Bakgrund och problem I tidigare forskning inom organisering av ledning antas ofta ett perspektiv utifrån ledaren. Då det är medarbetarna som utgör större delen av organisationen kan ett sådant perspektiv utelämna betydande delar av området, vilka kan inkluderas i begreppet medarbetarskap. Medarbetarskap avser hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och det egna arbetet samt relationen till kollegor. Forskning visar att det är av vikt att förstå begreppet medarbetarskap i sitt kontextuella sammanhang. Medarbetarskapets beroende av det kontextuella sammanhanget är nära förenat med förändringar och följaktligen förändras också medarbetarskapet kontinuerligt. Dialog och möjligheten att träffas fysiskt ses som förutsättningar som påverkar medarbetarskapet, dessa förutsättningar ser vid distansarbete annorlunda ut. Förändringar i arbetssätt som uppkommit i samband med COVID-19 pandemin gör det således intressant att studera hur medarbetarskap kan bevaras vid rekommenderat distansarbete. Syfte och metod Studiens syfte har varit att öka förståelsen för förutsättningar som är viktiga för att bevara medarbetarskap vid distansarbete. En kvalitativ forskningsansats valdes för att skapa en ökad förståelse för begreppet. Det empiriska materialet samlades in genom elva semistrukturerade intervjuer och genomfördes på en kommunal HR-enhet. Val av metod möjliggjorde en ökad förståelse för viktiga förutsättningar som bevarar ett väl utvecklat medarbetarskap. Resultat och slutsats Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att studieobjektet har ett väl utvecklat medarbetarskap. Det framkommer också att medarbetarskapet hos studieobjektet har skapat goda förutsättningar vid övergången till digitala arbetssätt vid rekommenderat distansarbete. Studiens slutsats redogör för förutsättningar som förändrats vid rekommenderat distansarbete. En medvetenhet kring dessa förändrade förutsättningar kan leda till värdefulla insikter för att bevara medarbetarskap även vid distansarbete grundat i andra orsaker. / Background and problem In previous research on the organization of management, a perspective is often assumed based on the leader. Since the employees make up the majority of the organization, such a perspective can omit significant parts of the area, which can be included in the concept of co-workership. Co-workership refers to how employees handle the relationship with their employer and their own work as well as the relationship with colleagues. Research shows that it is important to understand the concept of co-workership in its full context. The dependency of the co-workership on the conceptual context is closely linked to changes and consequently, co-workership are also continuously changing. Dialogue and the opportunity to meet physically, are considered as prerequisites that affect co-workership, these conditions change during teleworking. Changes in working conditions caused by the COVID-19 pandemic, therefore makes it interesting to study how co-workership can be maintained during recommended teleworking. Purpose and method The purpose of this study was to increase the understanding of conditions that are important for maintaining co-workership in teleworking. A qualitative research approach was chosen to create an increased understanding of the concept. The empirical material was collected through eleven semi-structured interviews and conducted at a municipal HR unit. The choice of method enabled an increased understanding of important conditions that maintain a well-developed co-workership. Results and conclusion The results of our study, based on the empirical material and theory, show that the study object has a well-developed co-workership. It is also clear that the co-workership of the study object has created good conditions for the transition to digital working methods for recommended teleworking. The conclusions of the study describe the conditions that have changed during recommended telework. An awareness of these changed conditions can lead to valuable insights to preserve co-workership also in telework based on other causes.

