Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team. Det var ett starkare samband med chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende än motsvarande samband med individuell subjektiv skattning av proaktivt beteende.

<p>The purpose of this essay is to explain which factors influence the disciplinary effect of visible constant surveillance on the people under surveillance. In order to do this we have used recorded video from a tv-show called Big Brother, which is characterized by this kind of surveillance. In addition, an open-ended interview was performed with one of the participants from the show. We have, based on a number of theoretical assumptions, as well as reflections from the interview, precisely defined expected symptoms of the participants, that would indicate when the disciplinary effect was low respectively high. Our observations and analysis allows us to conclude that the disciplinary effect of surveillance in many situations is counteracted when surveillance is constant, leading to relatively low levels of disciplinary effect in Big Brother.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar den synliga och fullständiga kameraövervakningens disciplinerande inverkan på de människor som övervakas. Till detta ändamål har vi använt oss av inspelat material ifrån tv-serien Big Brother, som kännetecknas av just denna typ av övervakning. Dessutom har en öppen intervju genomförts med en av deltagarna i programmet, för att få tillgång till även deras perspektiv. För att kunna ta reda på vad som påverkade effekten, har symptom för hög respektive låg inverkan formulerats mot bakgrund av teorin och reflektioner ifrån intervjun. Med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter genomförs sedan analysen i form av en genomgång av materialet. I denna visar vi sedan att den disciplinerande inverkan övervakning har på beteendet motverkas i de situationer då den är fullständig, därmed hamnar disciplinen på en relativt låg nivå i Big Brother, trots övervakningens omfattning.</p>

<p>Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:</p><p>o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?</p><p>o Vilka följder genererar medias bild?</p><p>Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys</p>

<p>På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.</p>

<p>The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.</p>

The purpose of this essay is to explain which factors influence the disciplinary effect of visible constant surveillance on the people under surveillance. In order to do this we have used recorded video from a tv-show called Big Brother, which is characterized by this kind of surveillance. In addition, an open-ended interview was performed with one of the participants from the show. We have, based on a number of theoretical assumptions, as well as reflections from the interview, precisely defined expected symptoms of the participants, that would indicate when the disciplinary effect was low respectively high. Our observations and analysis allows us to conclude that the disciplinary effect of surveillance in many situations is counteracted when surveillance is constant, leading to relatively low levels of disciplinary effect in Big Brother. / Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar den synliga och fullständiga kameraövervakningens disciplinerande inverkan på de människor som övervakas. Till detta ändamål har vi använt oss av inspelat material ifrån tv-serien Big Brother, som kännetecknas av just denna typ av övervakning. Dessutom har en öppen intervju genomförts med en av deltagarna i programmet, för att få tillgång till även deras perspektiv. För att kunna ta reda på vad som påverkade effekten, har symptom för hög respektive låg inverkan formulerats mot bakgrund av teorin och reflektioner ifrån intervjun. Med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter genomförs sedan analysen i form av en genomgång av materialet. I denna visar vi sedan att den disciplinerande inverkan övervakning har på beteendet motverkas i de situationer då den är fullständig, därmed hamnar disciplinen på en relativt låg nivå i Big Brother, trots övervakningens omfattning.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar: o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende? o Vilka följder genererar medias bild? Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys

The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.

Mitt syfte med denna undersökning är att i ett djupare perspektiv redogöra för orsaksgrunder till att någon börjar svälta sig själv och utvecklar ett anorektiskt beteende. Ambitionen har varit att använda mig av en metod som går ut på att jämföra min egen förståelse, som kopplas till en sociologisk teoretisk utgångspunkt, med verkligheten genom att göra observationer och djupintervjuer på ett begränsat antal personer. Ingen avsikt har funnits att generera någon fullständig vetenskaplig sanning, utan endast se på fenomenet i ett djupare perspektiv som kan användas till underlag för ytterliggare forskning vid ett senare tillfälle.Enligt min förförståelse är grunden till att någon ska utveckla anorexi en process som startar redan då individen föds. De människor och den miljö som människan först av allt kommer i kontakt med är hennes totala verklighet och det enda som hon är medveten om. Vad som händer under denna episod i livet i kombination med senare sociala möten i olika situationer är de faktorer som möjliggör ett utlösande eller inte om en person börjar svälta sig själv och utveckla ett anorektiskt beteende. Denna förförståelse har kopplats till socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter, i första hand G H Meads teorier i den symboliska interaktionismen om ”jagmedvetandets” ursprung, och därefter jämförts med studier av verkligheten.De resultat som jag har kommit fram till stödjer uppfattning om att de sociala interaktioner som människan gör tidigt i livet påverkar möjligheterna till ett senare utvecklande av anorexi eller inte. Jag har sett under detta arbetes gång att den faktor som är utlösande beror till största del av vilka sociala möten som människan gör senare i livet. Även om individen har förutsättningar till anorexi, så kan den utlösande faktorn utebli och konsekvensen blir att ett anorektiskt utvecklande uteblir. Min undersökning visar att om den utlösande faktorn infinner sig så sker detta oftast vid en tidpunkt i livet då människan är i en känsligare period, till exempel i tonåren då steget mot självständighet och frigörelse från föräldrarna ska tas. Jag har utifrån detta perspektiv dragit slutsatsen att anorexi kan ses som en utvecklingskris.

No description available.