<p>Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ”sprack bubblan” som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag. De som blev kvar fick det jobbigt under ett flertal år med stora förluster i de flesta fallen. </p><p>När det gäller värdering av företag finns många olika metoder och alternativ. Denna uppsats handlar om problematiken med att värdera bolag som går med förlust. Under 2000-talets första del då IT-bolagen gick som bäst, tills att förlust blev ett kännetecken för dessa bolag, har vi följt upp ett antal företag, värderat dessa och jämfört dem 1999 och nu (2004).</p><p>Uppsatsen har utgått från relativvärderingen eftersom vi anser att den är den bästa i denna typ av jämförelser. Då vinsten inte kan användas som mått på förlustbolag gäller det att hitta andra värden att jobba med. Omsättningen och börskursen har legat till grund för denna teori. Uppsatsen har som främsta värderingsmetod P/S värdering där börskursen sätts i förhållande till försäljningen. Som stödjande metod används P/E värdering där börskursen istället sätts i förhållande till vinsterna. P/E värderingen har dock endast använts då bolaget gått med vinst och därför har inga prognostiserade vinster gjorts. </p><p>Under den empiriska delen, beskrivs sex stycken bolag inom IT-branschen som alla varit verksamma under IT’s bra dagar som under de sämre dagarna då kraschen kom och som idag fortfarande är aktiva. Bolagen är olika i storlek och har varierande omsättning. Fyra går med vinst (WM-Data, Framfab, CSC och TietoEnator) och två går med förlust (ProAct och Icon). Vi har jämfört dessa företag med varandra samt med branschen. Vi har därför använt oss av ytterligare åtta företag som tillsammans med dessa sex för att kunna få ett snitt på varje multipel på hela branschen.</p><p>Vi har genom denna undersökning kommit fram till några slutsatser, bland annat att värderingar inom en sådan turbulent bransch som IT-branschen är svåra att ha en noggrann kontroll över. Många siffror tillhör de extrema och jämförs de med andra branscher finns stora skillnader. Trots detta har branschen stabiliserats något under åren men företagen är mer undervärderade idag mot för fem år sedan.</p>

Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ”sprack bubblan” som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag. De som blev kvar fick det jobbigt under ett flertal år med stora förluster i de flesta fallen. När det gäller värdering av företag finns många olika metoder och alternativ. Denna uppsats handlar om problematiken med att värdera bolag som går med förlust. Under 2000-talets första del då IT-bolagen gick som bäst, tills att förlust blev ett kännetecken för dessa bolag, har vi följt upp ett antal företag, värderat dessa och jämfört dem 1999 och nu (2004). Uppsatsen har utgått från relativvärderingen eftersom vi anser att den är den bästa i denna typ av jämförelser. Då vinsten inte kan användas som mått på förlustbolag gäller det att hitta andra värden att jobba med. Omsättningen och börskursen har legat till grund för denna teori. Uppsatsen har som främsta värderingsmetod P/S värdering där börskursen sätts i förhållande till försäljningen. Som stödjande metod används P/E värdering där börskursen istället sätts i förhållande till vinsterna. P/E värderingen har dock endast använts då bolaget gått med vinst och därför har inga prognostiserade vinster gjorts. Under den empiriska delen, beskrivs sex stycken bolag inom IT-branschen som alla varit verksamma under IT’s bra dagar som under de sämre dagarna då kraschen kom och som idag fortfarande är aktiva. Bolagen är olika i storlek och har varierande omsättning. Fyra går med vinst (WM-Data, Framfab, CSC och TietoEnator) och två går med förlust (ProAct och Icon). Vi har jämfört dessa företag med varandra samt med branschen. Vi har därför använt oss av ytterligare åtta företag som tillsammans med dessa sex för att kunna få ett snitt på varje multipel på hela branschen. Vi har genom denna undersökning kommit fram till några slutsatser, bland annat att värderingar inom en sådan turbulent bransch som IT-branschen är svåra att ha en noggrann kontroll över. Många siffror tillhör de extrema och jämförs de med andra branscher finns stora skillnader. Trots detta har branschen stabiliserats något under åren men företagen är mer undervärderade idag mot för fem år sedan.

