År 2020 är året då Covid-19 bröt ut och företagare kom till insikt att den digitala transformeringen är viktigare än någonsin. Det har medfört att allt fler företag eftersträvar att anpassa sig efter det ”nya normala” genom att digitalisera snabbt. Företagen är därmed mycket angelägna att på ett framgångsrikt sätt genomföra affärssystemsinföranden. Den digitala transformeringens framfart och fokuseringen på att införa affärssystem har kommit att ge IT-avdelningen en central roll inom verksamheten. Detta har i sin tur bidragit till att en fungerande interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är viktigare än någonsin. Det är vanligt förekommande att verksamheten inte upplever att IT-avdelningen levererar i den takt och kvalité som motsvarar förväntningarna. Detta tenderar till minskad tilltro och samarbete. Vid en dysfunktionell interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är risken stor att felaktiga beslut och förfaranden blir till verklighet. Det är därför viktigt att företagen skapar goda förutsättningar för en fungerande kommunikation och undersöka vilka faktorer som kan minska de tvetydigheter som kan uppstå mellan olika parter i verksamheten.   Kandidatuppsatsens huvudsyfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska tvetydigheter vid kommunikation mellan systemutvecklingsavdelning, produktägare och redovisningsekonomer under affärssystemförändringsprojekt. Baserat på huvudsyftet är bisyftet att föreslå ett förbättrat kommunikationssätt som främjar att de tre parterna kan arbeta holistiskt vid affärssystemsförändringsprojekt. Vid utförande av denna studie har en litteraturstudie genomförts, en litteraturbaserad analysmodell och fallstudiemetoden tillämpats. Dessutom har fem personliga intervjuer med medarbetare som representerar den interna triaden på fallföretaget har utförts. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är; ledningens förmåga att inneha transparens vad avser viktig verksamhetsinformation, att den interna triaden innehar hög involveringsgrad under hela affärssystemsförändringsprojekten och att samtliga parter innehar helhetstänk för att säkerställa att rätt systemfunktioner införs. Dessutom är det viktigt att det finns ett enhälligt kommunikationssätt, att det tydligt framgår vilken information ett systemförändringsförslag ska innehålla och att uppföljning av affärssystemförändringsprojekten kontinuerligt sker i syfte att uppnå kunskap inför kommande projekt.

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic.  Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction

The economic growth of recently established companies by the name of startups has increased significantly within the past couple of years. Startups are commonly attributed to achieving positive effects on socioeconomic advancements by creating new employment opportunities within its surrounding environments. However, startups are particularly vulnerable for having a supply of limited resources caused by their lack of market experience. Additionally, in times of turbulence, such companies are predominantly dependent on a commonly short-term method called an ad hoc strategy to avoid facing the risk of operational loss or even bankruptcy. This study comes to examine how ad hoc strategies can be used as long-term methods following a period of organizational instability, leading to the thesis’ research question: How can startups continue to use ad hoc strategies after turbulent times? To investigate this, the study applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with representatives of startup companies. The following results show that during the time of the Covid-19 pandemic, startups have used a variant of ad hoc strategies in order to become more digital. This has resulted in several advantages, mainly that their main business measures become more economically efficient through the process of digitalization. Thus, the study concludes that startups can utilize ad hoc strategies after a turbulent time by using digitalization to a greater extent on a daily basis, exemplified by the approaches used during the Covid-19 pandemic. Consequently, the research proves that ad hoc methods do not have to be used exclusively as temporary solutions and can instead be applied to benefit with future organizational approaches. / Tillväxten av nystartade företag, även kallade för startups, har ökat markant. Startups har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen genom att möjliggöra ny sysselsättning för individer i samhället. Dock är dessa typer av organisationer sårbara i och med deras begränsade resurser vilket grundar sig i att startups har varit på marknaden under en kortare tid som resulterat i en lägre grad av erfarenhet inom respektive bransch. Utöver de begränsade resurserna som startups besitter kan turbulenta tider vara avgörande för att startups inte har möjligheten att driva sin verksamhet på ett lönsamt vis och riskerar därmed att hamna i konkurs. Vid turbulenta tider är dessa företag då tvungna att använda sig av ad hoc strategier, det vill säga specifika korttidsåtgärder, som en lösning på ett oväntat och tillfälligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ad hoc strategier kan användas som metoder efter turbulenta tider. Därmed utformades studiens problemformulering: Hur kan startups fortsätta använda ad hoc strategier efter turbulenta tider? För att undersöka detta har studien använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från startups. Resultatet har påvisat att under Covid-19-pandemin har startups verksamheter blivit mer digitala vilket har resulterat i flera fördelar, främst att arbetet blir mer effektivt genom att utgå från digitaliseringen. Studiens slutsats är att startups kan nyttja ad hoc strategier efter en turbulent tid genom att använda digitalisering i större utsträckning på daglig basis, exemplifierat av hur vissa företag gått till väga under Covid-19-pandemin. Därmed underbyggs det att ad hoc strategier inte endast fungerar som tillfälliga lösningar utan kan fortsätta användas för framtida organisatorisk utveckling.

