Dagens teknik fortsätter att utvecklas varje dag och organisationer behöver anpassa sig till en ständigt utvecklade miljö där det hela tiden sker förändringar. För att klara av utvecklingen krävs det att dessa organisationer inför system och applikationer som klarar det och anpassar sitt arbetssätt därefter. Vid införande av dessa nya teknologier, vet inte alla hur det kommer påverka organisationen i fråga. En omställning, eller digital transformation, innebär organisatoriska förändringar och en del vet inte vad de kan förvänta sig. Studiens syfte är att undersöka dessa organisatoriska förändringar som sker vid en digital transformation, och samspelen förändringarna emellan. Även eventuella stöd till en digital transformation har funnits till syfte att undersöka i uppsatsen. Tidigare forskning som berör organisatoriska förändringar vid en digital transformation, samspelen mellan dessa och stöd, har undersökts i denna studie. Det finns inte mycket tidigare forskning inom området och av den anledningen blev detta en explorativ studie. En tematisk analys ägde rum av den tidigare forskningen och de mest återkommande temana inom varje nivå i nivåmodellen identifierades tillsammans med teman inom stöd. Till varje tema identifierades subteman för att underlätta förståelsen kring innehållet. Teorin har kompletterats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 5 oberoende konsulter inom digitalisering och digital transformation. Resultatet inom systemutvecklingsnivån visar att IT-stödens förändringar innefattar molnlösningar samt automatisering och integrering av system. Förändringar sett till IT-användningen blir därmed en automatiserad användning med integrerad information. Arbetet blir i mer prediktivt än reaktivt syfte och datatillgången ökas i organisationen. Inom kundbehov visade sig att kundernas kunder får ökad viktighet, kundportaler blir allt vanligare och att analysera data för att förutse kundbehoven görs. Inom verksamhetsutvecklingsnivån och då processledningen sker förändringar på bland annat processlogiken, och innebär förändrade processer sett till att de blir mer automatiserade. Ny kompetens krävs för att ständigt utveckla processerna och system, och därmed krävs också en förändringshantering för att anpassa sig efter förändringarna. Infrastrukturlogiken ändras i de fall det går mot en molnbaserad lösning, annars krävs det även här en ständig utveckling av IT-infrastrukturen efter en transformation. Agentlogiken förändras på så sätt att anställdas roller förändras och att ny ledarskap krävs i den digitala världen. Sett till skapande av värde i affärsmodeller, under affärsutvecklingsnivån, handlar det idag mycket om servitisering. Den nya tekniken innebär även andra affärsmöjligheter, bland annat genom den omfattande dataanalysen som är möjlig. Leveransen av värde beror mycket på huruvida ledarskapet driver verksamheten framåt och om nytänkande uppmanas. Fångandet av värde visar att tydliga informationskällor är viktiga och att många företag går mot att göra datadrivet beslutsfattande. Samspelet mellan nivåerna, och temana, är viktigt för att transformationen ska få en betydande och ihållande effekt. Även här trycks det på ledningens förmåga att driva förändringsarbete. Resultatet av studien visade också digital strategi, Chief Data Officer, organisatorisk kultur och digital mognad som stöd till en digital transformation.

Världen är under konstant förändring och allt växer i snabbare takt nu än någonsin tidigare. I framtiden sägs utvecklingen ta oss till nya nivåer med ännu mera avancerad teknologi. Därför måste företag i alla branscher lära sig att anpassa sig till konstanta förändringar som initieras av yttre faktorer. Arbeta flexibelt, agilt och systematiskt är ett faktum för många branscher, byggbranschen är inget undantag. Byggbranschen genomgår ett paradigmskifte och det är av vitala anledningar att företag anpassar sig och lär sig hantera förändringar. Därav blev syftet med denna studie att undersöka hur ett byggherreföretag kan anpassa och implementera nya arbetssätt i organisationen, för att lättare anpassa sig till konstanta förändringar.Denna fallstudie har haft ett kvalitativt tillvägagångssätt, där intervjuer och observationer på fallstudieföretaget har varit den primära datainsamlingen. Det teoretiska bidraget i studien har varit koncept inom change management för organisationer, där det diskuteras vad en förändring är, vad det innebär och vad man måste göra som organisation för att få med sig medarbetarna att utföra förändringsprojekten. Det andra teoretiska bidraget är en jämförelse av traditionell projektledning och agil projektledning, där det agila arbetssättet talar för hur man kan anpassa sina arbetssätt till konstanta förändringar i en projektbaserad verksamhet.I den empiriska studien så har det framkommit att ledningsgruppen för Affärsområde bostad kan bli bättre på, för att öka motivation hos medarbetarna, är att: Kommunicera, Samarbeta, Vara tydliga, Lyssna, Följa upp och Förvalta förbättringsförslag samt Standardisera. Hela studien har resulterat i två rekommenderade förbättringsförslag, en på funktionell nivå för medarbetarna och en på industriell nivå för organisationen. Första, är att dela upp byggprocessen efter kunskapsbaserade områden, där projektledare och medarbetare med rätt kompetens arbetar i rätt område. Andra, är att skapa en ny avdelning för hela organisationen, en avdelning för forskning, utveckling och innovation, som bland annat arbetar med omvärldsbevakningar, forskning, utveckling, förbättring, innovationer, inom företaget. Denna avdelning kan liknas som en Research & Development avdelning, där utvecklingsprojekt eller innovationer forskas fram, utvecklas, färdigställs, testas och sedan lanseras och implementeras.

