Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

Denna studie utforskar hur organisationer kan undvika tillkortakommanden vid ERP- implementationer. Studien bygger på två forskningsfrågor: i) “Hur arbetar projektledare med meningsgivande handlingar vid ERP-implementationer?” samt ii) “Vilka faktorer upplevs vara viktiga för systemanvändares meningsskapandet?”. För att besvara frågorna undersöker studien ERP-implementationer utifrån en socialkonstruktivistisk lins där teorin om meningsskapande appliceras. Studien bygger på en kvalitativ metod där 16 projektledare och systemanvändare inom åtta svenska organisationer intervjuats. Resultaten tyder på att projektledare använder fyra kommunikationskanaler i sitt meningsgivande: i) intranät/mail, ii) möten, iii) utbildningar samt iv) superanvändare. Vidare indikerar de även att de kanaler som möjliggjort social interaktion bidraget till en mer positiv uppfattning hos systemanvändarna. Systemanvändarnas meningsskapande upplevs påverkas av fem faktorer: i) generationstillhörighet, ii) förändringsförståelse, iii) avstånd till förändringen, iv) engagemang samt v) förändringskultur. Studien adderar till tidigare forskning genom att fördjupa kunskapen om hur ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan användas för att studera ERP-implementationer. / This study explores how organizations can mitigate ERP failures. The study is based on two research questions: i) “How do project managers apply sensegiving during ERP implementations?”, and ii) “What aspects are perceived as important in the sensemaking process amongst systems users?”. Pursuing these questions, the study examines ERP implementations through a social constructivist lens and the theory of sensemaking. The study is based on a qualitative method, in which 16 project managers and system users, among eight Swedish organizations, are interviewed. The findings suggest that project managers use four channels of communication in their sensegiving: i) intranet/mail, ii) meetings, iii) education, and iv) superusers. It is also found that channels that enable social interaction contributes to more positive attitudes amongst system users. The sensemaking amongst system users is perceived to be affected by five aspects: i) generational affiliation, ii) understanding of change, iii) distance to change, iv) commitment, and v) change culture. The study adds to previous research by deepening the knowledge of how a social constructivist approach can be used to study ERP implementations.

Tillverkande företag med hög produktvariation och låg produktionsvolym har problem med frekventa ställ på grund av att maskiner behöver ställas om vid byte mellan de olika produkter som skall produceras. Single Minute Exchange of Die, även kallad SMED, är ett lean verktyg som kan implementeras i syfte att reducera ställtider. Genom att implementera SMED kan tillverkande företag öka sin effektivitet och sänka sina produktionskostnader. Dock har många företag problem vid implementering av SMED eftersom de inte anpassar metoden till det egna företagets förutsättningar. Komponentavdelningen hos Atlas Copco i Tierp, som tillverkar produkter i höga variationer och i låga volymer vill därmed att en implementering av SMED skall undersökas för att kunna få förslag på hur framtida implementationer kan förbättras. Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av SMED på komponentavdelningen hos Atlas Copco för att kunna ge förslag på hur framtida implementationer kan förbättras. För att uppnå syftet observerades en implementering av SMED på komponentavdelningen. Vidare utfördes en litteraturstudie för att undersöka hur andra tillverkande företag med hög produktvariation och låg produktionsvolym har implementerat SMED. Litteraturstudien behandlade även liknande utmaningar som komponentavdelningen har haft vid implementering av SMED och hur de har överkommit dessa utmaningar. Detta är för att hjälpa komponentavdelningen förbättra framtida implementationer av SMED. Resultatet av detta arbete visade att implementationer av SMED på tillverkande företag med hög produktvariation och låg produktionsvolym kan skilja sig åt, vilket är positivt eftersom det är viktigt att anpassa SMED till företagets egna förutsättningar. Däremot bör de viktigaste stegen i den ursprungliga implementationen av SMED utföras för att uppnå ställtidsreduktioner. De utmaningar som tillverkande företag med hög produktvariation och låg produktionsvolym står inför vid implementering av SMED är främst brist på engagemang och kunskap hos de anställda. De förbättringsförslag som har tagits fram för komponentavdelningen är att införa utbildningar kring SMED samt resultatindikatorer som påvisar ställtidsreduktioner i syfte till att öka de anställdas engagemang. Vidare rekommenderas att komponentavdelningen filmar ställprocesserna samt implementerar 5S för att effektivisera framtida implementationer av SMED. / Manufacturing companies with a high mix and a low production volume have problems with frequent changeovers due to the fact that machines need to be turned off when switching between the different products produced. Single Minute Exchange of Die, also known as SMED, is a lean tool that can be implemented in order to reduce setup times. By implementing SMED, manufacturing companies can increase their efficiency and reduce their production costs. However, many manufacturing companies have problems in their implementations of SMED because they do not adapt the method to the company's own conditions. The component department at Atlas Copco in Tierp, which produces products with a high mix and a low production volume, wants an implementation of SMED to be observed in order to receive proposals for how future implementations can be improved. The purpose of this thesis is to observe the implementation of SMED in the component department at Atlas Copco in order to be able to provide suggestions on how future implementations can be improved. To achieve the purpose, an implementation of SMED was observed in the component department. Furthermore, a literature study was conducted to analyze how other manufacturing companies with a high mix and a low production volume have implemented SMED. The literature study also addressed similar challenges that the component department has had when implementing SMED and how they have overcome these challenges. This is to help the component department improve future implementations. The results of this thesis showed that implementations of SMED on manufacturing companies with a high mix and a low production volume can differ, which is positive because it is important to adapt implementations of SMED to the company’s own conditions. However, the most important steps in the original implementation of SMED should be performed to achieve setup time reductions. The challenges that manufacturing companies with a high mix and a low production volume face when implementing SMED are mainly lack of commitment and lack of knowledge among the employees. The improvement proposals that have been developed for the component department are introducing training around SMED, as well as performance indicators that show setup time reductions in order to increase employee involvement. Furthermore, the component department should film setup processes and implement 5S to streamline future implementations of SMED.