Introduction: The use of Web-based Business-to-Business E-commerce is increasing, however many companies who previously adopted e-commerce technology have failed to utilize it. Meanwhile, research has mostly focused on quantitative research regarding factors affecting the adoption of e-commerce, leaving a research gap regarding the routinization of the technology. Purpose: The purpose of this study is to provide knowledge regarding the management of the entire web-based business-to-business e-commerce assimilation process from initiation, to adoption and routinization. Method: The study addresses which factors affect the assimilation process, where in the process they are relevant and how they may be managed. A multiple case study with six large companies has been conducted through semi-structured interviews. The cases were compared to each other, as well as to previous research within e-business and/or e-commerce assimilation and adoption. Furthermore, change management literature has been used to aid the analysis of how certain factors may be managed. Findings: We have found the assimilation of web-based e-commerce to be a complex and iterative process that involves several interconnected factors which organizations manage in various ways. Seventeen factors within the technological, organizational and environmental contexts were identified to be relevant in the different phases of the assimilation process. A discussion regarding how these factors may be managed is conducted, including some indications on what approaches seem to be more or less viable. Practical Implications: Managers may use the findings of this study as guidance in their webbased e-commerce assimilation process. Originality/value: This study contributes with qualitative research on which factors affect the entire assimilation process of web-based e-commerce and how the factors may be managed. Paper Category: Master Thesis / Introduktion: Användningen av webbaserad e-handel i business-to-business-företag ökar, men många företag som redan har implementerat detta har misslyckats med att använda dess fulla potential. Samtidigt har forskningen huvudsakligen fokuserat på att kvantitativt studera faktorer som påverkar själva implementationen, medan aspekter rörande den efterföljande användningen av e-handeln har lämnats outforskade. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hanteringen gällande hela processen, från initiering till implementation till att slutligen uppnå ett utbrett användande av den webbaserade e-handeln i business-to-business företag. Metod: Studien utreder vilka faktorer som påverkar processen, var i processen de är relevanta och hur de kan hanteras. Genom intervjuer genomfördes en komparativ fallstudie mellan sex stycken stora företag i Sverige. Företagens hantering av faktorerna jämfördes sinsemellan, samt med tidigare forskning inom implementation och hantering av e-handel. Detta jämfördes dessutom med teorier inom förändringsledning för att styrka analysen angående hur processen skulle kunna genomföras. Resultat: I vår studie har vi sett att den kringliggande processen runt implementationen av webbaserad e-handel är komplex och iterativ, samt att den har hanterats med varierande tillvägagångssätt. 17 faktorer inom tekniska-, organisatoriska- och miljösammanhang har hittats relevanta för de olika faserna i processen. Slutligen har det förts en diskussion angående hur dessa faktorer skulle kunna hanteras, samt indikationer på vilka tillvägagångssätt som verkar mer eller mindre gångbara. Praktisk Betydelse: Chefer och ledare kan använda resultaten och slutsatserna från denna studie som handledning under deras process för implementation av webbaserad e-handel i business-tobusiness-företag. Originalitet/Värde: Denna studie bidrar med kvalitativ forskning angående vilka faktorer som påverkar den organisatoriska processen för implementation av webbaserad e-handel samt hur dessa faktorer skulle kunna hanteras. Rapporttyp: Examensarbete, avancerad nivå.

