Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förändrats, har företag fått överge massproduktion till förmån för produktionssystem som bättre avspeglar konsumenternas ökade krav på flexibilitet. Ett sätt för att överbrygga denna utmaning är att implementera lean production. Även om detta sätt att producera på har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production även kunna medföra problem i avseende på att kombinera med den befintliga, i många fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svår att kombinera med implementeringen av lean production rör mätningen av produktionen. Vid en närmare granskning visar det sig att det råder vissa motsättningar mellan traditionell mätning och lean production som kan påverka företagets beslutsfattande negativt. Syfte: Studien ämnar beskriva hur ett specifikt företag, i avseende på mätning, kan leananpassa sitt BSC. I ett vidare perspektiv avser även studien beskriva hur processen som leder fram till ett företags leananpassning kan formuleras. Avslutningsvis syftar studien till att skapa en förståelse för vilka hinder som kan orsaka en diskrepans mellan BSC och lean production i avseende på mätning. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då befintliga teorier inom lean production, balanserat styrkort och anpassning mellan dessa inte gjorts tidigare. Studiens forskningsfrågor besvaras genom en fallstudie där analysen främst grundat sig på två kvalitativa intervjuer. Empirin har även kompletterats med mail och dokument från företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten tas i allmän teori beträffande lean production samt det balanserade styrkortet, för att därefter följas av teori rörande mätning specifikt kopplat till lean production. Diskrepansen mellan lean production och det balanserade styrkortet belyses genom att beakta Tommi Kasurinens teori "barriers to change" samt Åhlström och Karlssons teori " The impetus for changing the management accouting system". Slutsatser: Genom att modifiera mätningen i processperspektivet, implementera ett lärandeperspektiv och till stora delar bibehålla Alfas mått på medarbetarnas trivsel, kan en tydligare leananpassning av det balanserade styrkortet ske. Denna leananpassning blir möjlig tack vare ett generellt processuellt angreppssätt där ett företags användning av det balanserade styrkortet ställs mot dess användning av lean production. Studien visar även att ett hinder av betydande karaktär för förändring av styrningen, kan vara bristande kunskap hos utvecklarna av styrningen. Det processuella angreppssättet samt den bristande kunskapen hos utvecklarna medför slutligen att en modifiering kan ske av Åhlström och Karlssons modell.

This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training. It was further examined the relationship between PsyCap and the propensity to grant health breaks. The test showed no significant difference between the groups. The psychological capital has been measured even among workers who use health breaks and those who do not, that to see if any spillover effects on other work. The results showed no significant difference. The psychological capital of the workforce as measured by t-test, does not differ between the investigated groups with employees who have managers with the training and the group who do not. / Denna studie är kvantitativ, vars syfte är att undersöka om utbildningen i hälsofrågor kan ha bidragit till en ökning av chefernas psykologiska kapital (PsyCap).Konstruktet utgörs av följande delar: tillit till den egna förmågan, hopp, optimism och återhämtningsförmåga. Ett högt PsyCap anses fördelaktig vid organisatoriska förändringar och kan styra mot en positiv utveckling samt kan underlätta för individen i stressande situationer. Resultatet visar en ökning av egenskaper som hopp och optimism hos cheferna (N=15) som genomgått utbildningen jämfört med cheferna som inte har genomgått utbildningen. Däremot visar testerna ingen signifikant skillnad i chefernas attityd till hälsopauser och inte heller i svårighetsgraden att bevilja hälsopauser i grupperna till följd av utbildningen.Vidare undersöktes sambandet mellan PsyCap och benägenheten att bevilja hälsopauser. Testet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Det psykologiska kapitalet mäts även bland anställda som använder sig av hälsopauser och de som inte gör det, detta för att se om några spridningseffekter finns på det övriga arbetet. Resultatet visade ingen signifikant skillnad. Det psykologiska kapitalet hos de anställda som mättes genom T-test, skiljer sig inte mellan de undersökta grupperna med anställda som har chefer som har genomgått utbildning och de som inte har.

