Bakgrund: För företag är alla ekonomiska aspekter viktiga, dit hör medarbetarnas hälsa som kan bli en stor kostnadspost. I dagens samhälle ökar stress och depression från arbetsplatsen trots gedigna kunskaper inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är belysa kopplingen mellan medarbetarskap och arbetshälsa. Teori: Studien har sin utgångspunkt ur medarbetarskap och arbetshälsa. Tidigare forskning inom arbetshälsa har kopplats till medarbetarskapshjulet för att studera om något av medarbetarskapets fyra begreppspar kan förklara arbetshälsa i högre grad än något annat begreppspar. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät där antalet respondenter uppgick till 83 individer. Tidigare forskning har gjort det möjligt att koppla svaren från enkäten till möjliga påverkande faktorer för arbetshälsa inom medarbetarskap. Analys: I resultatet framkommer att det finns många faktorer som har samband med arbetsglädje. Det visade sig att kommunikation, samhörighet, relationer, uppskattning och utveckling har starka samband med den arbetsglädje som medarbetarna upplever. För faktorn stress visades samband med förtroende för chefen och kontroll. Slutsats: Medarbetarskap är ett bra redskap för att förhindra arbetsohälsa. Då arbetshälsa är komplext och många faktorer för arbetshälsa påverkar varandra bör inga av medarbetarskapets begreppspar bortses ifrån. / Background: For companies are every economic aspect essential. One aspect is the workplace health that employees feel whom can be a big cost. In our society is stress and depression increasing despite extensive knowledge in the topic for workplace health. Purpose: The purpose of the study is to illustrate the connection between followship and workplace health. Theory: The study has it starting point from followship and workplace health. Previous research in the topic for workplace health have been related to the wheel of followship to study if one of the four factors in followship can explain workplace health more than the other factors. Method: The empirical material have been collected from a quantitative research in form of a survey, is was 83 participants who responded. Previous research and literature have made it possible to relate the answers from the survey to factors affecting workplace health in the strategy of followship. Result: The result show that there are many factors that influence workplace happiness. It showed that communication, affinity, relations, appreciation and personal development have connections with workplace happiness. Factors that influence in stress is trust in the manager and control of the workday. Conclusion: Followship is a good tool to prevent workplace related illnesses. Workplace health is a complex topic and many factors for workplace health affect each other, therefore should none aspect of followship be ignored.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. / Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört betydande förändringar de senaste decennierna för hur kommunikation sker inom organisationer. Digitala kommunikationsmedier medför att organisationens medlemmar inte längre begränsas av att fysiskt närvara på arbetsplatsen. En central komponent till organisationers och arbetslags framgång är chefens ledarskap som nu kan genomföras på distans, något som benämns distansledarskap. Distansledarskap är präglat av teoretisk negativitet i form av exempelvis lägre prestationer och mindre berikande kommunikation samtidigt som otaliga svenska chefer bedriver distansledarskap. Likväl påvisar medarbetarskap att chefens roll är oumbärlig för medarbetarnas engagemang och meningsfullhet vilket ytterligare är en komponent att bevaka i relationen mellan medarbetaren och distansledaren. Chefer måste därför möjliggöra engagemang och meningsfullhet trots de hinder som distansen medför.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur chefens distansledarskap kan främja medarbetarnas engagemang och meningsfullhet?   Metod: Syftet med studien är att beskriva och analysera individers upplevelser och därför har kvalitativ undersökningsmetod använts. I relation till vår teoretiska referensram har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Majoriteten av studiens respondenter innehar en chefsposition men har sin primära ledarskapsstimulans på distans.   Slutsatser: Engagemang och meningsfullhet hos medarbetare påverkas i synnerhet av bemyndigande och kontroll från chefen. Om chefen kontrollerar och inte bemyndigar medarbetaren att genomföra arbetsuppgifterna påverkas engagemang och meningsfullhet negativt. För att ytterligare kompensera för hindren som distansledarskap medför bör chefer lära känna medarbetarna, ge mer feedback, stöttning och uppmärksamhet. Chefen bör genom fysisk interaktion lära känna medarbetarna för att påskynda förtroendeingivande processen mellan medarbetare och chef. Efter initial fysisk interaktion kan chefen distansera sig och därav inte fysiskt närvara på arbetsplatsen, om så inte är nödvändigt, istället bör chefen vara tillgänglig via digitala medier. / Background: Digitization has led to significant changes over the past few decades for communication in organizations. Digital communication resources mean that organizational members are no longer restricted by being physically present at the workplace. A key component of the success of organizations and work teams is the leadership that can now be implemented at a distance, called remote leadership. Remote leadership is characterized by theoretical negativity while countless Swedish managers conduct remote leadership. Nevertheless, followership show that the role of the manager is indispensable for the employees' commitment and meaningfulness, which is another component to consider in the relationship between the employee and the remote leader. Managers therefore need to enable commitment and meaning despite the obstacles that the distance causes.   Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the manager's remote leadership can promote employee involvement and meaningfulness?   Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey methodology has been used. In relation to our theoretical reference framework eight semi-structured interviews have been conducted. The majority of the respondents hold a senior position but have their primary leadership stimulus at a distance.   Conclusion: Commitment and meaningfulness among employees are particularly affected by the authorization and control of the manager. If the manager controls the employees and gives little authorization, commitment and meaningfulness are negatively affected. In order to further compensate for the obstacles caused by remote leadership, managers should get to know the employees, provide feedback, support and attention. The manager should, through physical interaction, get to know the employees to accelerate the thrust-inducing process between the employee and the manager. After initial physical interaction, the manager should distance themselves and therefore not physically attend the workplace, unless necessary, instead, the manager should be constantly available through digital media.

Bakgrund: Som en följd av Covid-19 behövde organisationer världen över ställa om från ett fysiskt kontorsarbete till ett ofrivilligt distansarbete. Tidigare forskning har framför allt konstaterat att medarbetare har både positiva och negativa upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet. I dagsläget finns det däremot en avsaknad av forskning som belyser medarbetarnas ansvar, delaktighet och inflytande i arbetet, närmare bestämt medarbetarskapet, inom denna kontext. Eftersom medarbetarskap är kontextburet är en sådan kunskap kritisk att uppnå. Syfte: Att beskriva medarbetarskapet i kontexten av ett ofrivilligt distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien antar ett tolkande förhållningssätt och utgörs av en deduktiv teoriansats, kvalitativ forskningsdesign samt en kollektiv fallstudie där sju medarbetare utgör fallet. Forskningen har sin grund i fyra centrala teorier, vilket innefattar medarbetarskapets tre hörnstenar, medarbetarskapshjulet, det utvidgade medarbetarskapshjulet samt de fyra nivåerna av medarbetarskap. Insamling av empiri har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från datainsamlingen har analyserats genom en deduktiv tematisk analysmetod, där fyra huvudteman skapades: engagemang och meningsfullhet i arbetet, aktivt ansvarstagande, socialt samspel och relationer samt öppen och förtroendefull dialog. Slutsats: Studiens resultat beskriver att medarbetarskapet i kontexten av ofrivilligt distansarbete innefattar en god gemenskap, ett bra samarbete och öppen dialog. Resultatet visar dock att det krävs mer av medarbetaren själv för att upprätthålla detta vid distansarbete. Över lag har känslan av meningsfullhet varit stark och nivån av engagemang hög. Hängivenheten till arbetsgivaren har i grund och botten varit hög men det har periodvis varit svårt att upprätthålla denna känsla till följd av den fysiska distanseringen. Medarbetarskapet kan även beskrivas med en blandning av den följsamma, specialiserade och initiativrika nivån av medarbetarskap. / Background: Because of Covid-19, organizations had to switch from the traditional office setting to remote work. Previous research indicates that employees have had both positive and negative experiences of involuntarily remote work. However, there is a lack of research regarding the employee’s own responsibility, participation, and influence at work, more exactly the co-workership, in this context. Since co-workership is contextually bound, reaching such an understanding is critical. Purpose: To describe the co-workership in the context of involuntarily remote work from an employee perspective. Method: The study takes on an interpretative approach and consists of a deductive theory-approach, a qualitative research design, and a collective case study where the case consists of seven employees. Moreover, the study has its starting point in four central theories: the three cornerstones of co-workership, the co-workership wheel, the extended co-workership wheel, and the four levels of co-workership. Data has been collected through semi structured interviews. The results from the data collection have been analyzed with a deductive thematic analysis, where four main themes were produced: engagement and meaningfulness at work, social interactions and relationships, active responsibility-taking, and open and trustful dialogue. Conclusion: The result describes that co-workership in the context of involuntarily remote work is characterized by good fellowship, collaboration, and open dialogue. However, the result implies that more is required from the employees themselves to maintain this. Overall, there has been a strong sense of meaningfulness and a high level of engagement. The dedication toward the employer has been high but it has been periodically difficult to maintain this feeling because of the physical distancing. Finally, the co-workership can be described as a combination of the adaptable, specialized, and enterprising levels of co-workership.