In today’s rapidly changing environment, organizational change is more important than ever before for companies to remain competitive. Additionally, there is an increasing need that change leadership theory needs a new perspective which emphasizes the need to further investigate the area. Communication is a part of change leadership theory. Although leadership communication is a thoroughly researched theoretical field, the dynamics of the communication process is limited and needs to be further investigated. This thesis has therefore focused on leadership communication during organizational change. By designing a dynamic communication model, this study aims to develop an increased understanding of communication barriers in companies during organizational change. This thesis is based on a case study at AstraZeneca. Data in this study have been retrieved through a survey and interviews conducted at the company. The communication process has been identified to consists of three phases; Explaining the Change, Getting Others Along, and Anchoring the Change. Based on these three phases, three barriers to leadership communication during organizational change have been identified; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. By understanding these barriers and comparing them to existing literature, a dynamic communication model has been proposed. This model consists of the theoretical anchored communication phases; Sender, Message, Receiver, and Feedback together with the three identified communication barriers; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. This model is considered as a foundation for future studies intended to develop a dynamic communication model suitable for organizational change. The model can also be viewed as a tool for managers in organizations characterized by change who want to enhance their communicating ability and overcome these communication barriers. / I dagens snabba förändringstakt är det viktigare än någonsin för företag att förbli konkurrenskraftiga. Det finns dessutom ett ökande behov av att förändringsledningsteorin behöver ett nytt perspektiv, vilket betonar vikten av att undersöka detta område. En del i förändringsledarskapsteorin är kommunikation. Trots att ledarkommunikation är ett väl undersökt teoretiskt område, är teorin om kommunikationsprocessens dynamik begränsad och behöver undersökas ytterligare. Denna studie har därför fokuserat på ledarkommunikation under organisatorisk förändring. Genom att utforma en dynamisk kommunikationsmodell syftar denna studie till att utveckla en ökad förståelse för kommunikationsbarriärer i företag under organisatorisk förändring. Denna uppsats är baserad på en fallstudie på AstraZeneca. Data har inhämtats genom en enkät och intervjuer genomförda hos företaget. Kommunikationsprocessen har identifierats att bestå av tre faser; Att förklara förändringen, Att få med sig andra och Att förankra förändringen. Baserat på dessa tre faser har tre barriärer för ledarkommunikation under organisatorisk förändring identifierats; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Genom att förstå barriärerna och jämföra dem med befintlig litteratur har en dynamisk kommunikationsmodell föreslagits. Denna modell består av de teoretiska förankrade kommunikationsfaserna; Avsändare, Meddelande, Mottagare och Återkoppling tillsammans med de tre identifierade kommunikationsbarriärerna; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Denna modell ses som en grund för framtida studier avsedda att utveckla en dynamisk kommunikationsmodell som är lämplig för organisationsförändringar. Modellen kan dock också ses som ett verktyg för ledare i organisationer kännetecknade av förändring som vill förbättra sin kommunikationsförmåga och övervinna dessa kommunikationsbarriärer.

Bakgrund: I dagens volatila omgivning är organisatoriska förändringar något som företag ständigt måste arbeta med. På grund av detta är organisatorisk förändring något som av forskare fått mycket uppmärksamhet. Något som krävs för att genomföra dessa förändringar är förändringsagenter, en person som leder förändringen. Dessa individer beskrivs som mycket viktiga under organisatorisk förändring, och blir därför något värt att undersöka. Något som har undersökts i nära relation till detta är genus på arbetsplatsen, vilket gör att det finns ytterligare utrymme att undersöka dessa delar tillsammans. Det finns tidigare forskning som beskriver på vilket sätt förändringsagenter bör arbeta. Tidigare forskning finns även om stereotypiska könsegenskaper samt hur en förändringsagent bör agera i förändring. Däremot finns det färre studier som undersöker dessa saker tillsammans, vilket denna studie har gjort.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur förändringsagenter driver förändringar med ett genusperspektiv med fokus på könsspecifika egenskaper.    Metod: Det här är en kvalitativ studie som har haft ett hermeneutiskt perspektiv och en iterativ forskningsansats.  Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer hos åtta olika förändringsagenter som är verksamma inom IT-branschen.    Slutsats: Studien visar att sättet förändringsagenter väljer att arbeta med organisatoriska förändringar verkar vara hyfsat i linje med vad tidigare forskning har sagt, sammanfattningsvis används kommunikativa, informativa, inkluderade, tydliga och analytiska arbetssätt hos förändringsagenterna. Studien visar att förändringsagenter tenderar att arbeta på sätt där egenskaper som anses vara stereotypiskt feminina framkommer, men även stereotypiskt maskulina egenskaper lyfts fram. Framför allt verkar dessa egenskaper tillämpas i kombination med varandra. Oavsett vilket biologiskt kön en person har kan den arbeta som en förändringsagent, oberoende av den tidigare synen. Den här studien kan med dess resultat utmana den historiska bilden om vad som krävs för att arbeta med förändring och vad som anses vara stereotypiskt maskulint och feminint. / Background: In today’s volatile environment, organisational change is something that companies constantly must deal with. Because of this, organisational change has received attention from researchers in the past. Something that is required to implement these changes are change agents, individuals who lead the change. These individuals are described as crucial during organisational change, and therefore worth investigating. Another subject that has been researched in relation to this is gender in the workplace, which provides additional room to explore these aspects together. Previous research describes how change agents should work, and there is also existent research about stereotypical gender characteristics and how a change agent should act during change. However, fewer studies examine these aspects together, which this study has done. Purpose: The aim of the study is to create a better understanding of how change agents drive change from a gender perspective with a focus on gender specific characteristics. Methodology: This is a qualitative study that has adopted a hermeneutic perspective and an iterative research approach. The empirical material of the study has been collected through semi structured interviews with eight different change agents, working in the IT-industry. Conclusion: The study shows that the ways change agents choose to work with organizational change in ways that are reasonably aligned with what is stated in previous research. In summary, change agents employ communicative, informative, inclusive, clear and analytical approaches. The study reveals that change agents tend to work in ways where characteristics considered stereotypically feminine emerge, but stereotypically masculine characteristics are also highlighted. Above all, these characteristics seem to be applied in combination with each other. Regardless of a person’s biological gender, they can work as a change agent, regardless of previous perceptions. With the results from this study, the historical image of what is required to work within change and what is considered stereotypically masculine and feminine can be challenged.

In today's competitive market, established organizations need to adapt in order to survive. One way to do this is by transforming to agile. Since its origin in the IT industry, the agile approach has been embraced by several different industries. One industry where several major players have undergone an agile transformation is the banking industry, an industry which is characterized by strict regulatory requirements, complex organizational structure, and extensive use of technology. By conducting a case study exploring the agile transformation inside three large banks in Sweden, the motivating factors behind transforming to large-scale agile as well as the key aspects to consider when pursuing an agile transformation have been investigated. The study aims to contribute academically to existing research within the implementation of large-scale agile in the banking industry as well as practically by outlining driving factors and critical considerations when pursuing an agile transformation. An understanding of that the traditional ways of working did not suit today's dynamic market in combination with a need to increase market speed and faster respond to changes in customer needs were found to be the main motivating factors behind why the banks decided to transform to an agile approach. The theoretical and empirical findings led to the identification of five aspects to consider when transforming to large-scale agile. The five aspects are: The role of management, adjusting the method or framework to the organization, the people side of change, knowledge and education as well as the role of HR. Out of these five aspects, our findings indicate that the people side of change is the most challenging one but also the most crucial one to manage in order to accomplish a successful implementation. An active management