Bakgrund: Som en följd av Covid-19 behövde organisationer världen över ställa om från ett fysiskt kontorsarbete till ett ofrivilligt distansarbete. Tidigare forskning har framför allt konstaterat att medarbetare har både positiva och negativa upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet. I dagsläget finns det däremot en avsaknad av forskning som belyser medarbetarnas ansvar, delaktighet och inflytande i arbetet, närmare bestämt medarbetarskapet, inom denna kontext. Eftersom medarbetarskap är kontextburet är en sådan kunskap kritisk att uppnå. Syfte: Att beskriva medarbetarskapet i kontexten av ett ofrivilligt distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien antar ett tolkande förhållningssätt och utgörs av en deduktiv teoriansats, kvalitativ forskningsdesign samt en kollektiv fallstudie där sju medarbetare utgör fallet. Forskningen har sin grund i fyra centrala teorier, vilket innefattar medarbetarskapets tre hörnstenar, medarbetarskapshjulet, det utvidgade medarbetarskapshjulet samt de fyra nivåerna av medarbetarskap. Insamling av empiri har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från datainsamlingen har analyserats genom en deduktiv tematisk analysmetod, där fyra huvudteman skapades: engagemang och meningsfullhet i arbetet, aktivt ansvarstagande, socialt samspel och relationer samt öppen och förtroendefull dialog. Slutsats: Studiens resultat beskriver att medarbetarskapet i kontexten av ofrivilligt distansarbete innefattar en god gemenskap, ett bra samarbete och öppen dialog. Resultatet visar dock att det krävs mer av medarbetaren själv för att upprätthålla detta vid distansarbete. Över lag har känslan av meningsfullhet varit stark och nivån av engagemang hög. Hängivenheten till arbetsgivaren har i grund och botten varit hög men det har periodvis varit svårt att upprätthålla denna känsla till följd av den fysiska distanseringen. Medarbetarskapet kan även beskrivas med en blandning av den följsamma, specialiserade och initiativrika nivån av medarbetarskap. / Background: Because of Covid-19, organizations had to switch from the traditional office setting to remote work. Previous research indicates that employees have had both positive and negative experiences of involuntarily remote work. However, there is a lack of research regarding the employee’s own responsibility, participation, and influence at work, more exactly the co-workership, in this context. Since co-workership is contextually bound, reaching such an understanding is critical. Purpose: To describe the co-workership in the context of involuntarily remote work from an employee perspective. Method: The study takes on an interpretative approach and consists of a deductive theory-approach, a qualitative research design, and a collective case study where the case consists of seven employees. Moreover, the study has its starting point in four central theories: the three cornerstones of co-workership, the co-workership wheel, the extended co-workership wheel, and the four levels of co-workership. Data has been collected through semi structured interviews. The results from the data collection have been analyzed with a deductive thematic analysis, where four main themes were produced: engagement and meaningfulness at work, social interactions and relationships, active responsibility-taking, and open and trustful dialogue. Conclusion: The result describes that co-workership in the context of involuntarily remote work is characterized by good fellowship, collaboration, and open dialogue. However, the result implies that more is required from the employees themselves to maintain this. Overall, there has been a strong sense of meaningfulness and a high level of engagement. The dedication toward the employer has been high but it has been periodically difficult to maintain this feeling because of the physical distancing. Finally, the co-workership can be described as a combination of the adaptable, specialized, and enterprising levels of co-workership.