IT-branschen är en bransch på stark frammarsch och digitaliseringen skapar ett ändrat kundbeteende, vilket påverkar företagens verksamhet och IT-investeringar kan bli nödvändiga. Av många IT-projekt som startas är det få som uppfattas som lyckade. Föreliggande studie har fokuserat på den initiala beställningsprocessen - vilka problem och svårigheter som uppstår under beställningsprocessen samt vilken typ av interaktiv lösning som ska utvecklas och hur denna ska utformas för att vara ett hjälpmedel vid beställning av IT-projekt. De främsta problemen i beställningsprocessen kan delas in i sex huvudkategorier; förarbete, funktioner, mål, kommunikation, engagemang och upplägg. Ett av de största problemen är att kunderna inte är vana att arbeta agilt. För att minimera problem i beställningsfasen är det viktigt att fokusera på kommunikation, begriplighet och tydlighet. Med hjälp av dessa ledord skapas en interaktiv PDF som är möjlig att integrera i befintliga system och på ett enkelt sätt kan skickas till kunderna i två omgångar. För att beställningsverktyget ska fungera måste fokus vara att användaren ska förstå helheten, att verktyget är enkelt att använda samt att det inte tar för mycket tid i anspråk. Används beställningsverktyget uppfattas leverantören som en professionell aktör som är tydlig och vågar ställa krav på motparten, vilket upplevs som positivt.En studie om hur ett interaktivt verktyg kan underlätta beställningsprocessen vid beställning av ett agilt it-projekt / The IT industry is an industry of strong advance and the digitization creates a changed customer behavior, which affects the companies' business, and IT investments can become necessary. Many of the IT projects that are started, few are perceived as successful. The present study has focused on the initial ordering process - what problems and difficulties arise during the ordering process and what type of interactive solution is to be developed and how this should be designed to be an aid when ordering IT projects. The main problems in the ordering process can be divided into six main categories; preparatory work, functions, goals, communication, commitment and structure. One of the biggest problems is that customers are not used to working agile. In order to minimize problems in the ordering phase, it is important to focus on communication, comprehensibility and clarity. With the help of these keywords, an interactive PDF is created which is possible to integrate into existing systems and can be sent to customers in two simple steps. In order for the tool to work, the focus must be that the user should understand the whole, that the tool is easy to use and that it does not take too much time. If the tool is used, the customers perceive the supplier as a professional player who is clear and dares to make demands on the counterparty, which is perceived as positive.

<p>Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen har begränsats till att gälla humankapital i marknadsnoterade IT-bolag. Vidare riktar sig vår studie enbart på hur företagen redovisar sitt humankapital externt. Hur företagen behandlar sitt humankapital internt tas inte upp i uppsatsen.</p><p>Genomförande: I uppsatsen kartläggs hur IT-bolag redovisar sitt humankapital som tilläggsinformation i årsredovisningen. Dessutom genomförs intervjuer med personer ur de olika grupper som vi identifierat uifrån gruppernas förmodade relation till begreppet humankapital. Grupperna är; företag, kapitalmarknad och revisorer.</p><p>Resultat: Företagen antas redovisa sitt humankapital för att marknadsföra sig. Kapitalmarknaden tillmäterinte tilläggsinformationen någon större vikt vid värdering av företag. En eventuell aktivering på balansräkningen ses som ogenomförbar av revisorn.</p>

<p>Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.</p>

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation. Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell. Avgränsningar: Uppsatsen har begränsats till att gälla humankapital i marknadsnoterade IT-bolag. Vidare riktar sig vår studie enbart på hur företagen redovisar sitt humankapital externt. Hur företagen behandlar sitt humankapital internt tas inte upp i uppsatsen. Genomförande: I uppsatsen kartläggs hur IT-bolag redovisar sitt humankapital som tilläggsinformation i årsredovisningen. Dessutom genomförs intervjuer med personer ur de olika grupper som vi identifierat uifrån gruppernas förmodade relation till begreppet humankapital. Grupperna är; företag, kapitalmarknad och revisorer. Resultat: Företagen antas redovisa sitt humankapital för att marknadsföra sig. Kapitalmarknaden tillmäterinte tilläggsinformationen någon större vikt vid värdering av företag. En eventuell aktivering på balansräkningen ses som ogenomförbar av revisorn.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.