Bakgrund och problem: En introduktion till arbetsplatsen ger det första intrycket av situationen. Introduktionen innefattar de aktiviteter och processer som krävs för att kunna genomföra ett arbete (Arbetsmiljöverket, 2018), men även förvärvande av den sociala kunskapen och kompetens som krävs i arbetet (Benzinger, 2016). En tidigare studie av Arbetsmiljöverket (2018) visar att organisationer har bristande introduktioner av bemanningsanställda. Tidigare studier har fokuserat på de brister som finns i bemanningsanställdas arbetssituation hos organisationer. Studierna har visat att det finns bristande säkerhetsgenomgångar, arbetstrygghet, utvecklingsmöjligheter och socialt stöd för bemanningsanställda. Syfte och metod: Syftet med denna studien var att undersöka hur kunskapsöverföring och gemenskap kan påverka introduktionen av bemanningsanställda. Studien tar utgångspunkt i Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” samt inskolningskurvor. Dessa teorier har fungerat som perspektiv för att besvara studiens problemformulering. En fallstudie har genomförts med ett företag inom byggämnesindustrin. Totalt åtta stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med bemanningsanställda, introduktionsansvariga och produktionsledare. Respondenterna har praktisk erfarenhet av hur introduktionen utförs hos fallföretaget. Utöver intervjuer har det genomförts observationer, samt att företagets introduktionsplan har blivit granskad vilket har givit en bredare empirisk grund för denna studie. Resultat och slutsatser: Det empiriska materialet resulterade i att en utvecklad introduktionsplan till arbetsplatsen underlättade processen att lära sig arbetet och komma in i gruppen. Introduktionsplanen tydliggjorde vem som gör vad och vilken kunskap som krävs, vilket skapade både klarhet och trygghet för samtliga parter. En introduktionsansvarig skapade en känsla av socialt stöd och gör det enklare att komma in i arbetsgruppen. / Background and problem: An introduction to a workplace gives the first impression of the situation. The introduction includes activities and processes required to be able to fulfill the work (Arbetsmiljöverket, 2018), but also the acquisition of the social knowledge and skills required in the work (Benzinger, 2016). A former study made by Arbetsmiljöverket (2018) shows that organizations have inadequate introductions for temporary workers. Previous studies have been focused on the shortcomings of temporary workers work situation at organizations. The studies have shown that there are inadequate safety briefings, work security, development opportunities and social support for temporary workers. Aim and method: The purpose of this study was to examine how the transfer of knowledge and fellowship can influence the introduction for temporary workers. The study is based on Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” and introduction curves. These theories have served as perspectives for answering the study’s problem formulation. A case study were conducted with one company in the building material industry. A total of eight semi-structured interviews were conducted with temporary workers, introduction managers and production managers. The respondents have practical experience of how the introduction is carried out at the case company. In addition to the interviews, observations have been carried out and the company's introduction plan has been reviewed, which provided a broader empirical basis for this study. Results and conclusions: The empirical material resulted in that a developed introduction plan to a workplace facilitated the process of learning the work and getting into the group. The introduction plan clarified who does what and what knowledge that is required, which created both clarity and security for all parties. An introductory manager created a sense ofsocial support and makes it easier to get into the working group.