support throughout the entire transformation journey, change-positive people in positions of leadership, adjustment of chosen methods or frameworks, and adequate funding for knowledge and education were discovered to be critical for a successful transformation. Furthermore, it was discovered that by integrating the HR function early in the transformation, many of the challenges associated with change management and leadership could be mitigated. / Etablerade organisationer som verkar på dagens föränderliga marknad behöver bli mer snabbrörliga för att bibehålla sin konkurrenskraft. Ett sätt för organisationer att bli mer snabbrörliga är att implementera agila arbetssätt. Sedan sitt ursprung i IT-branschen har agila arbetssätt implementerats av flera olika branscher. En industri där flera stora aktörer har genomgått en agil transformation är bankindustrin, en teknikintensiv industri med strikta lagkrav och komplexa organisationsstrukturer. Genom att genomföra en fallstudie om den agila transformationen som tre stora banker i Sverige har genomgått kunde de underliggande faktorerna bakom transformationerna till storskaligt agilt arbetssätt samt de viktigaste aspekterna att tänka på vid genomförandet undersökas. Studien syftar till att bidra akademiskt till befintlig forskning inom implementeringen av agila arbetssätt i bankindustrin samt praktiskt genom att beskriva underliggande faktorer samt viktiga aspekter att tänka på vid en agil transformation. En förståelse för att de traditionella arbetssätten inte passar dagens dynamiska marknad i kombination med ett behov av att möta förändrade kundbehov visade sig vara de mest framträdande underliggande faktorerna bakom varför företagen i studien beslutade sig för att implementera agila arbetssätt. Studien resulterade i fem identifierade aspekter att beakta vid implementering av agila arbetssätt: Ledningens roll, anpassning av ramverk till organisation, människans roll i förändringsresan, kunskap och utbildning samt integrering av HR-funktionen. Av dessa fem aspekter visar våra resultat att människans roll i förändringsprocessen är den mest utmanande att hantera men också den mest avgörande för att lyckas uppnå en framgångsrik transformation. Ett aktivt ledningsstöd under hela transformationsresan, förändringspositiva personer i ledande positioner, anpassning av valt ramverk samt tillräcklig finansiering för kunskap och utbildning visade sig vara av central betydelse. Dessutom konstaterades att genom att integrera HR-funktionen i ett tidigt skede av omvandlingen, kunde många av utmaningarna relaterade till förändringsledning och ledarskap mildras.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 & 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.

The Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry is passive in employing innovative technologies and conducting change efforts. As a result, numerous companies in the AEC industry do not exploit many of the benefits, which otherwise can be achieved with digital innovations. When engaging with digital innovations, it is suggested to understand and verify the organizational capabilities of implementing new technologies instead of merely the capacity of the latest technologies considered. It is essential for organizations that go digital, to recognize a need for digital change while identifying the organizational obstacles that potentially can obstruct their change attempts. Hence, activities related to promoting and adopting new, innovative technologies are in practice concerned with change efforts, and challenges regarding how to implement and influence individuals to embrace them, thus making the best use of a considered digital tool. This research thesis explores how consultancy companies in the AEC industry are coping with the adoption and implemention of digital innovations. By taking the consultancy firm’s perspective, the thesis identifies, analyzes and addresses the main organizational obstacles that hinder digital adoption within the AEC industry. Methodologically, this research thesis builds on a qualitative single case study approach, seeking to achieve an understanding and analytical capability instead of a generalization. The qualitative means used involve 13 semi-structured interviews with employees at a Case Company as well as external experts working with digitalization and change management. Besides, through a literature review, the thesis compares and analyzes the findings from the interviews and how they are interrelated to existing literature regarding implementing digital innovations. The empirical results indicate that a main obstacle for implementing digital innovations at consultancy firms in the AEC industry is related to an inadequately articulated and mediated vision regarding the digital transformation process and the change required. The results show that the initiated and planned change projects are not systematically shared and communicated among the Case