Denna uppsats ämnar att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet samt hur arbetstillfredsställelsen skiljer sig mellan könen när de har barn under 18 år i Sverige. Genom att använda ett befintligt dataset, insamlat av International Social Survey Programme (ISSP), har vi kunnat utföra multipel regressionsanalyser. Vi har med hjälp av tidigare forskning samt teorier kring krav- och kontroll, rollteori och dubbelarbete format fyra hypoteser för att möjliggöra analysering av resultatet. Resultaten visade på att det inte finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och kön kontrollerat för andra variabler, dock finns ett negativt samband mellan kön och arbetstillfredsställelse, utan kontrollvariabler. Resultatet visade även på att det finns ett positivt samband mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet. Sambandet pekar således mot att högre arbetsflexibilitet samvarierar med högre arbetstillfredsställelse. Vidare rapporterade kvinnor med barn under 7 år lägre arbetstillfredsställelse jämfört med män. Medan män med barn mellan 7 och 17 år rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än kvinnor när antalet barn ökar. / This bachelor's thesis aims to examine the relationship between job satisfaction and work flexibility, in addition to how job satisfaction differs between the genders when they have children under the age of 18 in Sweden. By utilizing an existing dataset, collected by the International Social Survey Programme (ISSP), we conducted multiple regression analyses. Drawing on prior research and theories regarding demand and control, roles, and the double burden, we formulated four hypotheses. Furthermore, we analyzed our results using the theoretical framework to gain an understanding of their implications. The results implicate no significant correlation between job satisfaction and gender, when controlled for other variables. However, a negative correlation was found between gender and job satisfaction, without control variables. A positive correlation was also found between job satisfaction and work flexibility. Therefore, the evidence suggests that higher levels of work flexibility co-varies with increased job satisfaction. Furthermore, women with children under the age of 7 reported lower job satisfaction compared to men. In contrast, men with children between ages 7 and 17 reported lower job satisfaction than women as the number of children increased.

Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka de psykosociala effekterna av förtroendearbetstidutifrån ett individperspektiv. Tanken grundas på att upplevelserna av det individuella och fria arbetstidssystemet påverkas av den sociala kontexten med kollegor på arbetsplatsen. Studien undersöker således i vilken mån samvaron med kollegor påverkar individens upplevelse av förtroendearbetstiden vad gäller krav och förväntningar.Metod: Studien görs som en fallstudie med intervjuer som metod. Den insamladeinformationen från intervjuerna utgör basen för empirin. Dessa sätts sedan i relation till för studien relevanta teorier och modeller kring arbetsvetenskap.Resultat & Slutsats: I studiens resultat framkommer att individens upplevelse avförtroendearbetstid i stor mån påverkas av kollegorna vad gäller såväl uttalade som outtalade krav och förväntningar. Individen tenderar även att förlägga en stor del av arbetet utifrån dessa faktorer. Det visar sig att den undersökta avdelningen omgärdas av många outtalade krav och förväntningar som i stor del grundar sig i de traditionella avgränsningar mellan arbetet och fritid som den reglerade arbetstiden tillhandahåller.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.