De senaste två decennierna har forskare i Sverige och andra länder riktat allt större intresse mot offentliga marknader. Sådana organisatoriska arrangemang skapas runtom i svenska kommuner. Den här studien är en longitudinell studie av en process där en offentlig marknad för grundskoleutbildning skapas och utvecklas i en svensk kommun. Tidigare forskning har visat att offentliga marknader kan betraktas som marknader i enlighet med exempelvis mikroekonomisk teori, samtidigt som de besitter egenskaper som skiljer dem från ”traditionella” marknader. I studien tillämpas teorier om organisatorisk förändring tillsammans med teorier om marknadsstrukturer. Studien visar hur den marknadsskapande processen kännetecknas av ett samspel mellan voluntarism och determinism där medveten planering och kontroll tydligt kommer till uttryck men där även tilltron till marknaden som ett självreglerande arrangemang är stark. Studiens teoretiska relevans diskuteras tillsammans med praktiska implikationer för offentliga marknadsskapare. / During the last two decades there has been an increasing interest in quasi-markets in Sweden and internationally. Quasi-markets are emerging as new organizational arrangements in many Swedish municipalities. This thesis is a longitudinal study of a process of creation and formation of a quasi-market for compulsory school education in a Swedish municipality. Previous research has suggested that quasimarkets can be regarded as markets according to microeconomic theory but they also possess a number of features that distinguish them from “traditional” markets. In this study, theories of organizational change are combined with theories of market structure. The study shows how the process of quasi-market creation features an interplay of voluntarism of determinism where purposeful planning and control coexist with a strong belief in market self-regulation. The theoretical relevance of the study is discussed along with practical implications for those participating in market creation.

A growing number of companies are adopting a lean philosophy in order to be able to compete in today’s increasingly competitive global society. This requires a flexible production in order to fulfill customers’ demanding and changeable requests. SMED (Single Minute Exchange of Die) can be seen as a method for companies to become more lean and its purpose is to reduce the change over time; the time it takes to change a production line from manufacturing one product to producing another product. Theories about lean discuss, to a certain degree, the implementation process while theories about SMED are more focused on the technical parts. This makes it interesting to examine if SMED can be complemented and improved by using change management theories. The purpose of this study is to develop a model that combines SMED and change management. In order to fulfill the purpose a literature study was conducted in two fields, SMED and change management, which resulted in the theoretical SMED3F-model. In the model, a change management perspective was added to SMED. The model was then examined during a case study performed at a production line at Kraft Foods in Upplands Väsby. Semi-structured interviews before and after the SMED-study, together with observations and reflections, resulted in a revised SMED3F-model. Since the approach is both theoretical and empirical, it can be said that the study is based on abductive reasoning. The result of the study is the SMED3F-model, which, based on theoretical and empirical data, provides support when conducting a SMED-study. One of the findings is the distinction between technical and soft solutions. The most substantial difference lies in the implementation phase where the use of change management is needed more in the application of soft solutions. The relevance of the SMED3F-model can therefore be questioned since SMED to a great extent leads to technical solutions. However, the study establishes that change management is also needed for technical solutions, but in an earlier phase of the SMED-study. Another finding of the study is the importance of inter-personal contact during a SMED-study, which makes up a significant part of the SMED3F-model. This could however affect the model’s contribution to SMED since inter-personal contact can be difficult to maintain in larger organizations. The study confirms the theories about lean implementation that stress the importance of managing people and establishes the value of a change management perspective in