Bakgrund: Den 16 januari år 2020 upptäcktes ett nytt coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Risken för att spridningen av smittan skulle nå Sverige bedömdes vid den tidpunkten som mycket låg. Med anledning av pandemin, har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb tillväxt, vilket leder till förändringar av arbetsmetoder där framväxten av digital teknik underlättat utvecklingen av distansarbete. Digitaliseringen bidrar till att flertal anställda kan arbeta när och var de önskar. Distansarbete kännetecknas av den rumsliga och tidsmässiga flexibiliteten. Flera faktorer påverkar medarbetares gemenskap och samarbete och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbetet påverkar medarbetares gemenskap och samarbete. Syfte: Studiens syfte är att beskriva medarbetares uppfattning om distansarbete och specifikt distansarbetets påverkan på medarbetares gemenskap och samarbete under Covid-19 pandemin. I föreliggande studie undersöks offentlig verksamhet. Metod: Då studiens syfte är att ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare tillhörande kommunal verksamhet. Slutsats: Studien visar att gemenskapen är fortsatt lika god av anledningen att medarbetarna hade en bra sammanhållning redan innan pandemin. Medarbetarna har bibehållit den goda gemenskapen och de upplever känslan av tillhörighet och trivsel då de med hjälp av digitala verktyg kan fortfarande träffa varandra. Kommunikationen har bibehållits trots att den numera sker virtuellt. Medarbetarna upplever att närkontakten och den sociala interaktionen har minskat, vilket kan leda till att de upplever social isolering, då den naturliga närheten till varandra var mer naturlig på arbetsplatsen. Samarbetet har bibehållits tack vare övergång till digital form, dock visar studien att samarbetet inte blivit bättre. Digitala arbetsplatsträffar har införts och sker i ungefär samma frekvens som innan, vilket innebär att arbetsplatsträffarna bevarats trots distansarbete. Medarbetarna fortsätter därmed att genomföra gemensamma aktiviteter trots distansarbete, vilket kan leda till att risken för att medarbetarna upplever social isolering minskar. / Background: On the 16th of January 2020, a new coronavirus was discovered in the Chinese city of Wuhan. At that time, the risk of the disease reaching Sweden was assessed as very low. Due to the pandemic, teleworking has experienced rapid growth, leading to changes in working methods where the emergence of digital technology has facilitated the development of teleworking. Digitization contributes to the fact that most employees can work anytime and anywhere they want. Teleworking is characterized by spatial and temporal flexibility. Several factors affect employees' community spirit and cooperation and in the present study the focus will be on how teleworking affects employees' community spirit and cooperation. Purpose: The purpose of this study is to describe the employees perception of telework and specifically the impact of telework on employees' community spirit and cooperation during the Covid-19 pandemic. In the present study, the public sector is examined. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. The study is based on qualitative interviews with employees belonging to municipal services. Conclusion: The study shows that the community spirit is still just as good for the reason that the employees had a good cohesion even before the pandemic. The employees have maintained good community spirit and they experience the feeling of belonging and well-being as they can still meet each other by using digital tools. The communication has maintained despite the fact that the employees now meet virtually. Employees experience a decrease of close contact and social interaction, which can lead to them experiencing social isolation, as the natural closeness to each other was more natural in the workplace. The cooperation has maintained through the transition to digital form, however, the study shows that the cooperation has not improved. Digital workplace meetings have been introduced and now take place at approximately the same frequency as before, which means that the workplace meetings have been preserved despite teleworking. By that means, they continue to carry out joint activities despite teleworking, which can lead to a reduction in the risk of employees experiencing social isolation.

Bakgrund: Medarbetarskap är ett alltmer uppmärksammat begrepp som förekommer rikligt idet svenska arbetslivet. Medarbetarskap finns på alla arbetsplatser och det som skiljer åt är hur utvecklat det är. Den svenska handeln är näringslivets största arbetsgivare där detaljhandeln ingår. Den svenska detaljhandeln har en hög personalomsättning som tidigare studier indikerar som ett problem. Medarbetaren är en av organisationens mest värdefulla tillgångar. Tidigare studier indikerar på att utveckling av medarbetarskap ger positiva resultat på organisationer. Medarbetarskap är fördelat i fyra begreppspar som är förutsättningar till ett utvecklat medarbetarskap. Mot denna bakgrund avser studien dessa problemformuleringar: PF1: Hur upplever medarbetaren medarbetarskapet i sin butik? PF2: Hur kan medarbetarskap bidra till kunskap om personalomsättning inom den svenska detaljhandeln? Syfte: Den föreliggande studiens syfte avser att bidra med kunskap om den svenska detaljhandelns personalomsättning genom att undersöka medbetarens upplevelse av medarbetarskap i sin butik. Teori: Medarbetarskap och personalomsättning är studiens två teorier. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi. Det har genomförts semistrukturerade intervjuer med tolv medarbetare som alla arbetar i den svenska detaljhandeln. Medarbetarna arbetar alla inom samma hemelektronikföretag men i olika butiker. Resultat: Studiens resultat visar att gemenskap och meningsfullhet är viktiga begrepp för medarbetarna i deras upplevelse av medarbetarskap. Medarbetarna ser alla att medarbetarskap kan påverka den svenska detaljhandelns personalomsättning. Slutsats: Medarbetarna upplever medarbetarskapet olika och växelverkan mellan begreppsparen stämmer överens mot tidigare studier. Det kan finnas ett samband mellan medarbetarskap och personalomsättning. Arbetar organisationer med att utveckla deras medarbetarskap kan det motverka personalomsättning. / Background: Co-workership is an increasingly noticed concept that occurs abundantly in Swedish work culture. Co-workership exists in all workplaces, but the level of developed Coworkership is what sets it apart. Swedish trade is the largest employer by business, which includes retail trade. Swedish retail has high staff turnover, which previous studies indicate as a problem. The co-worker is one of the organization's most valuable assets. Previous studies indicate that Co-workership development gives positive results in organizations. Coworkership is divided into four pairs of concepts that are prerequisites for a developed Coworkership. Against this background, the study refers to these problem formulations: PF1: How does the employee experience the Co-workership in their store? PF2: How can Co-workership contribute to knowledge of staff turnover in the Swedish retail? Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of Swedish retail staffturnover by examining the co-worker's experience of Co-workership in their store. Theory: Co-workership and staff turnover are the study's two theories. Method: This study has a qualitative research approach. Semi-structured interviews have been conducted with twelve employees who all work in Swedish retail. The employees all work within the same home electronics company but in different stores. Results: The results of the study show that community and meaningfulness are important concepts for the employees in their experience of Co-workership. The employees all see that Co-workership can affect Swedish retail staff turnover. Conclusion: The employees experience the Co-workership differently and the interaction between the pairs of concepts is consistent with previous studies. There may be a connection between Co-workership and staff turnover. If organizations actively work on their Coworkership development, then it can discourage high staff turnover.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet. Beroende på i vilken utsträckning medarbetarna identifierar sig med sin profession och sin organisation kan dessa relationer påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur professionernas identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer. Metod: Då syftet med studien är att ge en ingående beskrivning av valt problemområde baseras studien på en kvalitativ metod. För att kunna beskriva hur professioners identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer har två fallstudier genomförts, båda på professionella organisationer med verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med respondenter tillhörande en profession. Resultat och slutsats: Studien visar att individer i en professionell organisation tillhörande en profession tenderar att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation. Då medarbetarskap bygger på relationen till både arbetsgivare och det egna arbetet påverkas det av professioners identifikation. Det har i föreliggande studie dessutom framkommit att förtroende sker i större utsträckning inom den egna professionen, även gemenskap och samarbete har visat sig ske i första hand inom professionens gränser. Studien har även visat att professioner upplever ett starkare engagemang för det egna arbetet än för organisationen, de tenderar dessutom att ta mer ansvar för det egna arbetet än för organisationen som helhet. / Background: People tend to identify themselves with different social groups based on, for instance, professional or organizational affiliation. Individuals who identify themselves with the same social group often create similar norms and values, which create a sense of belonging. In a professional organization professional co-workers tend to identify themselves with their profession rather than their organization, which in turn affects the relationship between the individual and the organization. In recent years the concept of co-workership has become increasingly popular in the Swedish labor market. The concept of co-workership includes how employees handle the relationship with their employer and to their own work. Depending on the extent to which employees identify themselves with their profession and their organization these relationships are affected. Purpose: The purpose of this study is to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. In order to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations two case studies has been conducted, both organizations are to be found in the health care field. The study is based on qualitative interviews with respondents belonging to a chosen profession. Results and conclusion: The present study has revealed that professional co-workers in a professional organization tend to identify themselves with their profession rather than their organization. Since co-workership is based on relationships both with employers and to the co-workers own work the professional identification therefor has an influence on the co-workership. The present study further revealed that trust occurs more widely within the own profession. It has also been found that fellowship and collaboration primarily occurs within the own profession. The study has shown that professionals tend to experience a stronger commitment to their work than to their organization, they also tend to take more responsibility for their own work than for the whole organization.

Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur medarbetare ser på begreppet medarbetarskap. Undersökningen syftar också till att undersöka hur personer inom organisationer förhåller sig till individualister och karriärister och tror medarbetarna att organisationerna kan upprätthålla en tydlig organisationskultur och främja ett starkt medarbetarskap med en självförverkligande arbetsstab? Metod: Data till studien är insamlad med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för majoriteten av insamlingen Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen för denna studie består av teorier som behandlar medarbetarskap, empowerment, individualism, byråkrati och nyinstitutionell teori. Empiri: Empirin till studien har insamlats genom nio intervjuer med personer med olika befattningar i fem olika organisationer. Intervjupersonerna skiljer sig i ålder och utbildning. Slutsats: Synen på medarbetarskap är att det är en ledningsfråga och innebär att de anställda blir mer delaktiga i utformandet av arbetsuppgifterna. Synen är också att det är en social delaktighet på och utanför arbetsplatsen. En viss skepsis mot att medarbetarskap verkligen existerar finns och det liknas vid demokratur, en blandning av demokrati och diktatur. Synen på individualism är överhängande negativ och inget samband mellan individualister och karriärister står att finna. / Purpose: The aim of this paper is to study how employees view the concept co-workership (Scandinavian expression “medarbetarskap”). The paper also aims to examine how individuals in organizations relate to individualistic co-workers and careerists; can organizations maintain a clear organizational culture and promote a strong co-workership with a self-employment staff? Method: The data for this study is collected using a qualitative approach in which semi structured interviews formed the basis for the majority of the collection. Theoretical framework: The theoretical framework for this study consists of theories that deal with co-workership, empowerment, individualism, bureaucracy and new institutional economic theory. Empiricism: The empirical data for this paper have been collected from nine interviews with people with different positions in fem different organizations. The interviewees differ in age and education. Conclusion: According to the opinion co-workership is manager’s responsibility to maintain and Co-workership means that the co-worker is participant developing their own tasks. The opinion is also that it means social participation in, and outside of, the place of work. There is a small amount of skepticism against co-workership’s existence and some compare it with the term democratorship, a mix of domcrazy and dictatorship. The opinion about individuality is impending negative and no correlation between individualistic people and careerists is seen.

The aim of this research is to examine the relation between an organisation´s information strategy and their marketing strategies. It also brings to surface what effects an effective working information strategy might have on an organisation´s marketing strategy. The research aim is to further also understand the concepts behind an organisation´s information strategy with regards to definitions and how they all relate to each other. An area this research aims to answer is the connection between communication and information sharing and marketing strategies. It will also go through how information sharing, knowledge sharing and internal communication can affect marketing strategies within the logistics industry. Furthermore, this research will look at internal and external communication as well as knowledge sharing and its effects on marketing in three different logistics companies. The result will be presented in a comparative study and interviews have been executed using a semi structured qualitative method. Conclusions made during the analysis suggest that information strategies and marketing strategies are very closely related and might be considered co-dependent. However, for an organisations information strategy to have a positive impact on an organisations marketing strategy, an information strategy has to be updated frequently and conceptualized with the organisations information policy. In addition, all co-workers ought to be involved in the information strategy and its information policy because by being so, it could generate a more effective workplace.

