Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS mätte de inre motivationsbehoven; autonomi, kompetens och samhörighet och MSQ mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Resultatet visade en signifikant skillnad i upplevelse av de inre motivationsbehoven där kompetens och samhörighet skattades högre än autonomi. Resultatet visade även att autonomi predicerade generell arbetstillfredsställelse främst i gruppen med 1-3 uppdrag medan i gruppen med 4-12 uppdrag var det kompetens som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. / The purpose of the study was to examine whether there were any experience difference of intrinsic work motivation and work satisfaction among agency workers depending on the amount of assignments. The purpose was also to examine whether there was an interaction between the amounts of assignments and how well met the work motivations needs were and finally to examine which motivation needs that predicted general job satisfaction best in the groups. The study was conducted within an employment agency in Sweden, where 70 agency workers participated by answering an online questionnaire. The measuring instruments used were Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) and Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS measured the intrinsic motivation needs; autonomy, competence and relatedness while MSQ measured internal and external work satisfaction. The results showed that there was a significant difference in the experience of the intrinsic motivation needs; competence and relatedness was higher estimated than autonomy. The results also showed that autonomy was the best predictor of general job satisfaction in the group with 1-3 assignments while competence was the best predictor of general job satisfaction in the group with 4-12 assignments.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet upplevdes för arbetstagare som hade fler än en arbetsgivare. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 10 respondenter, tre män samt sju kvinnor vars åldrar varierade mellan 23 och 40 år. Samtliga arbetade som tjänstepersoner hos olika kundföretag för ett bemanningsföretags räkning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Frågorna kretsade kring respondenternas upplevelser av förväntningar som fler än en arbetsgivare hade skapat och hur dessa uppfyllts. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att bemanningsanställda tjänstepersoner hade en relativt samstämmig bild av vad de förväntade sig. Förväntningarna inbegrep rättvisa, lön och avtal samt kommunikation i relationen till arbetsgivarna. Respondenterna tenderade att fördela förväntningarna mellan arbetsgivarna vilket resulterade i att antalet förväntningar skiljde sig åt mellan bemannings-och kundföretagen. Upplevelsen av på vilket vis arbetsgivarna levde upp till förväntningarna varierade.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

This study examines how temporary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with temporary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the temporary worker, the temporary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the temporary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do temporary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the temporary workers’ expectations correspond to those of the client firm or not. The treatment of the temporary worker in the client firm as well as positive social relations with other employees, also have an impact on the psychological climate. Finally, a temporary employment agency that has a prominent role in the triangular relationship might intensify the role stress of the temporary agency worker, particularly if the psychological contracts between the temp and the two firms lack in congruence. / Bemanningsbranschen har sedan 1993, då det blev lagligt att hyra in arbetskraft, expanderat kraftigt, något som kommit att bli ett kontroversiellt ämne. Vissa menar att företag utnyttjar bemanningsanställda för att undvika lagen om anställningsskydd och att det innebär en otrygg tillvaro på arbetsmarknaden för bemanningsanställda. Andra menar att bemanningsbranschen behövs för att företag ska klara marknadens krav på flexibilitet.  Något som komplicerar saken är den triangulära relationen mellan bemanningsföretag, bemanningsanställd och kundföretag, då den bemanningsanställde har två chefer. En fråga som uppstår är hur den bemanningsanställde förhåller sig till denna triangulära relation, samt rollen som tillfällig resurs hos kundföretagen. Med bakgrund av detta avser uppsatsen besvara följande frågeställningar:  • Hur upplever bemanningsanställda arbetsklimatet hos kundföretag?  • Vilka faktorer påverkar denna upplevelse?  Syftet med uppsatsen är bidra till en större förståelse av den triangulära relationen mellan kundföretag, bemanningsföretag och bemanningsanställd som uppstår då en organisation hyr in personal. Uppsatsen syftar även till att bidra med kunskap om hur arbetsklimatet påverkas, utifrån den bemanningsanställdas perspektiv, samt vad som påverkar deras upplevelse. För att kunna svara på frågeställningen har kvalitativa intervjuer genomförts med tre personer som arbetar som bemanningsanställda.  Som teoretisk referensram har dels Eisenhardts (1989) agentteori använts för att förklara den triangulära relationen, där den bemanningsanställde är agent till två principaler; kundföretaget samt bemanningsföretaget. Fokus i uppsatsen är på relationen mellan bemanningsanställd och kundföretag, och det psykologiska kontrakt som gäller mellan parterna. Det psykologiska kontraktet handlar om den subjektiva tolkningen av ömsesidiga löften och åtaganden, och dess utformning har betydelse för den anställdes attityder och beteende (Isaksson & Bellaagh 2005). Arbetsklimatet har analyserats utifrån ett individperspektiv, och definieras då som psykologiskt klimat (Baltes et al. 2009). Locke (1976) menar att det finns fyra underliggande faktorer som påverkar det psykologiska klimatet, nämligen önskan om (1) klarhet, harmoni och rättvisa, (2) utmaning, självständighet och ansvar, (3) stöd, erkännande och underlättande i arbetet samt (4) varma och vänskapliga sociala relationer.  