SMED-studies. / Allt fler företag anammar filosofin lean för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle där konkurrensen mellan företagen är hård och kunderna ställer allt högre krav. För att kunna svara på kundernas föränderliga efterfrågan krävs därför en flexibel produktion. SMED (Single Minute Exchange of Die) kan ses som en metod för företag att bli mer lean och syftar till att reducera omställningstiden, det vill säga tiden det tar att ändra en produktionslinje från att producera en produkt till att producera en annan. Inom lean behandlas till viss del svårigheter kring implementeringsprocessen medan kritik mot SMED mestadels berör de tekniska delarna i metoden. Detta gör det intressant att undersöka om SMED-metoden kan kompletteras och förbättras med hjälp av teorier inom förändringsledning. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som knyter samman SMED med förändringsledning. För att uppfylla syftet genomfördes först en litteraturstudie på två fronter, SMED och förändringsledning, som resulterade i den teoretiska SMED3F-modellen, i vilken ett förändringsperspektiv hade adderats till SMED-metoden. Modellen utvärderades sedan under en fallstudie, i form av en SMED-studie, gjord på en produktionslinje på Kraft Foods Marabouanläggning i Upplands Väsby. Semi-strukturerade intervjuer före och efter SMED-studien ledde tillsammans med författarnas egna observationer och reflektioner till en reviderad SMED3F-modell. Då det vetenskapliga angreppssättet både är teoretiskt och empiriskt bygger studien på abduktiv slutledning. Studien resulterade i SMED3F-modellen som, baserad på teoretiska och empiriska data, utgör ett stöd för att underlätta genomförandet av en SMED-studie. Något som uppmärksammas i studien är distinktionen mellan tekniska och mjuka lösningar. Den största skillnaden ligger i implementeringen där ett större behov av förändringsledning finns för mjuka lösningar. Då SMED till stor del leder till tekniska lösningar går det därför att diskutera SMED3F-modellens relevans. Studien fastställer dock att behovet av förändringsledning även finns för tekniska lösningar men då i ett tidigare skede i SMED-studien. En annan insikt som studien bidrog med är vikten av personlig kontakt under en SMED-studie, något som utgör en stor del av SMED3F-modellen. I större organisationer kan det vara svårt att upprätthålla personlig kontakt med samtliga inblandade vilket är något som kan påverka modellens bidrag till SMED. Studien stärker de teorier inom lean som betonar vikten av att hantera människor och fastslår betydelsen av ett förändringsperspektiv i SMED-studier.

Genom att utföra en kvalitativ fallstudie på en stor svensk myndighet undersöker studien femanställdas perspektiv på Artificiell Intelligens (AI) och tar fram ett flertal nyckelfaktorer för en effektiv implementering av AI i den svenska offentliga sektorn. Studien syftar på att tillföra till litteraturen om implementering av AI i den offentliga sektorn. Detta på grund av att tekniken utvecklas för tillfället mycket snabbt och har stora potentiella fördelar för att öka effektiviteten i organisatoriska processer, dock kommer detta inte utan risk, då hinder som lyfts med studien är bland annat bristen på autonomi och en oro för felaktigabeslut. Denna studie bidrar således med insikter på hur den offentliga sektorn kan främja en effektiv implementering av AI. Studiens resultat betonar vikten av att förse personalen med förståelse för tekniken och hur dagens lagar upplevs som ett hinder för implementering av AI i den offentliga sektorn. / By conducting a qualitative case study on a prominent Swedish government agency, the study explores the viewpoints of five workers on Artificial Intelligence (AI) and offers a number of key variables for efficient AI implementation in the Swedish public sector. The goal of this study is to contribute to the literature on AI application in the public sector. This is especially crucial in considering the technology's rapid advancement, which has the ability to dramatically increase the efficiency of organizational operations. However, this progress is not without risk, as highlighted by some significant challenges; a lack of autonomy and worries of making incorrect decisions. As a result, our research discusses how the public sector could encourage efficient AI implementation. The research results demonstrate the need of educating personnel about thetechnology and addressing the perception of existing rules as challenges to the implementation of AI in the Swedish public sector.