Employeeship is a growing organizational resource. Yet many organizations forget to focus on their employees during change processes. In modern society change has become an inherent feature in most organizations and employees are expected to be competent and adapt. They are expected to maintain their capability of practising employeeship during changes. The study aimed at gaining an understanding of how employees experience their capability of employeeship during a strategic organizational change. The study built on a recent development in Denmark as changes where implemented in the Danish public school system. Building on theories about employee capability and employeeship the study examined how teachers experienced their own capability of adapting to and performing during changes. The study examined how employees experience their own employeeship. To analyse the experienced employeeship a qualitative study was carried out with semi-structured interviews of six public school teachers. A hermeneutic approach was applied to the study in order to gain a holistic understanding of the experienced capability of employeeship. The result shows that strategic changes in organizations not only involves changes to organizational structures. It also involves changes to how employees experience their own capability of employeeship. It changes the balance of their lived worlds. / Medarbetarskap är en växande resurs inom organisationer. Ändå glömmer många organisationer att fokusera på medarbetarna i förändringsprocesser. I det moderna samhället är förändring nu mer en naturlig del av organisationer och medarbetarna förväntas vara kompetenta och anpassa sig. De förväntas upprätthålla förmågan att utöva medarbetarskap under en förändring. Studien syftar att uppnå förståelse för hur medarbetarna själva uppfattar förmågan till medarbetarskap under en strategisk förändring i en organisation. Studien baserades på en nyligen genomförd utveckling i Danmark där nya reformer implementerats i den danska grundskolan. Teorier om medarbetarförmåga och medarbetarskap ligger som grund till studien som undersökte hur lärare uppfattar den egna förmågan att anpassa sig och utföra arbetet under en förändringsprocess. Studien undersökte hur medarbetare uppfattar det egna medarbetarskapet. För att analysera uppfattningen av medarbetarskap användes en kvalitativ metod och halvstruktuerade intervjuer med sex grundskolelärare. Studien har en hermeneutisk ansats för att uppnå helhetsförståelse av uppfattningarna. Resultaten visade att strategiska förändringar i organisationer inte enbart medför ändringar på organisationens struktur: utan även förändringar av hur medarbetarna uppfattar den egna förmågan av medarbetarskap. Det förändrar hur de uppfattar balansen i sin livsvärld.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.

Lean Production has received massive attention during recent years, and many organizations attempt to introduce it with an ambition to reach the radical improvement effects that are promised in the popular management literature. However, introducing a management concept can be a very challenging task, and research has shown that the majority of such initiatives fail. A common observation is that the outcome of a change initiative differs from its initial intentions, which indicates that the content of the change is somehow transformed during the process. This kind of transformation can be described as organizational translation. The purpose of the thesis is to provide an account of how processes of organizational translation transpire and to analyze and identify the main determinants of their outcome. The thesis is based on a longitudinal case study that has focused on the introduction of the management concept Lean in a large Swedish manufacturing company. The study has been performed in two phases. In the first phase, a series of retrospective interviews have been performed with employees at all hierarchical levels within the company. The second phase of the study has been based on a prospective approach. This phase has comprised a combination of interviews, observations and document studies, with focus on a pilot project within the company. The study was performed between 2007 and 2011 and covers events between 2003 and 2011. By analyzing the changes from a translation perspective, the thesis contributes to explore the meaning of organizational translation and the mechanisms through which Lean is materialized and developed into organizational practice. Three types of organizational translation are presented in the thesis. These are defined as the activities and processes through which Lean is translated to a local set of ideas, practices and objects, respectively. It is suggested that these three entities and the corresponding forms of translation interact and together influence how people behave, which in turn will affect the results of the change initiative. This implies that all three types of organizational translation need to be addressed for a change initiative to be successful. Further, the suggested change must be translated so that it is represented in physical objects, people’s understanding and organizational practice. Lack of alignment between these three entities will create tension, which will likely hinder change and increase the risk of failure. / Lean Production är ett koncept som har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren, och många organisationer försöker att införa det utifrån en ambition att uppnå de radikala förbättringseffekterna som utlovas i den populära managementlitteraturen. Att föra in ett managementkoncept kan vara en mycket svår uppgift, och forskning har visat att majoriteten av sådana initiativ misslyckas. En vanlig observation är att utfallet av ett förändringsinitiativ ofta avviker från de ursprungliga målsättningarna, vilket antyder att förändringens innehåll på något sätt har omvandlats under processen. Denna sorts omvandling kan beskrivas som organisatorisk översättning. Syftet med avhandlingen är att ge en bild av hur organisatorisk översättning kan gå till samt analysera och identifiera de viktigaste drivkrafterna i sådana processer. Avhandlingen baseras på en longitudinell fallstudie som har fokuserat på införandet av managementkonceptet Lean i ett stort svenskt tillverkningsföretag. Studien har genomförts i två faser. I den första fasen har en serie retrospektiva intervjuer genomförts med anställda på samtliga hierarkiska nivåer inom företaget. Studiens andra fas har baserats på en prospektiv ansats. Denna fas har innefattat en kombination av intervjuer, observationer och dokumentstudier, med fokus på ett pilotprojekt inom företaget. Studien har genomförts mellan 2007 och 2011, och behandlar händelser mellan 2003 och 2011. Tre former för organisatorisk översättning presenteras i avhandlingen. Dessa definieras som de aktiviteter och processer varigenom Lean översätts till en lokal uppsättning av idéer, praktiker samt objekt. Det föreslås att dessa tre enheter och deras motsvarande former för översättning interagerar och tillsammans påverkar människors beteende, vilket i sin tur påverkar resultaten av förändringsinsatsen. Detta innebär att alla tre former för organisatorisk översättning måste tas i beaktning för att en förändringsinsats ska lyckas. De föreslagna förändringarna måste översättas så att de representeras i fysiska objekt, människors förståelse samt organisatorisk praktik. Brist på överensstämmelse mellan dessa tre enheter kommer leda till spänningar, vilka sannolikt kommer att hindra förändringen och öka risken för misslyckande.