<p>Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. </p><p>Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. </p><p>Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.</p>

Inom ramen för en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad inom IT, där kraven på individuell kompetens ökar i takt med specifika förväntningar från kunderna på att IT-konsultföretag ska tillhandahålla specialiserad expertis och en allmänt intensifierad konkurrenssituation mellan IT-konsultföretag, står företagen inför utmaningen av en osäker framtid och påtaglig stress för att säkerställa sin överlevnad. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera metoder och strategier för kompetensutveckling inom IT-konsultbranschen. Dessutom syftade studien till att undersöka hur IT-konsultföretag identifierar och möter behov och utmaningar genom kompetensutveckling och hur detta bidrar till både individuell tillväxt och organisationsframgång. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. Datainsamlingen består av detaljerade intervjuer med elva anställda i åtta företag inom IT-konsultbranschen. Det insamlade materialet analyserades tematiskt. Informanterna bidrog med stor insikt och expertis inom ämnet, vilket starkt underlättade genomförandet av studien. Genom en detaljerad analys av intervjuer med informanter från flera IT-konsultföretag framkom en bild av en mångsidig och strategisk läroansats som fokuserar på både individens initiativ och företagets stöd. Användningen av modellen 70-20-10 understryker vikten av praktik, interaktion och formell utbildning i processen för kompetensutveckling, vilket inte bara främjar individuell tillväxt utan även organisatorisk framgång. Utmaningar som tidsbegränsningar och balans mellan kundengagemang och personlig utveckling hanteras genom företagens flexibla strategier som möjliggör kontinuerlig utveckling. Betydelsen av informell kompetensutveckling betonas också och skapar en kultur av öppet kunskapsflöde och kontinuerligt lärande. Uppföljning och certifieringar lyfts fram som nyckelkomponenter för att säkerställa effektiva utvecklingsinsatser, medan framtiden pekar på ett större fokus på att anpassa sig till nya teknologier som AI samt att utveckla mjuka färdigheter. Sammanfattningsvis identifierar studien kompetensutveckling som en kärnkomponent i att bygga långsiktig konkurrenskraft och framgång för IT-konsultföretag, vars framtid kräver kontinuerlig anpassning och innovation i en föränderlig bransch. / In the backdrop of a fiercely competitive IT labor market marked by escalating demands on individual competence and heightened client expectations, IT consulting firms confront an uncertain future, necessitating proactive measures to ensure survival. This study aimed to scrutinize competence development methods and strategies within the IT consulting sector, probing how firms address challenges and cater to evolving needs. Employing qualitative methodology, detailed interviews with eleven employees across eight IT consulting companies were conducted and thematically analyzed. Insights gleaned from informants underscored a strategic learning paradigm encompassing both individual initiative and organizational support. Emphasizing the 70-20-10 model, the study highlighted the significance of practice, interaction, and formal education in fostering talent retention and growth. Flexible strategies were identified to tackle challenges like time constraints, enabling continuous personal and professional development. Informal skills enhancement emerged as pivotal, fostering a culture of perpetual learning and knowledge exchange. Notably, follow-up mechanisms and certifications were underscored as essential for effective development initiatives, while the future outlook pointed towards a heightened focus on adapting to emerging technologies like AI and honing soft skills. In essence, the research underscores skills development as a linchpin for the long-term competitiveness and success of IT consulting firms, necessitating ongoing adaptation and innovation in the face of an evolving industry.