Bakgrund: Sedan internet uppfanns 1990 har samhället digitaliserats. I modern tid innebär det att människor kan göra nästan allt med hjälp av en smartphone eller dator, bland annat handla konsumentprodukter via en e-handel. De senaste åren har e-handeln i Sverige ökat och allt fler företag har implementerat e-handel som komplement till sina fysiska butiker. Vid en implementering av e-handel är det många faktorer som påverkas och förändras i företag. Studien kommer därför undersöka hur företag upplever förändringarna som sker på ett marknadsmässigt, organisatoriskt och ett logistiskt plan. Syfte: Studien syftar till att undersöka och förklara vilka förändringar företag upplever vid skiftet att gå från “Bricks” till “Bricks and Clicks” på olika plan; marknadsmässigt, organisatoriskt och logistiskt. Studien syftar även till att studera vad förändringarna kan leda till i form av möjligheter och utmaningar för företag och om förändringarna är gynnsamma i förhållande till hur de upplever att framtiden för e-handeln och fysiska butiker ser ut. Genomförande: Studien är en tentativ flerfallsstudie med kvalitativ karaktär. Empiri har samlats in från sju detaljhandelsbolag som upplevt övergången från “Bricks” till “Bricks and Clicks” och som valts ut genom en målinriktad urvalsprocess. Slutsats: Studien resulterar i att företag inom detaljhandeln som går från “Bricks” till “Bricks and Clicks” upplever flertalet förändringar på ett marknadsmässigt, organisatoriskt respektive logistiskt plan. Förändringarna har i sin tur gett upphov till möjligheter och utmaningar beroende på företagets förutsättningar där faktorer som storlek och resurser har en inverkan. En majoritet av förändringarna skulle gynna företaget inför framtiden om de scenarion som presenteras i den teoretiska referensramen och empirikapitlet blir verklighet. / Background: Ever since the internet was invented in 1990, society has been digitized. In modern days, people can do almost anything using a smartphone or a computer, including shopping for consumer products via e-commerce. In recent years, e-commerce in Sweden has increased and many retail companies have implemented e-commerce as a complement to their physical stores. When implementing e-commerce, there are many factors that are affected and changed in companies. This study will therefore provide an understanding on how companies experience the changes that occur on a market, organizational and logistic basis. Purpose: The study aims to explain what changes retail companies experience when transitioning from “Bricks” to “Bricks and Clicks” within different areas; market, organization and logistics. The purpose is also to understand what opportunities and challenges these changes might result in. Further, the aim is to study if the perceived changes will benefit the companies in the future. Completion: The study is a tentative, multiple case study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected from seven retail companies that have experienced the transition from “Bricks” to “Bricks and Clicks” and have been selected through a target-oriented selection process. Conclusion: The study results in several perceived changes within the areas market, organization and logistics for retail companies that transfer from “Bricks” to “Bricks and Clicks”. The changes has led to opportunities and challenges depending on the preconditions of the companies where factors such as size and resources can affect the outcome. A majority of the changes would benefit the company in the presented future scenarios.

Bakgrund och problem: Studien undersöker en organisatorisk förändring i en av Sveriges storbanker. Organisatoriska förändringar kan förklaras utifrån olika teorier. Författarna undersöker avsikten och tolkningen bakom en organisatorisk förändring utifrån Røviks två perspektiv, verktyg- och symbolperspektivet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka ledningens avsikt med den organisatoriska förändringen i en av Sveriges storbanker. Studien undersöker också medarbetarnas tolkning av ledningens avsikt och mottagandet av reformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod och genom en deduktiv ansats. Data har samlats in genom en fallstudie med nio semistrukturerade intervjuer. Denna studie avgränsar sig till att undersöka en organisatorisk förändring i en av Sveriges storbanker på tre kontor i Stockholms Län. Undersökningen innefattar reformens implementering våren 2017 fram till genomförandet av studiens intervjuer våren 2018. Resultat och slutsats: Ledningens avsikt med reformen var att tillfredsställa kunden och att klara av konkurrens på marknaden. Storbanken argumenterade förändringen utifrån ett rationellt verktygsperspektiv. Författarna förklarar reformen som en lösning på de rådande problemdefinitionerna utifrån normer i den institutionella omgivningen. Det fanns olika åsikter bland medarbetarna och cheferna om medarbetarens mottagande av reformen. / Background and Problems: The study examines an organizational change in one of Sweden's major banks. Organizational changes can be explained through different theories. The authors analyzes the intention and interpretation behind an organizational change from Røvik’s two perspectives, the tool and symbol perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the intention of the management with the organizational change in one of Sweden's major banks. The study also analyzes the employees interpretation of the management's intentions. Method: The study has been conducted through a qualitative research method and through a deductive approach. Data has been collected through a case study with nine semistructured interviews at three offices in Stockholm County. This study limits to an organizational change in one of Sweden's major banks from the implementation of the reform in spring 2017 until the execution of the study interviews in spring 2018. Result and conclusion: The management's intention of the reform was to achieve customer satisfaction and to cope with competition in the market. The bank argued the change based on a rational tool perspective. The authors explain the reform as a solution to the current problem definitions, based on norms in the institutional environment. There were different opinions among employees and managers about the employee's acceptance of the reform.

