sin kommunikation med barnen för att i undervisning implementera barns inflytande och delaktighet? Hur framträder kontroll- och maktpositioner i förskollärares beskrivningar av arbetet med barns inflytande och delaktighet? Samt, Hur beskriver förskolebarn sin möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan? Studiens avstamp tas i socialkonstruktionism och Bernsteins teori om makt och kontroll. Studiens centrala begrepp är kontroll, makt, kommunikation samt barns perspektiv. Inom Bernsteins teori tillämpas begreppen klassifikation och inramning som används och studeras i resultatet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare och förskolebarn har intervjuats på olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärares olika maktpositioner, kontroll och kommunikation gentemot barnen påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Resultatet visar också att förskolebarnen har olika uppfattningar om deras inflytande och delaktighet i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna är medvetna om deras maktposition och kontroll i förskolans undervisning, men att de ständigt brottas mellan en stark samt svag klassifikation och inramning.

The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka diskurser som motiverar s.k. cancelkultur i ett givet fall. Cancelkultur saknar i skrivande stund en definition men använts som avbrott i stöd till följd av en persons problematiska uttalanden. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av ”JK Rowling’s Anti-Transgender Stance And Hogwarts Legacy” där särskilt fokus legat på att kritiskt analysera de diskurser som redan identifierats om cancelkultur i tidigare forskning. I den kvalitativa textanalysen identifierades cancelkulturens egenskaper ur materialet genom tolkande beskrivning för att sedan kontextualiseras och kritiskt analyseras i diskussionsavsnittet. De huvudsakliga data som framkom av materialet var att cancelkultur motiveras av maktobalans, vi och dem narrativ och avkontextualisering genom individualisering. Maktobalans visade sig vara den främsta faktorn som motiverade de diskurser som i övrigt togs upp i materialet vilket föranledde att särskilt fokus lades på att diskutera maktpositioner och tillhörande vanor utifrån materialet. Det visade sig i enighet med tidigare forskning att maktobalansen driver cancelkulturen då de som blir cancelled anses missbruka sina maktpositioner och möjligheten att ”cancela” någon ger möjlighet till marginaliserade grupper att tala ut mot de som antar problematiska vanor av makt. Materialets data diskuterades också utifrån uppfattningen om allmänåsikt i förhållande till viljan att tala ut för att undersöka om det fanns en koppling mellan cancelkulturen i det här fallet och viljan att tala ut mot transfobi. Diskussionen kom fram till att både transaktivister och anti-transaktivister antagligen uppfattade att de var i majoritet på grund av debattens polarisering och hade därför lika stor vilja att tala ut.