Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Syftet med vår studie var att undersöka vad samverkan innebär, hur det beskrivs och vilka hinder och möjligheter som finns för att samverkan ska fungera. Studien har använt intervjuer som metod där vi har intervjuat klasslärare, rektorer och fritidspersonal. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet mynnade ut i totalt 6 teman, tre per frågeställning, vilka analyserades utifrån två teorier. Det studien visar är att det ofta är klasslärare som har tolkningsföreträde vid samverkan mellan skola och fritidshem. Dock ser alla informanter många möjligheter med samverkan men att dessa kan vara svåra att genomföra i praktiken. I studiens slutsats kommer vi fram till att det verkar finnas en djupt rotad maktobalans och otydlighet mellan de båda organisationskulturerna klasslärare och fritidspersonal som kan ha sin grund efter hur vi har fostrats under våra utbildningar.

Vi vet alla vad en skola är. Det är några byggnader på en skolgård. Samtidigt är skolan i meningen den svenska skolan, mångas angelägenhet. Elever, föräldrar, lärare, skolledning, politiker och näringsliv har alla olikartade förväntningar. I skolans styrdokument formulerar staten både mål och medel för 2000-talets goda skola. Vägen till skolutveckling och måluppfyllelse går via ledarskap och samarbete. Dessa områden behöver betonas och förbättras ute i de olika skolenheterna. Samtidigt som man uppmanar till mångfald, variation och lokala lösningar baserat på idén om målstyrning, lyser två modeller starkt på skolhimlen. Det ena är idén om ledarskap förknippat med den starka, företagslika ledaren. Det andra är arbetslaget som idealmodell för samarbete. Den här doktorsavhandlingen undersöker sambandet mellan ledarskap och samarbete och ställer sig frågorna; vilka uttryck tar sig egentligen ledarskap och samarbete i lokala skolor? kan en skolledning medelst ledarskap påverka samarbete i en lokal skola? Hur går det i så fall till? Studien är gjord i tre grundskolor som representerar tre olika skoltyper. Jämförelsen mellan dessa tre skolor ger underlag till att diskutera olika modeller för organisering och ledning av skolverksamhet. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Allt fler organisationer eftersträvar enhetliga arbetssätt och försöker att uppnå detta genom användandet av affärssystem. Affärssystemsimplementationer är komplexa och tidskrävande projekt och kan försvåras på grund av organisationskultur som betraktas som en kritisk faktor. När organisationer expanderar över landsgränser uppstår utmaningen med att skapa enhetliga arbetssätt trots skilda rådande kulturer, vilket leder fram till frågeställningen: ”Hur påverkar skilda organisationskulturer affärssystemsimplementationer i internationella organisationer?“. Denna studie baseras på intervjuer med anställda på ett internationellt företag som vid tillfället höll på att implementera ett nytt affärssystem i syfte att uppnå enhetliga arbetssätt. Diskursanalys användes för att analysera respondenternas tal med utgångspunkt från de fyra kulturtyperna i Competing Values Framework (CVF) för att identifiera hur kulturella skillnader och likheter påverkar affärssystemsimplementationen i en internationell organisation. Studien resulterar i att skilda organisationskulturer både underlättar och försvårar affärssystemsimplementationen. En av slutsatserna är att skilda organisationskulturer kan påverka tiden för en affärssystemsimplementation beroende på vilken typ av organisationskultur som avdelningen har. / Organizations today strive to achieve common work ways and try to do so by using enterprise resource planning systems (ERP). ERP-implementations are complex and time-consuming projects and can be affected by organizational culture which is seen as a critical factor. However, when organizations choose to expand to other countries the challenge to create common work ways is faced due to different cultures which concludes in the question:”How does different organizational cultures affect ERP-implementations in international organizations?“. This study is based on interviews in an international company, who by the time, was implementing a new ERP-system with the purpose to create common work ways.  Discourse analysis was used to analyze the informant’s answers through the four types of culture in Competing Values Framework (CVF) to identify how the cultural similarities and differences affect ERP-implementation in an international organization. This study shows that organizational culture both simplifies and complicates the ERP-implementation. One of the conclusions is that the ERP-implementation might affect the time needed for a ERPimplmentation depending on which organizational culture the department has.