Bakgrund och problem Den pågående globaliseringen och digitaliseringen bidrar till en förändrad kontext för många organisationer och dess arbetsformer. Utvecklingen sker snabbt och utmaningen är för många organisationer de mjuka värdena såsom ledarskap, relationer, kommunikation, kultur och engagemang. Nya tekniska lösningar möjliggör för ständig nåbarhet, vilket öppnar upp för att arbeta var som helst och när som helst. Steget från en traditionell- till en hybrid arbetsplats inbegriper såväl ledarskap som medarbetarskap där organisationens arbetssätt, roller och kommunikationsvägar kan komma att utvecklas beroende på vilken organisationskultur som råder. Hybridarbetsplas och hybridledarskap medför olika utmaningar för medarbetarna, vilka de behöver kunna hantera självständigt utan ledarens ständiga närvaro och vägledning. Utmaningarna består bland annat i att medarbetarna behöver få de kompetenser, ansvar och befogenheter så att de skall kunna utvecklas till självgående och initiativtagande individer. Ett väl utvecklat medarbetarskap innebär att medarbetarna anser att arbetsuppgifterna är meningsfulla, vilket kan leda till medarbetarnas engagemang.   Syfte och metod Syftet med studien är att beskriva och analysera hur hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang, detta för att erhålla fördjupad kunskap. Baserat på studiens syfte används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är genomförd på en organisation som arbetar med folkbildning inom den ideella sektorn i Sverige. Slutsats Studien visar på att det finns tydliga indikationer på att hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang genom att skapa förutsättningar för ett fungerande medarbetarskap. Föreliggande studie visade på fyra teman med tillhörande faktorer som bidrar till medarbetarnas engagemang; kommunikation och tillgänglighet (digitala verktyg, lyhördhet och närvarande, flexibilitet och transparens), förväntningar på prestation (trygghet i arbetsroller, tydliga förväntningar, kontinuerlig uppföljning), självständighet (tydliga roller och ansvar, kunskap och kompetens, samverkan) och meningsfulla arbetsuppgifter (värderingar, delaktighet och göra skillnad). / Background and problem The ongoing globalization and digitalization contribute to a changed context for many organizations and their working methods. This development changes rapidly and the challenge for many organizations is often the soft values such as leadership, relationships, communication, culture, and commitment. New technical solutions enable constant accessibility, which opens up for working anywhere and anytime. Mowing from a traditional workplace to a hybrid workplace includes both leadership and employees, where the organization's working methods, roles, and communication paths may be developed depending on the organizational culture. Hybrid workplaces and hybrid leadership pose various challenges for employees, which they need to be able to handle independently without the leader's constant presence and guidance. These challenges include the fact that employees need to give the skills, responsibilities, and powers so that they can develop into independent and initiative-taking individuals. A well-developed co-operation means that the employees consider the tasks to be meaningful, which can lead to employee engagement. Purpose and method The purpose of the study is to describe and analyze how hybrid leadership can contribute to 2employee engagement, in order to obtain in-depth knowledge. Based on the purpose of the study, a qualitative method is used with semi-structured interviews as a data collection method. The study was conducted at an organization that works with public education in the non-profit sector in Sweden. Conclusion The study shows that there are clear indications that hybrid leadership can contribute to employee engagement by creating the conditions for a functioning employeeship. The present study identified four themes and associated factors that contribute to employee engagement; communication and accessibility (digital tools, responsiveness and presence, flexibility and transparency), expectations for performance (confident in job, clear expectations, continuous follow-up), independence (clear roles and responsibilities, knowledge and skills, collaboration) and meaningful tasks (values, participation and make a difference).