Company’s teams, and individuals alike. So, the practices for how the employees appropriately can proceed with an idea related to digital innovation are not widely understood nor shared. Accordingly, there is a lack of knowledge among managers and employees on why they should engage in digital change projects and how this can be done appropriately. Lastly, there is also a lack of time as well as financial and personal incentives allocated towards working with digital change. This research thesis emphasizes that an organizational vision, strategy, and procedures must be realized and mediated to all teams and individuals who are involved or affected by a digital change to address these obstacles. Managers and leaders need to foster the creation of change readiness required for the digital transformation process. This involves providing coworkers with sufficient prerequisites, mediating the change process and helping them to embrace it. For example, a) by explaining the benefits and the need for change, b) communicating and systematically informing the teams and individuals with the opportunities to develop necessary competences, and c) by offering guidance and managerial support. Still, it is essential to continuously evaluate change efforts to ensure that their outcome is valuable, instead of merely convincing individuals about the necessity of conducting a change. / Arkitektur, Ingenjör och Konstruktion (AEC) industrin beskrivs som passiv gällande att använda innovativ teknik och genomföra digital förändring. Därmed är det många företag inom AEC industrin som inte utnyttjar de fördelar som annars hade kunnat uppnås med digitala innovationer. När ett företag arbetar med digitala innovationer föreslås att man förstår och verifierar de organisatoriska kapaciteterna för att implementera en ny teknik istället för bara kapaciteten för den senaste teknologin som beaktas. För organisationer som strävar efter att bli digitalt adoptiva är det viktigt att urskilja ett behov om digital förändring och samtidigt identifiera de organisatoriska utmaningarna som potentiellt kan hindra deras förändringsförsök. När en verksamhet eftersträvar att främja och anta nya innovativa tekniker, så är det i praktiken ofta utmanande att influera individer att omfamna förändringen som dessa teknologier medför, och därmed utnyttja ett betraktat digitalt verktyg bäst. Denna forskningsuppsats undersöker hur konsultföretag i AEC-industrin klarar av implementeringen av digitala innovationer. Genom att ta ett konsultföretags perspektiv identifierar, analyserar och besvarar denna forskningsuppsats de viktigaste organisatoriska utmaningarna som hindrar digital adoption inom AEC-industrin. Forskningsmetoden bygger på en kvalitativ fallstudie som syftar till att uppnå en förståelse och analytisk förmåga istället för en generalisering. De kvalitativa medel som används involverar 13 semistrukturerade intervjuer med anställda på ett Case-företag samt externa experter som arbetar med digitalisering och förändringshantering. Genom att också utföra en litteraturstudie jämförs och analyseras resultaten från intervjuerna, samt hur de är relaterade till befintlig litteratur gällande implementering av digital innovation. Resultat visar att ett huvudhinder för att implementera digitala innovationer, för konsultföretag inom AEC-industrin, är en otillräckligt artikulerad och förmedlad vision om den digitala transformationsprocessen och den förändring som krävs. Planerade och påbörjade förändringsprojekt delas och kommuniceras inte heller systematiskt mellan Case-företagets teams och individer. Dessutom förstås eller delas inte metoderna för hur de anställda på ett lämpligt sätt kan gå vidare med en idé relaterad till digital innovation. Följaktligen saknas kunskap bland chefer och anställda om varför de ska engagera sig i digitala förändringsprojekt och hur detta kan göras på ett lämpligt sätt. Det saknas också tid såväl som ekonomiska och personliga incitament för att arbeta med digital förändring. För att hantera dessa hinder betonar denna forskningsuppsats att en organisatorisk vision, strategi och tillvägagångssätt måste realiseras och tydligt förmedlas till alla teams och individer som är involverade eller påverkade av en digital förändring. Chefer och ledare måste främja skapandet av en förändringsberedskap som krävs för den digitala transformationsprocessen. Detta involverar att ge kollegor tillräckliga förutsättningar, förmedla förändringsprocessen och hjälpa dem omfamna den. Till exempel, a) genom att förklara fördelarna och behovet av förändring, b) kommunicera och systematiskt informera teams och individer om möjligheterna för att utveckla nödvändiga kompetenser, c) genom att erbjuda vägledning och ledarstöd. Det är dock fortfarande viktigt att kontinuerligt utvärdera förändringsinsatser för att se till att deras resultat är värdefulla, istället för att endast övertyga individer om nödvändigheten av att genomföra en förändring.