Syftet med studien är att undersöka förändringar i en mellanchefs roll i samband med en omorganisation. Få en djupare förståelse om olika beslutsfattande chefers situationer och vad de ställs inför. Hur ska organisationen kommunicera i och under en förändringsprocess för involvering av alla berörda parter.  Studien är av kvalitativ karaktär. Resultatet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med Länsstyrelsen Värmlands nio enhetschefer. Organisationen har genomgått en stor organisatorisk förändring. Resultatet har tolkats och analyserats mot tidigare forskning. Studien som presenteras är en vetenskaplig studie.  Länsstyrelsen Värmlands omorganisation har resulterat i en hög belastning för mellancheferna och en komplexitet i utförandet av omorganisationen. Kommunikationen inom organisationen har påvisat dysfunktionalitet och informationsflödet har ansetts för högt.  Mellanchefens roll handlar hela tiden om växelverkan. Rollen ska hantera både ledning och medarbetares förväntningar, mellanchefen agerar språkrör. En generalisering till organisationer, även internationellt sett då mellanchefens position finns i många verksamheter. Mellanchefen måste anpassa sig och infinna sig i rollen som handlar om växelverkan.  Inställningen till omorganisationen var från början positiv och tanken bakom den var god, dock blev det inte som förväntat varken för ledning eller mellanchefer. / The purpose of this study is to examine the changes in a middle management role related to a reorganization. The purpose is to provide a deeper understanding about different situations of a decision-making manager and what they face. How should the organization communicate during a process of change for involvement of all affected parties.  The study is of a qualitative nature. The results have been collected through semi-structured interviews with nine unit managers at the county administrative board of Värmland. The organization has undergone a major organizational change. The result has been interpreted and analyzed against previous research. The presented study is a scientific study.  The reorganization of the county administrative board of Värmland has resulted in a high load and great complexity for the middle managers. Communication within the organization has demonstrated dysfunctionality and the information flow has been considered too high.  The middle management role is always about intercommunion. The role must handle expectations from both top management and employees. The middle manager acts as a spokesperson. A generalization to organizations, even internationally, is the middle manager position found in many businesses. The middle manager must adapt to the role with intercommunion.  The attitudes towards the reorganization was positive from the beginning and the idea behind it was good, but the top management and the middle managers didn’t expect the result of the planned outcome.