Denna tvärsnittsundersökning riktar sig mot upplevelser och reaktioner från ett medarbetarperspektiv före och efter en organisatorisk förändring. Mot sommaren år 2015 skickades en enkät ut till ca 300 medarbetare vid psykiatriska kliniken Skellefteå och en uppföljning av förändringsprocessen kom ut våren 2017 med syfte att kunna jämföra medarbetarnas upplevelse. Tidigare forskning har visat att alla förändringsprocesser möter någon form av motstånd och förvirring och att det är viktigt med en god kommunikation, öppenhet och tydlighet för ett önskvärt resultat. Psykologiforskaren Claes Janssen har en teorimodell som kallas ”de fyra rummen”, teorin används bland annat vid organisatoriskt förändringsarbete. Många kommuner och stora företag exempelvis IKEA använder sig av ”fyrarummaren” som den även kallas för att kartlägga vilken fas individen eller organisationen befinner sig i under en förändringsprocess. De olika rummen är nöjdhet, censur, förvirring och inspiration vilka har använts bland annat i rapportens resultat och analys. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid psykiatriska kliniken Skellefteå upplevde omorganiseringen nödvändig och att utfallet blev bra. Resultatet visade även på skillnader i olika reaktioner till förändringsprocessen, att kliniken bemött ett visst motstånd från medarbetare och att det varit skillnader i upplevelser och reaktioner beroende på den anställdes ålder.

Syfte – Syftet med den här studien är undersöka vilka utmaningar som kan uppstå i ett förarbete inför omfattande organisatoriska förändringar samt hur utmaningarna kan kringgås. Två frågeställningar besvarades för att uppfylla studiens syfte:1. Vilka utmaningar kan uppstå i en verksamhet på medarbetarnivå i samband med omfattande förändringar?2. Hur kan verksamhetsledningen arbeta kring dessa utmaningar för att skapa gynnsammare förutsättningar inför förändringarna?Metod – För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet, genomfördes en enfallstudie på Jönköpings kommuns enhet för avfallshantering. Empiriska data utgjordes av intervjuer och en enkätundersökning. Empirin analyserades gentemot det teoretiska ramverket, vilket låg till grund för studiens resultat.Resultat – I samband med förändringar är motstånd mot förändring vanligt förekommande och är den övergripande utmaningen. Motstånd mot förändring kan i sin tur påverkas av bristfällig kommunikation och den befintliga företagskulturen inom en organisation. Dessa utmaningar utgör hinder för en organisation under förändring samt under förarbetet inför förändring, vilket kan ha en betydande påverkan på implementeringen.Implikationer – Empirin bekräftar att befintligt teoretiskt arbete om utmaningarna i samband med organisatoriska förändringar stämmer, att de identifierade utmaningarna bör hanteras. Främst den bristande kommunikationen genom att tydliggöra förändringarna för medarbetarna med hjälp av lämpliga kommunikationskanaler. Även den befintliga företagskulturen är i behov av förändring för att verksamheten ska kunna utvecklas i en önskvärd riktning, vilket däremot är en invecklad process.Begränsningar – På grund av dåligt förtroende för ledningen på fallföretaget kan enkätundersökningens resultat ha påverkats med anledning av oklarheter kring vilka som var avsändarna. Enkätundersökningen utgör därmed studiens största begränsning på grund av låg svarsfrekvens. Utöver enkätundersökningen, undersöktes inte en viktig aspekt av förändringarna eftersom det innefattande ett konfliktfyllt ämne som ledningen själva vill undersöka.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar medarbetare upplever på företag efter konvertering till IFRS. Den vetenskapliga metod som används i studien är hermeneutisk. Studiens empiri är insamlad genom intervjuer. Respondenterna bestod av fem medarbetare från två olika börsnoterade företag. Dessa respondenter valdes ut då de hade arbetat på samma företag både före och efter konverteringen till IFRS samt kunskap om företagsekonomi. Den teoretiska referensramen utgå från aktuell forskning kring IFRS, organisatorisk förändring och företagskultur. Institutionell- och legitimitetsteorin kan förklara varför företag konverterar till IFRS, ett företags strävan och arbete för att behålla legitimitet och därför utgår studien ifrån dessa. Resultat och slutsatser visar att medarbetare hade en positiv inställning till förändringen och att företagen har behållit den företagskultur som fanns på arbetsplatsen före IFRS konvertering och börsnotering. Studien visar att medarbetare upplever en ökad legitimitet från både interna och externa intressenter. Vidare visar studien att medarbetarna upplever en förändring av sina arbetsuppgifter, där främst arbetssätt har förändrats i form av mer struktur och tydligare direktiv. Även arbetsplatsen har förändrats med nya större lokaler och fler anställda. IFRS konverteringen upplevs av medarbetarna har ökat företagets resurser, utöver fler medarbetare, har även kunskap och expertis hos medarbetare ökat.