Despite recent advances in the global electrification rates, increasing from 76% in 1990 to 85% in 2012, the United Nations goal of universal access to electricity by 2030 is still far from achieved, with an estimated 1.1 billion people still without access to electricity. Over half of these live in Sub-Saharan Africa, with a majority in rural areas and extreme poverty. Major challenges are inert with the current electrification path of centralized grid extension, leaving these people without power in decades to come. Microgrids, a decentralized power system consisting of solar power generation, energy storage and distribution technology, has been hailed as the only option to provide life improving and productivity inducing power for rural communities in Africa. However, despite recent hype and development in the sector, the diffusion of microgrids is still incremental due to a lack of viable large-scale operation, required for profitability. This is explained by targeting customers in remote rural areas with low ability to pay, and the task of delivering expensive technology and complex operations needed to manage and operate the grids. No industry blueprint or research on how to operate microgrids at scale or profitably exists. This thesis explores one blueprint, with the promise to increase profitability and allow for a more sustainable scaling. Local Capacity building is a decentralized approach by developing capacity directly in the local communities, through recruiting, skills development and training of people to be employed to operate and manage their local microgrids. The results consist of a framework outlining what local capacity building is, through research propositions that define the key components capturing the complete system of local capacity building is for scaling a microgrid business, along with the challenges and opportunities associated with scaling a business using local capacity building. It has been developed iteratively by application of an action research approach conducted on a small-scale Zambian Microgrid company facing radical growth. The researcher was immersed in the context, at the heart of this change, and in a participatory and interventionist fashion turning every stone to explore what local capacity building is, resulting in a robust study anchored in the field. Because of the contextually embedded nature of the data, this also means that the results are local. It is up to the reader to assess the applicability of the results in another context. The extensive results span multiple areas of the business, capturing the complexity of local capacity building, and contribute to knowledge on a holistic level on what local capacity building is. This blueprint was deemed viable to further develop in the small-scale Zambian microgrid company, specifically because of its potential to lower operating expenses and offer a more sustainable way to scale, and in extension diffuse microgrids in Africa. / Trots en positiv utveckling i tillgång till el globalt, ökandes från 76% år 1990, till 85% år 2012, så är Förenta Nationernas mål om universell tillgång till el till år 2030, långt ifrån att bli uppfyllt. 1.1 miljarder människor estimeras vara utan tillgång till el globalt, där över hälften av dessa bor i Sub-Saharanska Afrika, med majoriteten levandes på landsbygden och i extrem fattigdom. Stora utmaningar finns med innevarande elektrifierings strategin, som handlar om centraliserad elproduktion och distribution genom ett centralt elnät, detta kommer att lämna dessa människor utan el under lång tid framöver. Mikronät, ett decentraliserat energisystem, som kan producera och distribuera el, har lyfts fram som det bästa alternativet för att försörja livsförbättrande och produktivitetsökande elektricitet för samhällen på landsbygden i Afrika. Dock, trots nylig hype och utveckling i mikronät sektorn, så är spridningen av mikronät fortfarande inkrementell, beroende av en brist på genomförbarheten av att driva mikronät verksamheten i stor skala, vilket krävs för lönsamhet. Detta förklaras av den fundamentala utmaningen i att inrikta sig mot kunder i avlägsna områden, med en låg förmåga att betala, kombinerat med leveransen av dyr teknologi, och de komplex operativa strukturerna som krävs. Det finns ingen forskning eller blåkopia i industrin som visar hur man skulle kunna bedriva mikronäts verksamhets i stor skala, eller på ett lönsamt vis. Denna forskning undersöker en möjlig sådan blåkopia, med löftet att öka lönsamheten och möjliggöra en mer hållbar spridning. Utveckling av lokal kapacitet, är ett decentraliserat tillvägagångssätt för att utveckla kapacitet direkt i dessa avlägsna samhällen, genom rekrytering, färdighetsutveckling och utbildning av människor för att bli anställda för att sköta deras lokala mikronät. Resultaten i studien består av ett ramverk som visar vad utveckling av lokal kapacitet innebär, genom forskningsförslag som definierar vilka nyckelkomponenter som krävs för att skala upp en mikronäts verksamhet, tillsammans med utmaningar och möjligheter för att göra detta. Ramverket har utvecklats iterativt genom applicering av Action Research, utförd i ett småskaligt mikronät företag i Zambia som står inför en radikal expansion. Forskaren var fördjupad i företagskontexten, i hjärtat av förändringen, och på ett ingripande och deltagande sätt vänt på varenda sten för att utforska vad utveckling av lokal kapacitet är. Detta resulterade i en robust studie, förankrad i verkligheten. På grund av den kontextuellt inbäddade naturen av datan, så betyder detta även att resultaten är lokala. Det är upp till läsaren att bedöma till vilken grad resultaten kan appliceras i en annan kontext. De omfattande resultaten spänner över många olika områden i företaget, och lyckas fånga komplexiteten i vad utveckling av lokal kapacitet är. Blåkopian som utvecklades, bedömdes värdefull att utveckla vidare i företaget där studien gjorde, specifikt för dess potential att minska de operativa kostnaderna och erbjuda ett mer hållbart sätt att skala verksamheten, och i förlängningen, erbjuda ett mer hållbart sätt att sprida tillgång till el i Afrika.