A growing number of companies are adopting a lean philosophy in order to be able to compete in today’s increasingly competitive global society. This requires a flexible production in order to fulfill customers’ demanding and changeable requests. SMED (Single Minute Exchange of Die) can be seen as a method for companies to become more lean and its purpose is to reduce the change over time; the time it takes to change a production line from manufacturing one product to producing another product. Theories about lean discuss, to a certain degree, the implementation process while theories about SMED are more focused on the technical parts. This makes it interesting to examine if SMED can be complemented and improved by using change management theories. The purpose of this study is to develop a model that combines SMED and change management. In order to fulfill the purpose a literature study was conducted in two fields, SMED and change management, which resulted in the theoretical SMED3F-model. In the model, a change management perspective was added to SMED. The model was then examined during a case study performed at a production line at Kraft Foods in Upplands Väsby. Semi-structured interviews before and after the SMED-study, together with observations and reflections, resulted in a revised SMED3F-model. Since the approach is both theoretical and empirical, it can be said that the study is based on abductive reasoning. The result of the study is the SMED3F-model, which, based on theoretical and empirical data, provides support when conducting a SMED-study. One of the findings is the distinction between technical and soft solutions. The most substantial difference lies in the implementation phase where the use of change management is needed more in the application of soft solutions. The relevance of the SMED3F-model can therefore be questioned since SMED to a great extent leads to technical solutions. However, the study establishes that change management is also needed for technical solutions, but in an earlier phase of the SMED-study. Another finding of the study is the importance of inter-personal contact during a SMED-study, which makes up a significant part of the SMED3F-model. This could however affect the model’s contribution to SMED since inter-personal contact can be difficult to maintain in larger organizations. The study confirms the theories about lean implementation that stress the importance of managing people and establishes the value of a change management perspective in SMED-studies. / Allt fler företag anammar filosofin lean för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle där konkurrensen mellan företagen är hård och kunderna ställer allt högre krav. För att kunna svara på kundernas föränderliga efterfrågan krävs därför en flexibel produktion. SMED (Single Minute Exchange of Die) kan ses som en metod för företag att bli mer lean och syftar till att reducera omställningstiden, det vill säga tiden det tar att ändra en produktionslinje från att producera en produkt till att producera en annan. Inom lean behandlas till viss del svårigheter kring implementeringsprocessen medan kritik mot SMED mestadels berör de tekniska delarna i metoden. Detta gör det intressant att undersöka om SMED-metoden kan kompletteras och förbättras med hjälp av teorier inom förändringsledning. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som knyter samman SMED med förändringsledning. För att uppfylla syftet genomfördes först en litteraturstudie på två fronter, SMED och förändringsledning, som resulterade i den teoretiska SMED3F-modellen, i vilken ett förändringsperspektiv hade adderats till SMED-metoden. Modellen utvärderades sedan under en fallstudie, i form av en SMED-studie, gjord på en produktionslinje på Kraft Foods Marabouanläggning i Upplands Väsby. Semi-strukturerade intervjuer före och efter SMED-studien ledde tillsammans med författarnas egna observationer och reflektioner till en reviderad SMED3F-modell. Då det vetenskapliga angreppssättet både är teoretiskt och empiriskt bygger studien på abduktiv slutledning. Studien resulterade i SMED3F-modellen som, baserad på teoretiska och empiriska data, utgör ett stöd för att underlätta genomförandet av en SMED-studie. Något som uppmärksammas i studien är distinktionen mellan tekniska och mjuka lösningar. Den största skillnaden ligger i implementeringen där ett större behov av förändringsledning finns för mjuka lösningar. Då SMED till stor del leder till tekniska lösningar går det därför att diskutera SMED3F-modellens relevans. Studien fastställer dock att behovet av förändringsledning även finns för tekniska lösningar men då i ett tidigare skede i SMED-studien. En annan insikt som studien bidrog med är vikten av personlig kontakt under en SMED-studie, något som utgör en stor del av SMED3F-modellen. I större organisationer kan det vara svårt att upprätthålla personlig kontakt med samtliga inblandade vilket är något som kan påverka modellens bidrag till SMED. Studien stärker de teorier inom lean som betonar vikten av att hantera människor och fastslår betydelsen av ett förändringsperspektiv i SMED-studier.