Avhandlingen behandlar idén om medarbetarskap med utgångspunkt från hur begreppet medarbetarskap tolkas och används. Syftet är att öka kunskapen kring idén och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik. I den teoretiska referensramen har nyinstitutionell teori integrerats med teorier kring lärande och implementering. Strukturen i analysen utgörs av en metafor som behandlar hur populära idéer reser in i och genom organisationer. Centrala begrepp i tolkningen av vad som sker i mötet mellan idé och subjekt vid de olika anhalterna på resan är översättning, lärande och ömsesidig anpassning. Studien har genomförts i form av fallstudier vid ett statligt bolag och vid ett landsting där medarbetarskapsprogram bedrivits. Resultaten grundar sig huvudsakligen på intervjuer, vilka kompletterats med observationer och dokumentstudier. Resultaten visar att det skett en ömsesidig anpassning mellan idé och subjekt vid den studerade enheten i landstinget med ökad delaktighet, förståelse för varandra och ett förbättrat arbetsklimat som följd. Idén integrerades i hög grad i den vardagliga verksamheten. Vid det statliga bolaget passerade idén förbi utan några större bestående avtryck i de studerade grupperna och idén integrerades inte i den ordinarie verksamheten. Resultaten kan förstås med grund i hur programmen genomförts tolkat utifrån lärandeteorier och olika perspektiv på implementering. Genomförandet i det statliga bolaget kännetecknades av central styrning och snäva frihetsgrader vad gäller form och innehåll för medarbetarskapsutvecklingen. Vid landstinget var däremot behoven vid de lokala enheterna en grundläggande utgångspunkt för inriktningen på medarbetarskapsutvecklingen där delaktighet i idéutvecklingen och genomförandet av programmet var en ledstjärna. I översättningen av idén om medarbetarskap i ord finns skiljelinjen mellan personer på olika nivåer i organisationen, snarare än mellan organisationerna. Medarbetare vid enheterna ser medarbetarskapsbegreppet i första hand som ett kollektivt begrepp, där gruppens funktion är i centrum, medan de som representerar organisationsnivån i större utsträckning betonar individens ansvar och agerande. Vilket perspektiv och vilka intressen individen har ser ut att ha betydelse för hur idén uppfattas. Vidare kan den spridning och det genomslag som idén om medarbetarskap fått i svenskt arbetsliv, förstås utifrån dess samstämmighet med tidsandan och den generella utvecklingen som skett i samhälle och arbetsliv. / The aim of this thesis is to increase knowledge of the idea of co-workership and how it is manifested in the practice of organizations. The point of departure is how the concept of co-workership is interpreted and used. The theoretical framework is based on an integration between new institutional theory and theories about learning and implementation. The starting point of the analysis is a metaphor about popular ideas travelling into and through organizations. Central concepts are learning, translation and mutual adaptation. The study is based on a qualitative case study with two cases, a county council and a state-owned company, where co-workership programs have been implemented. The empirical material consists mainly of interviews. In addition observations and document studies have been used. The results indicate that a mutual adaptation between idea and operation occurred in the studied unit in the county council, with consequences in the daily work, while the idea passed without any lasting impressions at the unit level in the state-owned company. These findings may be understood in terms of how the co-workership program was implemented, interpreted through theories of learning and implementation. The co-workership development in the county council was characterized by employee participation in identifying needs and choice of areas of work as well as a high level of integration in the daily operations. In the studied groups in the state-owned company, the employees did not participate in the planning, and the co-workership program was not actively integrated into daily operations. Hence, there were not the same opportunities for a mutual adaptation between idea and operation as we found in the unit at the county council. In translating the idea into words, differences were found mainly between people at different levels in the organizations. At the organizational level co-workership was viewed as an individual concept emphasizing the responsibility and actions of the individual. Employees in the studied units, on the other hand, mainly expressed co-workership as a collective concept, focusing on the team and how it functions. The interpretation of the concept seems to be connected to the perspective of different parties within the organizations. Furthermore, the spread and the popularity of the idea of co-workership in Swedish working life can be understood in terms of the ideas correspondence with the current zeitgeist, and in relation to the general development going on in society and working life.