I studien framkommer det att ett psykologiskt kontrakt präglat av frivillighet ha en positiv inverkan på det psykologiska klimatet. Även hur väl en bemanningsanställds förväntningar i det psykologiska kontraktet överensstämmer med kundföretagets, är av betydelse. Ett positivt bemötande från ordinarie personal och chefer på kundföretaget samt goda sociala relationer till övrig personal, påverkar det psykologiska klimatet positivt. Slutligen kan det vara av betydelse huruvida bemanningsföretaget har en framträdande roll eller inte, dvs engagerar sig i den bemanningsanställdes situation, då detta kan leda till rollstress ifall den bemanningsanställdes psykologiska kontrakt till de två principalerna inte är kongruenta.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment. In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved. Despite this, remains high mental illness among the staffing employees. Mental illness is based on job insecurity, where, for example unpredictable working hours and high expectations are contributing factors. Young people and immigrants are those groups that in the staffing industry are significantly overrepresented, and young people as a group are also overrepresented both in the general labour market and the industry with temporary employment. Young people are also the group in society who suffers from very high mental illness. The purpose of this essay is to, based on legal regulations and other relevant literature, examine how the staffing industry function and it’s need for flexibility relate to the workers need of security, and potential consequences of flexibility for workers and labour market. I also aim to investigate how already vulnerable groups in society and labor market may be affected by flexibility emergence.

Bakgrund: Vår studie riktar sig mot den anställningsform som onekligen haft en inverkan på arbetsmarknaden det senaste decenniet och som inte visar något tecken på att stagnera i utbredning. Motivation som begrepp kan upplevas svårt att förstå men inre drivkraft har förmodligen varje individ erfarit vid något tillfälle i livet. Begreppet definieras vanligen som det psykologiska signum som leder individen till en handling mot ett önskat mål. Alla individer motiveras av olika faktorer utifrån situation, bakgrund samt förutsättningar och påverkas allt som oftast av rådande inre eller yttre krafter. Även om forskare genom åren försökt skapa modeller för hur prestationsnivån kan maximeras hos arbetstagare, är det ett stort antal faktorer som spelar avgörande roller vilket komplicerar kartläggningen av motivationsfaktorer. På en arbetsplats kan motivation innefatta faktorer som är relaterade till den fysiska arbetsplatsen eller aspekter som karaktäriserar den arbetsroll individen antar genom anställning. Kan det skilja sig gällande dessa motivationsfaktorer mellan personal som är heltidsanställda? Om så är fallet, vilka faktorer är det som främst motiverar bemanningsanställda till att prestera på sin arbetsplats? Funderingar likt ovan utgör grunden för vårt syfte med studien. Syfte: Studiens syfte är att vidga läsarens kunskaper gällande vilka faktorer som främst motiverar personal, som är anställda genom bemanningsföretag, i deras dagliga arbete. Det förekommer diverse variationer av anställningsformen men studien preciserar sig mot bemanningsanställda personer med universitetsutbildning inom ekonomi som bakgrund. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ metod med deduktiv ansats genom semistrukturerade intervjuer där bemanningsanställd personal med universitetsutbildning inom ekonomi har intervjuats. Rapportens metodologi är grundat utifrån ett kvalitativt synsätt. Teoretisk referensram: Teorigrunden består av motivationsfaktorer som vi dels har tagit från Herzbergs (1966) kända tvåfaktorteori, dels från achievement goal theory av McClelland (1953) och målsättningsteorin (Latham och Locke, 2002), för att få en större förståelse på vad som motiverar bemanningsanställda med universitetsutbildning inom ekonomi. Maslows behovshierarki fanns även med för att hjälpa oss att förstå människors behov eller vad de motiveras av som komplement till tvåfaktorteorin. Slutsats: Förhoppningen var att med denna rapport kunna stärka vår tes om att anställningstrygghet är bemanningsanställdas främsta motivationsfaktor samt att vi ville reda på vad som motiverar bemanningsanställda med universitetsutbildning inom ekonomi. Det empiriska material som våra respondenter bidragit med har gett oss tydliga indikationer på att det är den faktor som i första hand skiljer sig åt, gentemot anställda med heltids befattning. Samtliga respondenter prioriterade denna faktor högt, tillsammans med flertalet andra faktorer som exempelvis möjlighet till personlig utveckling och arbetsvillkor. Alla respondenterna valde först andra motivationsfaktorer som viktigast, men ändrade sig när de blev tvungna att ställa det i förhållande till anställningstrygghet. / Background: Our study focuses on the form of employment that has undeniably affected the labor market over the past decade and which shows no sign of stagnating in prevalence. Motivation as a concept can be seen as difficult to understand, but inner drive has probably been experienced by every individual at some point in their life. The term is usually defined as the psychological sign that leads the individual to an action towards a desired goal. All individuals are motivated by various factors based on situation, background and conditions and are most often affected by internal or external forces. Although researchers over the years have tried to create models for how the level of performance can be maximized within employees. There are a large number of factors that play crucial roles, which complicates the mapping of motivational factors. In a workplace, motivation can include factors that are related to the physical workplace or aspects that characterize the work role the individual assumes through employment. Can there be differences in these factors related to motivation between staff who are full-time employees? If so, what are the main factors that motivate staff to perform in their workplace? Thoughts similar to the form above, is the basis of our purpose with the study. Purpose: The purpose of the study is to broaden the reader's knowledge regarding which factors primarily motivate staff, who are employed through staffing companies, in their daily work. There are various variations of the form of employment, but the study is specific to staffing employees with an educational background in economics. Theory: The theoretical basis consists of motivational factors, we have partly taken it from Herzberg's known two factor theory but also from achievement goal theory and goal theory, to get a greater understanding of what motivates staffing employees. Maslow's hierarchy of needs was also included to help us understand people's motivation as a complement to the two-factor theory. Method: The study is carried out on the basis of a qualitative method with a deductive approach through semi-structured interviews where staff employed with educational backgrounds have been interviewed. The report's methodology is based on a qualitative approach. Conclusion: Our hope with this report were to be able to strengthen our thesis that employment security is the staffing staff's main motivating factor and find out what motivates staffing employees. The empirical material that our respondents have contributed has given us room for interpretation and clear indications that this is the factor that differs in the first place, compared to employees with full-time positions. All respondents gave the highest priority to this factor, together with most other factors such as the opportunity for personal development and working conditions. All respondents first chose other motivational factors as most important, but changed when they had to put it in relation to job security.

Bakgrund och problem: En introduktion till arbetsplatsen ger det första intrycket av situationen. Introduktionen innefattar de aktiviteter och processer som krävs för att kunna genomföra ett arbete (Arbetsmiljöverket, 2018), men även förvärvande av den sociala kunskapen och kompetens som krävs i arbetet (Benzinger, 2016). En tidigare studie av Arbetsmiljöverket (2018) visar att organisationer har bristande introduktioner av bemanningsanställda. Tidigare studier har fokuserat på de brister som finns i bemanningsanställdas arbetssituation hos organisationer. Studierna har visat att det finns bristande säkerhetsgenomgångar, arbetstrygghet, utvecklingsmöjligheter och socialt stöd för bemanningsanställda. Syfte och metod: Syftet med denna studien var att undersöka hur kunskapsöverföring och gemenskap kan påverka introduktionen av bemanningsanställda. Studien tar utgångspunkt i Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” samt inskolningskurvor. Dessa teorier har fungerat som perspektiv för att besvara studiens problemformulering. En fallstudie har genomförts med ett företag inom byggämnesindustrin. Totalt åtta stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med bemanningsanställda, introduktionsansvariga och produktionsledare. Respondenterna har praktisk erfarenhet av hur introduktionen utförs hos fallföretaget. Utöver intervjuer har det genomförts observationer, samt att företagets introduktionsplan har blivit granskad vilket har givit en bredare empirisk grund för denna studie. Resultat och slutsatser: Det empiriska materialet resulterade i att en utvecklad introduktionsplan till arbetsplatsen underlättade processen att lära sig arbetet och komma in i gruppen. Introduktionsplanen tydliggjorde vem som gör vad och vilken kunskap som krävs, vilket skapade både klarhet och trygghet för samtliga parter. En introduktionsansvarig skapade en känsla av socialt stöd och gör det enklare att komma in i arbetsgruppen. / Background and problem: An introduction to a workplace gives the first impression of the situation. The introduction includes activities and processes required to be able to fulfill the work (Arbetsmiljöverket, 2018), but also the acquisition of the social knowledge and skills required in the work (Benzinger, 2016). A former study made by Arbetsmiljöverket (2018) shows that organizations have inadequate introductions for temporary workers. Previous studies have been focused on the shortcomings of temporary workers work situation at organizations. The studies have shown that there are inadequate safety briefings, work security, development opportunities and social support for temporary workers. Aim and method: The purpose of this study was to examine how the transfer of knowledge and fellowship can influence the introduction for temporary workers. The study is based on Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” and introduction curves. These theories have served as perspectives for answering the study’s problem formulation. A case study were conducted with one company in the building material industry. A total of eight semi-structured interviews were conducted with temporary workers, introduction managers and production managers. The respondents have practical experience of how the introduction is carried out at the case company. In addition to the interviews, observations have been carried out and the company's introduction plan has been reviewed, which provided a broader empirical basis for this study. Results and conclusions: The empirical material resulted in that a developed introduction plan to a workplace facilitated the process of learning the work and getting into the group. The introduction plan clarified who does what and what knowledge that is required, which created both clarity and security for all parties. An introductory manager created a sense ofsocial support and makes it easier to get into the working group.