I denna studie undersöks en mediebyrå som befinner sig mitt i en branschförändring.  Mediebyråns förutsättningar har sedan 2014 förändrats i och med intåget av ett nytt, automatiserat sätt att köpa medieutrymme, vilket kallas för programmatiska medieköp. Detta nya köpförfarande riskerar att förändra, och har redan förändrat många av byråns anställdas roll och branschförändringen ligger i fokus för studien. Studien syftar således till att undersöka hur organisationen ställer sig till intåget av programmatiska köp, samt hur förändring förstås genom  kommunikation inom organisationen. Tidigare forskning kring förändring och förändringskommunikation har identifierat att ett förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med större förändringar. Denna studie fann dock att det inte förekom några tydliga tecken på förändringsmotstånd i samband med branschförändringen. Flera olika förklaringar till bristen på förändringsmotstånd upptäcktes under studiens gång. Företagets organisatoriska kontext är en huvudsaklig anledning till den positiva inställningen till förändring. Företaget befinner sig i en organisatorisk kontext som är utsatt för konstanta förändringar, något som gör att företagets medlemmar är mer öppna till förändring. Genom meningsskapande, kommunikativa processer försöker företagets anställda hela tiden skapa mening av förändringarna genom intern och externt influerad kommunikation, i form av utbildning och informationsspridande. Studien fann även att en bidragande orsak till bristen på förändringsmotstånd är att de anställda tillåts delta i förändringsprocessen på olika sätt, och detta leder till att de blir mer informerade och redo att ta till sig förändring. / Aim: The aim of this study is to research how organizational change is communicated and accepted in a media organisation. This is done by analyzing different strategies of change communication and sense making strategies in uncertain environments.  Contribution: The papers contribution to the field is mainly empirical. A lot of studies have been done on change resistance, but not as many has been done on reasons for lack thereof. This paper strives to bring clearness to how a company manages to prevent change resistance in a ever changing environment.  Results and conclusion: The study found that one of the biggest challenges in the studied organisation was a business wide emergence of a new way to buy advertising space. Although the change is likely going to effect a lot of employees in the organisation, a lack of resistance towards the change was found in the initial period of the observations conducted at the company. The aim was thereafter to find out how this could be. The findings was that several aspects could explain the phenomenon. The company’s organizational context was a main reason for the positive attitudes towards change. The company operates in a context that is largely affected by constant changes, and this makes the members of the organisation more open to change. Also, through sense making mechanisms, the company constantly strives to make sense of the changes by internal and externally influenced communication. A second reason to the lack of resistance is found to be the fact that the employees are allowed to participate in different ways in the change, leading them to become more informed and ready for the emerging change.

The study focuses on examining the eventual effects of corporate culture on customer satisfaction. The culture at Handelsbanken AB was examined due to its historical background of high customer satisfaction in contrast to the other large banks in Sweden. The study was made by finding previous theories discussing the relationship between organizational culture and customer satisfaction. Through these previous theories, three significant corporate culture traits were found that has shown positive correlation with customer satisfaction. These three variables will serve as guidelines when examining the culture of Handelsbanken through interviewing people associated to the organisation. The findings of the study show that due to Handelsbankens very decentralized culture and local presence, they have managed to attain high customer satisfaction through good customer service and having a culture that engages change.