Bakgrund: Den 16 januari år 2020 upptäcktes ett nytt coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Risken för att spridningen av smittan skulle nå Sverige bedömdes vid den tidpunkten som mycket låg. Med anledning av pandemin, har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb tillväxt, vilket leder till förändringar av arbetsmetoder där framväxten av digital teknik underlättat utvecklingen av distansarbete. Digitaliseringen bidrar till att flertal anställda kan arbeta när och var de önskar. Distansarbete kännetecknas av den rumsliga och tidsmässiga flexibiliteten. Flera faktorer påverkar medarbetares gemenskap och samarbete och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbetet påverkar medarbetares gemenskap och samarbete. Syfte: Studiens syfte är att beskriva medarbetares uppfattning om distansarbete och specifikt distansarbetets påverkan på medarbetares gemenskap och samarbete under Covid-19 pandemin. I föreliggande studie undersöks offentlig verksamhet. Metod: Då studiens syfte är att ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare tillhörande kommunal verksamhet. Slutsats: Studien visar att gemenskapen är fortsatt lika god av anledningen att medarbetarna hade en bra sammanhållning redan innan pandemin. Medarbetarna har bibehållit den goda gemenskapen och de upplever känslan av tillhörighet och trivsel då de med hjälp av digitala verktyg kan fortfarande träffa varandra. Kommunikationen har bibehållits trots att den numera sker virtuellt. Medarbetarna upplever att närkontakten och den sociala interaktionen har minskat, vilket kan leda till att de upplever social isolering, då den naturliga närheten till varandra var mer naturlig på arbetsplatsen. Samarbetet har bibehållits tack vare övergång till digital form, dock visar studien att samarbetet inte blivit bättre. Digitala arbetsplatsträffar har införts och sker i ungefär samma frekvens som innan, vilket innebär att arbetsplatsträffarna bevarats trots distansarbete. Medarbetarna fortsätter därmed att genomföra gemensamma aktiviteter trots distansarbete, vilket kan leda till att risken för att medarbetarna upplever social isolering minskar. / Background: On the 16th of January 2020, a new coronavirus was discovered in the Chinese city of Wuhan. At that time, the risk of the disease reaching Sweden was assessed as very low. Due to the pandemic, teleworking has experienced rapid growth, leading to changes in working methods where the emergence of digital technology has facilitated the development of teleworking. Digitization contributes to the fact that most employees can work anytime and anywhere they want. Teleworking is characterized by spatial and temporal flexibility. Several factors affect employees' community spirit and cooperation and in the present study the focus will be on how teleworking affects employees' community spirit and cooperation. Purpose: The purpose of this study is to describe the employees perception of telework and specifically the impact of telework on employees' community spirit and cooperation during the Covid-19 pandemic. In the present study, the public sector is examined. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. The study is based on qualitative interviews with employees belonging to municipal services. Conclusion: The study shows that the community spirit is still just as good for the reason that the employees had a good cohesion even before the pandemic. The employees have maintained good community spirit and they experience the feeling of belonging and well-being as they can still meet each other by using digital tools. The communication has maintained despite the fact that the employees now meet virtually. Employees experience a decrease of close contact and social interaction, which can lead to them experiencing social isolation, as the natural closeness to each other was more natural in the workplace. The cooperation has maintained through the transition to digital form, however, the study shows that the cooperation has not improved. Digital workplace meetings have been introduced and now take place at approximately the same frequency as before, which means that the workplace meetings have been preserved despite teleworking. By that means, they continue to carry out joint activities despite teleworking, which can lead to a reduction in the risk of employees experiencing social isolation.

Bakgrund: Medarbetarskap är ett alltmer uppmärksammat begrepp som förekommer rikligt idet svenska arbetslivet. Medarbetarskap finns på alla arbetsplatser och det som skiljer åt är hur utvecklat det är. Den svenska handeln är näringslivets största arbetsgivare där detaljhandeln ingår. Den svenska detaljhandeln har en hög personalomsättning som tidigare studier indikerar som ett problem. Medarbetaren är en av organisationens mest värdefulla tillgångar. Tidigare studier indikerar på att utveckling av medarbetarskap ger positiva resultat på organisationer. Medarbetarskap är fördelat i fyra begreppspar som är förutsättningar till ett utvecklat medarbetarskap. Mot denna bakgrund avser studien dessa problemformuleringar: PF1: Hur upplever medarbetaren medarbetarskapet i sin butik? PF2: Hur kan medarbetarskap bidra till kunskap om personalomsättning inom den svenska detaljhandeln? Syfte: Den föreliggande studiens syfte avser att bidra med kunskap om den svenska detaljhandelns personalomsättning genom att undersöka medbetarens upplevelse av medarbetarskap i sin butik. Teori: Medarbetarskap och personalomsättning är studiens två teorier. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi. Det har genomförts semistrukturerade intervjuer med tolv medarbetare som alla arbetar i den svenska detaljhandeln. Medarbetarna arbetar alla inom samma hemelektronikföretag men i olika butiker. Resultat: Studiens resultat visar att gemenskap och meningsfullhet är viktiga begrepp för medarbetarna i deras upplevelse av medarbetarskap. Medarbetarna ser alla att medarbetarskap kan påverka den svenska detaljhandelns personalomsättning. Slutsats: Medarbetarna upplever medarbetarskapet olika och växelverkan mellan begreppsparen stämmer överens mot tidigare studier. Det kan finnas ett samband mellan medarbetarskap och personalomsättning. Arbetar organisationer med att utveckla deras medarbetarskap kan det motverka personalomsättning. / Background: Co-workership is an increasingly noticed concept that occurs abundantly in Swedish work culture. Co-workership exists in all workplaces, but the level of developed Coworkership is what sets it apart. Swedish trade is the largest employer by business, which includes retail trade. Swedish retail has high staff turnover, which previous studies indicate as a problem. The co-worker is one of the organization's most valuable assets. Previous studies indicate that Co-workership development gives positive results in organizations. Coworkership is divided into four pairs of concepts that are prerequisites for a developed Coworkership. Against this background, the study refers to these problem formulations: PF1: How does the employee experience the Co-workership in their store? PF2: How can Co-workership contribute to knowledge of staff turnover in the Swedish retail? Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of Swedish retail staffturnover by examining the co-worker's experience of Co-workership in their store. Theory: Co-workership and staff turnover are the study's two theories. Method: This study has a qualitative research approach. Semi-structured interviews have been conducted with twelve employees who all work in Swedish retail. The employees all work within the same home electronics company but in different stores. Results: The results of the study show that community and meaningfulness are important concepts for the employees in their experience of Co-workership. The employees all see that Co-workership can affect Swedish retail staff turnover. Conclusion: The employees experience the Co-workership differently and the interaction between the pairs of concepts is consistent with previous studies. There may be a connection between Co-workership and staff turnover. If organizations actively work on their Coworkership development, then it can discourage high staff turnover.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet. Beroende på i vilken utsträckning medarbetarna identifierar sig med sin profession och sin organisation kan dessa relationer påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur professionernas identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer. Metod: Då syftet med studien är att ge en ingående beskrivning av valt problemområde baseras studien på en kvalitativ metod. För att kunna beskriva hur professioners identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer har två fallstudier genomförts, båda på professionella organisationer med verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med respondenter tillhörande en profession. Resultat och slutsats: Studien visar att individer i en professionell organisation tillhörande en profession tenderar att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation. Då medarbetarskap bygger på relationen till både arbetsgivare och det egna arbetet påverkas det av professioners identifikation. Det har i föreliggande studie dessutom framkommit att förtroende sker i större utsträckning inom den egna professionen, även gemenskap och samarbete har visat sig ske i första hand inom professionens gränser. Studien har även visat att professioner upplever ett starkare engagemang för det egna arbetet än för organisationen, de tenderar dessutom att ta mer ansvar för det egna arbetet än för organisationen som helhet. / Background: People tend to identify themselves with different social groups based on, for instance, professional or organizational affiliation. Individuals who identify themselves with the same social group often create similar norms and values, which create a sense of belonging. In a professional organization professional co-workers tend to identify themselves with their profession rather than their organization, which in turn affects the relationship between the individual and the organization. In recent years the concept of co-workership has become increasingly popular in the Swedish labor market. The concept of co-workership includes how employees handle the relationship with their employer and to their own work. Depending on the extent to which employees identify themselves with their profession and their organization these relationships are affected. Purpose: The purpose of this study is to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. In order to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations two case studies has been conducted, both organizations are to be found in the health care field. The study is based on qualitative interviews with respondents belonging to a chosen profession. Results and conclusion: The present study has revealed that professional co-workers in a professional organization tend to identify themselves with their profession rather than their organization. Since co-workership is based on relationships both with employers and to the co-workers own work the professional identification therefor has an influence on the co-workership. The present study further revealed that trust occurs more widely within the own profession. It has also been found that fellowship and collaboration primarily occurs within the own profession. The study has shown that professionals tend to experience a stronger commitment to their work than to their organization, they also tend to take more responsibility for their own work than for the whole organization.