Introduktion: Sjuksköterskan i dagens samhälle befinner sig en arbetsmiljö som på senare år blivit mer och mer effektiviserad trots krympande resurser. Till följd av detta väljer idag flera sjuksköterskor att lämna sina arbetsplatser och även sitt yrke då denna effektivisering leder till minskad tid för återhämtning och reflektion över det utförda arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som orsakar moralisk stress hos sjuksköterskor i arbetet. Metod: Var en litteraturstudie med ett resultat som bygger på sammanlagt elva artiklar som valdes ut genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Därefter granskades artiklarnas kvalitet enligt Polit och Beck (2012). Tre av artiklarna var av kvalitativ metod och åtta var av kvantitativ metod. Resultat: Huvudkategorier som framkom var; Moralisk stress till följd av arbetsmiljö, Moralisk stress kopplat till patienten, Moralisk stress och yrkesprofessionalitet. Dessa kategorier beskriver situationer som leder till moralisk stress, vilka har både yrkesmässigt, psykologiskt och fysiologiskt negativa konsekvenser för sjuksköterskor. Slutsats: Moralisk stress är en riskfaktor inom sjuksköterskeyrket som har flertalet negativa konsekvenser, både individuellt för sjuksköterskan, patienten och för arbetsplatsen.

Sammanfattning  Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar. Inom palliativ vård är det viktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt för att främja patientens delaktighet i sin vård. Genom att förse patienten med information erhålls den kunskap hos patienten som behövs för att vara delaktig i vårdbesluten.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har tillämpats, där det baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar var från år 2011–2023. Databaserna som användes var Medline, Cinahl och Pubmed, samt Fribergs fem stegs-analysmetod.  Resultat: I litteraturöversikten framkom två huvudteman: “kommunikation” och “beslutsfattande”. Utifrån huvudteman framkom följande subteman: “information”, “det goda samtalet”, “självbestämmande”, “delat beslutfattande” och “beslut från vårdpersonalen/närstående”. I resultatet framkom att kommunikation och information var viktiga komponenter för patienter i det palliativa skedet, samt vikten av att anpassa kommunikation och information efter patienternas behov. Det framkom även att patienterna hade olika åsikter angående mängden av deltagande i beslutfattandet.  Slutsats: Inom palliativ vård visade resultatet att patienterna har olika upplevelser av sin delaktighet i vården. Resultatet visade även att information och kommunikation var en grund för att möjliggöra delaktighet. Patienterna upplevde att delaktigheten främjades när sjuksköterskan gav de relevant information samt att sjuksköterskan kommunicerade patienternas önskemål och behov.  Nyckelord: Beslutfattande, god kommunikation, information, personcentrerad vård / Summary   Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote the quality of life of patients with incurable diseases. In palliative care, it is important to apply a person-centred approach to promote the patient's participation in their care. By providing the patient with information, the patient receives the knowledge needed to participate in care decisions. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of participation in palliative care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach has been applied, where it was based on 12 scientific articles. These scientific articles were from the years 2011-2023. The databases used were Medline, Cinahl and Pubmed, as well as Friberg's five-step analysis method Results: In the literature review, two main themes emerged: "communication" and "decision-making". Based on the main themes, the following sub-themes emerged: "information", "the good conversation", "self-determination", "shared decision-making" and "decisions from the care staff/next of kin". The results showed that communication and information were important components for patients in the palliative stage, as well as the importance of adapting communication and information to the patients' needs. It also emerged that patients had different opinions regarding the amount of participation in decision-making. Conclusion : Within palliative care, the results showed that patients have different experiences of their participation in care. The result also showed that information and communication were a basis for enabling participation. The patients felt that participation was promoted when the nurse gave them relevant information and that the nurse communicated the patient’s desideratum and needs. Keyword: decision-making, good communication, information, person-centred care

