<p>Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.</p>

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.

Syftet med vår studie var att undersöka vad samverkan innebär, hur det beskrivs och vilka hinder och möjligheter som finns för att samverkan ska fungera. Studien har använt intervjuer som metod där vi har intervjuat klasslärare, rektorer och fritidspersonal. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet mynnade ut i totalt 6 teman, tre per frågeställning, vilka analyserades utifrån två teorier. Det studien visar är att det ofta är klasslärare som har tolkningsföreträde vid samverkan mellan skola och fritidshem. Dock ser alla informanter många möjligheter med samverkan men att dessa kan vara svåra att genomföra i praktiken. I studiens slutsats kommer vi fram till att det verkar finnas en djupt rotad maktobalans och otydlighet mellan de båda organisationskulturerna klasslärare och fritidspersonal som kan ha sin grund efter hur vi har fostrats under våra utbildningar.

The purpose of this master's degree thesis was to develop an understanding of how hospital management, in the case studied, worked to achieve changes in an organization influenced by differing professional cultures. To gain insight into the conditions that may have contributed to nurses and physicians developing appropriate attitudes and behaviours, which may have affected the organization's ability to achieve the Swedish Quality Award 2012.  A qualitative single case study was conducted at Karlskoga Hospital, with focus groups as well as individual depth interviews.   The results of the case study showed the following conditions provided nurses and physicians the potential to develop appropriate attitudes and behaviours, which may have influenced the hospitals ability to achieve the Swedish Quality Award:   Responsibility and influence over the development processes. Participation in management teams and quality development groups as well as individual fields of responsibility. Training programs that have given insights and skills in quality management related to clinical practice. Nurses and physicians as key individuals gave legitimacy to development process, and served as management advisors. Collaboration between all kind of employees and responsibilities. Committed management.