Förändring och förbättring utgör komplex materia, och det finns många aspekter som kan påverka om resultaten blir hållbara över tid. Syftet med denna studie var att undersöka vad som krävdes för en förbättring, som ett resultat av en större organisatorisk förändring, att bli hållbara över tid i ett verkligt sammanhang. Studien hade en induktiv ansats och den valda metoden var en litteraturstudie. Systematiska sökningar gjordes i databaserna Academic Search Elite, Business Source Complete och SCOPUS för artiklar publicerade under åren 2010–2021, vilket resulterade i 39 artiklar för analys. En tematisk analys genomfördes med hjälp av ett släktskapsdiagram, genom vilket åtta teman framkom. Dessa var: Kollektiva visioner och mål, Kommunikation, Ledarskap, Personlig utveckling, Positiv organisationskultur, Minska variation, Resurser, och Systemtänkande. Dessa åtta teman innehöll relaterade subteman, element och faktorer. Studiens slutsatser var att hållbar förändring är ett komplext område. Även om denna studie påvisade åtta teman, innebär detta inte per automatik att alla teman måste ges samma uppmärksamhet; förbättringens kontextuella behov kan avgöra vad som ska prioriteras.  Begränsningar i studien omfattade att nära nog alla 39 artiklar ägde rum i västerländska länder och i en vårdkontext. Dessa båda aspekter begränsade studiens generaliserbarhet till viss del / Change and improvement are complex matters, and there are many aspects that can impact if the results are sustainable over time. The aim of this study was to investigate what was required for an improvement, as a result of a major organisational change, to become sustainable over time in a real-world setting. The study used an inductive approach and the chosen method was a literature review. Systematic searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Business Source Complete, and SCOPUS for articles published between the years 2010–2021, which yielded 39 articles for analysis. A thematic analysis was carried out using an affinity diagram, through which eight themes emerged. These were: Collective visions and goals, Communication, Leadership, Personal growth, Positive organisational culture, Reduce variability, Resources, and System thinking. The eight themes contained related sub-themes, elements and factors. The conclusions of the study were that change sustainability is a complex field. While this study revealed eight themes to consider, it does not automatically mean that they must be given equal attention; contextual needs of the improvement could determine what to prioritise. Limitations of the study included that nearly all of the 39 articles were set in western countries and in a healthcare setting, both of which somewhat limit the generalisability of the study. / <p>2021-06-06</p>

Normgivare presenterar kontinuerligt nya redovisningsstandarder för att anpassa redovisningen efter samhällsutvecklingen. En sådan standard är IFRS 15, som avsåg att harmonisera intäktsredovisning och göra den mer jämförbar, samt minimera risken för intäktsplanering som orsakade ett flertal skandaler runt millennieskiftet. Standarden förväntades innebära stora förändringar på interna processer, rutiner och system i branscher där de använder sig av långa och komplexa avtalsstrukturer. Det är viktigt för normgivare att ha förståelse för de industrier som påverkas av de regleringar som introduceras. Det finns brist på studier som undersökt hur företag påverkas internt och vilka effekter en ny redovisningsstandard kan få på interna processer, rutiner och system. Studiens syfte är således att förklara vilka huvudsakliga effekter en redovisningsförändring kan få på interna processer, rutiner och system hos de bolag som påverkas av förändringen. Syftet uppnås genom en flerfallstudie på fem bolag inom byggindustrin, en industri där långa komplexa kundavtal med många prestationsåtaganden är vanligt förekommande. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med representanter som arbetat med omställningen till IFRS 15. Studiens resultat visar på att IFRS 15 orsakat ett omfattande arbete med att förstå och applicera standarden för byggindustrin, i synnerhet hos de större bolagen. Trots de betydande nedlagda resurserna på arbetet har effekten på processer, rutiner och system blivit små. Studien indikerar att en orsak till detta kan vara att standarden ska gälla över hela världen och alla typer av verksamheter, vilket gör den generell och lämnar stort utrymme för tolkning. På grund av detta kan företag välja att tolka standarden på ett sådant sätt som överensstämmer med hur de redovisat innan standardens introduktion, och därmed uteblir den önskade effekten. / Norm-setters continuously present new accounting standards to adapt accounting to the development of society. One such standard is IFRS 15, which was developed with the aim of harmonizing revenue accounting and make it more comparable, as well as minimizing the risk of revenue planning which had caused several scandals around the turn of the millennium. The standard was expected to result in large changes in internal processes, routines and systems in industries that use long and complex contract structures. It is important for norm-setters to understand the industries that are affected by the regulations they introduce. There is a lack of studies that have explored how companies are affected internally and what effects a new accounting standard can have on their processes, routines, and systems. The purpose of this study is therefore to explain what main effects an accounting change can have on the internal processes, routines, and systems in the companies affected by the change. The purpose is achieved by a multiple case study focusing on of five companies within the construction industry, where long and complex customer contracts with many performance commitments are common. This study has applied a qualitative research method and conducted interviews with company representatives who have worked with the conversion process to IFRS 15. The results of the study show that IFRS 15 has caused a comprehensive work in trying to understand and apply the standard for the construction industry, especially within the larger companies. Despite the significant amount of resources used has the effects seen on processes, routines, and systems been small. The study indicates that one of the reasons for the small effect could be that the IFRS 15 standard is supposed to apply in the same form globally, and across different business segments and industries. This means that IFRS 15 is a broad standard which becomes open to multiple varying interpretations. As a result, companies can choose to interpret the standard in a way which corresponds with how they have always conducted their reporting prior, and therefore the new standard may not achieve the desired outcome.