Bakgrund: Tidigare forskning redogör att patientens delaktighet har utvecklas genom årtionden, från ett paternalistiskt perspektiv till att patienten förväntas delta och fatta beslut. Patientens lagliga rätt till delaktighet styrks i Patientlagen och det är sjuksköterskans uppgift att skapa möjligheter för detta. En god vårdrelation krävs för att få kunskap och möjlighet till delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplever av delaktighet i hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes för kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelser av delaktighet i Hälso- och sjukvård redogörs i två teman: hinder för delaktighet och möjligheter för delaktighet. För att vara delaktig krävdes det att patienten får mera kunskap och information. Slutsatser: En god vårdrelation och informationsutbyte med sjuksköterska kan skapa goda förutsättningar för att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Patienten upplever dock att exempelvis vårdmiljön, vårdpersonalens attityder och sjukdomen inverkar på deras möjligheter för delaktighet. / Background: Previous research explains that the patient's participation has evolved through the decades, from a paternalistic approach to the patient expected to participate and make decisions. The patient's legal right to participation is evidenced in the Swedish Patient law (Patientlagen) and it is the nurses responsibility to create opportunities for this. A good care relationship is required to enable patients to get the knowledge and opportunity to participate. Aim: to describe patients' experience of participation in health care. Method: A descriptive systematic literaturestudy of synthesis of qualitative articles. Result: Patients experiences of participation in health care is described in two themes: the obstacles to participation and opportunities for participation. To participate, the patient needs to get more knowledge and information. Conclusion: A good relationship and exchange of information with the nurse can create favorable conditions to enable patient involvement in their care and treatment. The patients experience, however, that the care environment, care staff attitudes and the disease affects the patient's opportunities for participation.

No description available.

Bakgrund: Varje dag gör människor val som har större eller mindre påverkan på framtiden. I takt med att hållbarhet påverkar en större del av vår vardag, kommer även beslut kring sparande bli mer påverkat av aspekter som hållbarhet och socialt ansvarstagande. Det är långt ifrån alla konsumenter som tenderar till att vara medvetna om hur stor påverkan deras fondval kan ha på bolagen som fonden investerar i och även hur stor påverkan det kan ha på vår hållbara framtid. Beslut rörande hållbara fonder påverkas inte bara av förväntad avkastning och hållbarhet utan även psykologiska faktorer. Hur informationen presenteras för fondspararen kommer därför påverka hur investeringen uppfattas och hur beslutet argumenteras för av investeraren. Det framgår att det finns ett informationsgap mellan fondbolagen och privatpersoner kring hur hållbara fonder kan påverka bolagen fonden investerar i. Lite kunskap finns även om hur privatpersoner resonerar kring hållbara fonder. Genom att undersöka privatpersoners beslutfattande kring hållbara fonder bidrar studien till en kunskapsspridning och kartläggning om hur beslut inom hållbara fonder fattas. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur privatpersoner fattar beslut som leder till investeringar i hållbara fonder och vilka faktorer som kan påverka beslutsfattandeprocessen. Genomförande: Studien är tentativ och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av såväl målstyrt- och kvoturval. Sammanlagt har 72 privatpersoner intervjuats under en tidsperiod på tre veckor. Slutsats: Studien resulterar i att faktorerna referenspunkt, rationalitet, socialt dilemma samt framing påverkar beslutsfattandeprocessen vid val av hållbara fonder och vissa av dessa är påverkningsbara. Studiens författare har, genom empirin, även skapat olika investeringsprofiler beroende på hur privatpersoner fattar beslut inom hållbara fonder. Vidare har ett analysverktyg utvecklats för att tydliggöra när de ovan presenterade faktorerna påverkar beslutsfattandeprocessen. Analysverktyget kan användas av fondförvaltare som arbetar med hållbara fonder för att förstå vad som påverkar beslutsfattandeprocessen samt vad de kan göra för att påverka investerares beslut. / B Background: Every day, people make choices that have an impact on their future. As sustainability affects a greater part of our daily lives, savings decisions will also be more affected by sustainability and social responsibility. It tends to be far from all consumers who are aware of the impact of their funds on the companies the funds invests in and even less the impact it may have on our sustainable future. Sustainable investment decisions are affected not only by expected returns and sustainability but also psychological factors. Therefore, how the information is presented to the investor will affect how the investment is perceived and how the decision is being argued. It appears that there is an information gap between fund companies and individuals regarding how sustainable funds can affect sustainability and how individuals make sustainable investment decisions. By studying individuals’ decision-making in sustainable funds, the study contributes to the dissemination of knowledge and mapping of how sustainable investment decisions are carried out. Purpose: The purpose of the study is to describe how individuals make decisions that lead to sustainable fund investments and, which factors can affect the decision-making. Completion: The study is tentative and based on a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of both target and quota sample. A total of 72 interviews with private individuals have been conducted during the time period of three weeks. Conclusion: The study conclusion is that reference points, rationality, social dilemma and framing affect the decision-making process when deciding about sustainable funds, some of which are influential. Through the empirical study, the authors have also created different investment profiles depending on how individuals make decisions in sustainable funds. Furthermore, an analysis tool has been developed to clarify when these factors presented above has an effect on the decision-making process. The analysis tool can be used by fund managers working with sustainable funds to understand what affects the decision-making process and what they can do to influence investors' decisions.

