<p>Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.</p>

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.

Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME – lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola? Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME – studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME – lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet. Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution.