Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap är och vad som ingår i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rådande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgångspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig på att vi under utbildningens gång tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring ämnet för att få en bredare förståelse för ämnet. Teoretiska utgångspunkter för studiens genomförande, när det gäller synsätt på ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstå hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de förespråkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen. Den är starkt präglad av den svenska ledarskapsdiskursen, där chefer i sitt ledarskap verkar inom ett medarbetarorienterat synsätt. Ledord i chefernas ledarskap var delegering, ansvarstagande, tillit, förtroende och kompetensutnyttjande. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

I denna uppsats har jag kartlagt litteratur om hur lärare, genom sitt sätt att agera, med hjälp av sitt ledarskap och undervisning kan skapa värderingar om ett respektfullt bemötande hos elever som medför att de inte mobbar andra. Syftet konkritiserades i hur kan lärare agera som ett föredöme för goda relationer eleverna emellan? Hur kan lärare som ledare i sin undervisning bidra till en kultur som förebygger mobbning? Studien genomfördes genom en systematisk litteraturgenomgång i vilken olika sätt att förebygga mobbning sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare med deras ledarskap, kan handha och handla på ett sådant sätt att de skapar ett förtroende hos elever genom att vara ett föredöme. Med hjälp av att visa engagemang, vara öppen, genom att vara ständigt förbered och uppdaterad i vad forskning säger om hur man kan förebygga mobbning kan lärare med hjälp av sitt ledarskap minska grogrunden till mobbning. Om ett ständigt arbete pågår med att förbättra den sociala kulturen hos elever, t.ex. genom att arbeta med språkbruket så går det att nå resultat. Lärare kan använda sig av samma lärstrategier som vid de vanliga studierna så att det som lärs ut om hur den sociala kulturen kan fungera, blir djupinlärda värderingar som elever kan ta med sig även vid andra tillfällen i livet. Lärare som är förbereda på hur man agerar då det uppstår konflikter har möjlighet att med hjälp av sitt ledarskap, och sitt agerande i de situationerna förebygga mobbning i framtiden och skapa en modell för elever om hur de själva kan agera vid konflikter och i relationer med andra människor.

Denna studie syftar till att undersöka hur kontextuella förändringsfaktorer påverkar mellanchefers roll vid organisatorisk förändring. Tidigare forskning belyser vikten av att företag ställer sig öppna inför förändring samtidigt som vidare forskning visar att upp till 70 % av alla initiativ till organisatorisk förändring misslyckas. Detta tycks delvis kunna förklaras av bristfälligheten i att anpassa ett förändringsarbete samt ledarskap till dess kontextuella förutsättningar. För att genomföra lyckosamma förändringsarbeten krävs därför att varje situation ses som unik till vilken ledarskapet måste anpassas. För att besvara forskningsfrågan genomförs en kvalitativ fallstudie på två företag som under tiden för studiens genomförande utför ett förändringsarbete. Studien ämnar undersöka olika kontextuella förändringsfaktorer samt hur mellanchefer arbetar under förändringsprocessen med avseende på fyra definierade ledarskapsroller. Studiens resultat påvisar framförallt att de ledarskapsroller som handlar om att leda och koordinera arbete står sig relativt intakta medan behovet av meningsskapande aktiviteter i en större grad påverkas av förändringskontexten.