Att vara delaktig i vården kan innebära att samarbeta, engageras i beslut eller ha kunskap om sin sjukdom. Delaktighet är en rättighet som alla individer har. Depression är den främsta orsaken till ohälsa och funktionsnedsättning i hela världen. Trots att delaktighet visats gynna patienter i sin vård visar studier att patienter med depression exkluderas till delat beslutsfattande. Syftet var därför att från ett patientperspektiv beskriva delaktighet i kontakt med vården vid depression. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv design. Under databearbetningen framkom tre kategorier, informationens betydelse, stödets betydelse och tillitens betydelse. Resultatet i studien visar att information, stöd och tillit är mycket viktiga delar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Brist på information kan leda till osäkerhet hos patienten samt en bristande tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa förutsättningar är viktiga att känna till för att sjuksköterskan skall kunna involvera patienter till att vara delaktiga i sin vård. För att kunna tillämpa delaktighet i vården är det viktigt att sjuksköterskan får kunskap om vad delaktighet innebär för patienten. / Being involved in the care can involve cooperation, involvement in decisions or knowledge of the patients’ illness. Participation is a right that all individuals have. Depression is one of the main causes of health issues and disability throughout the world. Although patient participation has been shown to benefit patients in their care, studies show that patients with depression are excluded from shared decision-making. The purpose was therefore to describe patient participation in care of depression from a patient perspective. The study was conducted as a general literature study with an inductive design. Three categories emerged during the data processing, the importance of information, the importance of support and the importance of trust. The result of the study shows that information, support and trust are three very important elements for the patient to be able to participate in their care and treatment. Lack of information can lead to patient insecurity and lack of confidence in healthcare professionals. It is important to know these conditions, so that the nurse can engage patients to be involved in their care. To be able to apply patient participation in care, it is important that the nurse gets knowledge of what participation means for the patient. / ingen.

Syftet med studien är att undersöka teammedlemmars upplevelser om beslutsfattandet i agila projekt. En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes för att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det att ta beslut i agila team? och Vad krävs för att fatta bra beslut?   Undersökningen grundar sig på åtta respondenters upplevelser och berättelser. Resultatet visar att teammedlemmar i agila projekt uppskattar friheten att fatta beslut, men att det råder vissa utmaningar där stöd efterfrågas. Även att teammedlemmarnas olikheter främst påverkar beslutsfattandet positivt. Resultatet visar även att bra beslut bygger på starkt samarbete med god kommunikation och tillit. Vidare framkom det att trots det gemensamma beslutsfattandet påverkar faktorer som erfarenhet, status och karaktär vem det är som tar eller påverkar beslut mer än andra. Slutsatsen är att den psykologiska tryggheten är en viktig faktor för beslutsfattande i agila projekt. / The purpose of the study is to examine how team members perceive decision making in agile projects. A qualitative survey with semi-structured interview questions was conducted to answer the questions: How does it feel to make decisions in agile teams? and What is required to make good decisions? The survey is based on eight respondents' experiences and stories. The study's findings suggest that team members in agile projects appreciate the freedom of decision-making, but that there are some challenges where support is requested. Also that team members' differences primarily have a positive influence on decision-making. The result also shows that good decisions are based on strong cooperation with good communication and trust. Furthermore, it was found that despite the joint decision-making, factors such as experience, status and character influence who it is that makes or influences decisions more than others. The conclusion is that psychological safety is an important factor for decision making in agile projects.

I denna studie undersöks hur intern Business Intelligence påverkar beslutsprocessen i stora svenska bolag. Business Intelligence används mer och mer i beslutsprocessen och anses nu vara essentiellt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Organisationer vill också bli alltmer datadrivna i sin beslutsprocess och då basera beslut på data och inte intuition. Genom en kvalitativ undersökning visar studien att BI-analytiker och beslutsfattare som använder sig av Business Intelligence är överens om att ett BI-system påverkar beslutsfattandeprocessen främst positivt. Den största nackdelen som tas upp i studien är kostanden som en implementering av ett BI-system medför, men att de positiva följderna av implementeringen väger tyngre. De främsta positiva följderna som tas upp i studien är att beslutsfattandeprocessen går fortare samt att beslutskvalitén ökar då ett BI-system tillhandahåller beslutsfattarna relevant, smart och riktad information snabbare än det tidigare var möjligt. / This study examines how internal Business Intelligence effects the decision-making process in large Swedish companies. Business Intelligence is used more and more in the decision-making process and is now considered essential for organizations if they want to be competitive. Organizations strive to become more data-driven in their decision-making and thus wants their decision-makers to primarily base their decisions on data and not intuition. Through a qualitative study, it highlights that both BI-analysts and decision-makers who use Business Intelligence agrees that a BI system affects the decision-making process mainly positively. The biggest disadvantage that is addressed in the study is the cost that the implementation of a BI system entails, but that the positive consequences of the implementation of a BI system are bigger. The main positive consequences that are addressed in the study are that the decision-making process becomes faster and that the quality of decisions increases. This is because a BI system provides the decision-makers with relevant, smart and targeted information faster than was previously possible.

Tidigare studier har visat att skuldsättning har ökat till resultat av avregleringar och ökad tillgängligheten av olika typer av krediter och lån. Dessutom fanns det få forskning om unga vuxnas syn på skuldsättning och skuldsättning för konsumtion. Därför har författarna valt att studera det på grund av ökat intresse för ämnet. Syftet med studien är att öka förståelse, beskriva och analysera unga vuxnas syn på skuldsättning. Studien fokuserar också på att öka förståelse för unga vuxnas syn på konsumtion som leder till skuldsättning. Studiens målgrupp att rikta sig in är personer mellan 18-25 år i båda kön. Studien är en kvalitativ forskning som använder intervju som metod. Det är 12 respondenter som intervjuades genom telefon, skriftligt form och i verkligheten. Studiens forskningsresultat visar att unga vuxna har en negativ syn på skuldsättning men när det gäller studielån eller bostadslån är det inte inkluderad som skuldsättning. Dessutom saknar unga vuxna en korrekt förståelse för skuldsättning. / Previous studies have shown that indebtedness has increased as a result of deregulation and increased availability of different types of credits and loans. In addition, there was little research on young adults' views on indebtedness and indebtedness for consumption. Therefore, the authors have chosen to study it due to increased interest in the subject. The purpose of the study is to increase understanding, describe and analyze young adults' views on indebtedness. The study also focuses on increasing understanding of young adults' views on consumption that lead to indebtedness. The study's target group people between 18-25 years in both sexes. The study is qualitative research that uses interviews as a method. There are 12 respondents who were interviewed by telephone, in writing and in real life. The study's research results show that young adults have a negative view of indebtedness, but when it comes to student loans or housing loans, it is not included as indebtedness. In addition, young adults lack a proper understanding of indebtedness. Keywords:

Forskningsfrågor: •Hur upplever ledare fenomenet Groupthinkinom innovation och utvecklingsarbete och hur det yttrar sig i deras team? •Hur kan en förståelse för Groupthinkförändra processer för beslutsfattanden? Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om GT och dess förekomst upplevs hos ledare för innovation och utvecklingsprojekt inom svenska organisationer. Vidare är syftet att skapa en uppfattning av hur en bredare förståelse för GT kan förändra ledares arbetssätt vid beslutsfattande. Metod: Flermetodsforskning med tvärsnittsdesign. Kvalitativ delen är intervjuer med tematisk analys och den kvantitativ del är enkäter som analyserats genom olika delkodningar. Slutsats: GT uttrycker sig i innovationsteam i svenska organisationer, men på ett positivt sätt. Problematiken ligger i när orsaker och symptom slår över till konsekvenser (Aronson et.al., 2020). Beroende på organisationens storlek och bransch så kan denna gräns variera, det tyder däremot på att organisationer inom offentlig sektor har en större risk att slå över till konsekvenserna. Det beror på att de har mer restriktioner och färre som besitter mandat, vilket minskar flexibiliteten och i sin tur ens innovativa förmåga. De finns däremot också risker för mindre organisationer då risken för starkt sammanhållna grupper ökar när de inte besitter samma resurser eller är lika belägna till att arbeta ad hoc. / Research questions: •How do leaders experience the phenomenon groupthink in innovation and development work and the way groupthinkexpressesitselfintheirteams? •How can an understanding of groupthinkchange the process of decision making? Purpose: The main purpose of this study is to increase knowledge about GT and how it ́s occurrence is experienced by leaders in innovation and development work within Swedish organizations. Furthermore, the aim is to get an apprehension of how a broader understanding of GT can change the way leaders work in decision-making. Method: Mixed methods research with a cross-sectional design. The qualitative method uses interviews with a thematic analysis, the quantitative method uses questionnaires analyzed through different partial coding's. Conclusion: GT expresses itself in innovation teams in Swedish organizations, though in a positive way. Problematic here is when antecedent conditions and symptoms emerges into consequences (Aronson et al., 2020). Depending on the branch of industry and size of the organization the line between antecedent/symptoms and consequences differs, it also seems that organizations within public sector runs a bigger risk of reaching the consequences of GT. This because of higher restrictions and fewer with mandate to reach a conclusion, this decreases the flexibility leading to a decrease in innovative abilities. There are also risks within smaller organizations because of the risk for more cohesive groups since they do not have the same personnel resources or aren't as inclined to work ad hoc.