Introduction: Temporary working agencies (TWAs) within the healthcare industry has exploded within the last 10 years. The temporary agency workers (TAWs) have a unique triangular employment agreement, resulting in leadership and employesship complexities. Leadership and employeeship has been linked to many aspects within an organization such as employee’s health and well-being, productivity, effectiveness, and satisfaction. Purpose: The purpose of this study is to explore and describe the perceptions of desirable leadership, and employeeship in a client organization for temporary agency nurses. Method: The study is qualitative and uses the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method and follows the Standards for Reporting Qualitative Research (SRQR). Results: The TAW nurses desire a manager that is sincere and involved, and a manager as a guide when it comes to leadership and a desire to work independently, collaborate and respect each other and for there to be humor when it comes to employeeship in client organizations. Conclusion: Desirable leadership and employeeship that the TAW nurses desire is foremost linked to relations-oriented leadership behavior according to the Task, Change and Relations (TRC) model for leadership. The TAWs have a unique triangular employment, that result in complexities. / Under de senaste tio åren har bemanningsbranschen inom sjukvården expanderat. Bemanningsanställda har en unik triangulär anställningsform som kan leda till ledarskap- och medarbetarskapskomplexitet. Ledarskap och medarbetarskap har tydligt kopplats till många aspekter inom en organisation såsom anställdas hälsa och välbefinnande, produktivitet, effektivitet och tillfredsställelse. Syftet med studien är att utforska och beskriva sjuksköterskors uppfattningarna av önskvärt ledarskap och medarbetarskap i en klientorganisation. Studien är kvalitativ och använder Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och följer Standards for Reporting Qualitative Research (SRQR). Resultatet visade att önskvärda ledarskapet i klientorganisationer är en ledare som är uppriktig och involverad och en ledare som vägleder. Önskvärt medarbetarskap i klientorganisationer är att arbeta självständigt, samarbeta, respektera varandra och humor. Slutsatsen är att önskvärt ledarskap och medarbetarskap i klientorganisationer är främst kopplat till det relationsorienterade ledarskapsbeteendet enligt Task, Relations and Change (TRC) modellen.

Engagerat ledarskap är grunden till att skapa en god kvalitetskultur och för attlyckas krävs medarbetarskapets delaktighet. Forskare menar att stödet förnärvarande ledare i vården har fram tills idag varit tämligen outvecklat. Syftetmed denna studie var att förstå framgångsfaktorer för hur kvalitetskulturen isvensk sjukvård kan kopplas mot ledarnas möjlighet att främja ett gottmedarbetarskap. Detta utifrån en förklarande sekventiell mixad metod med tvåkvantitativa mätningar som slutligen resulterade i en kvalitativ intervju. Enmätning av kvalitetskulturen vid svenska sjukhus utfördes utifrån ett tidigareframtaget mätinstrument för att mäta kvalitetskultur. Mätinstrumentetpresenterades genom 13 beteendepar som främjar respektive hindrar enkvalitetskultur. Denna mätning visade att det idag råder en generellt godkvalitetskultur vid svenska sjukhus. Genom denna mätning kunde enregressionsanalys utföras som kopplades samman mot sjukhusens resultat iNationell patientenkät. Ett statistiskt signifikant beteende kunde uppmätassom enligt denna mätning skapar nöjdare patienter ju mer medarbetarnaupplever att detta beteende förekommer i deras organisation. Beteendet ärnär vi har ett problem tar vi reda på grundorsaken innan vi beslutar om enlösning. Detta beteende togs med till två framgångsrika sjukhus för att djupareförstå hur dessa arbetar med medarbetarskapet i just detta beteende. Utifrånworkshop med dessa två sjukhus är slutsatsen att ledare behöver ha erfaritden kvalitetskultur och det medarbetarskap de ska bära för att främja ettmedarbetarskap som kopplats samman med kvalitetskulturen. I jakten på attnå framgång är en stark kvalitetskultur eftersträvansvärd men utifrånworkshoparna ser författarna ingen möjlig snabb lösning för att nå dit.Resultatet visar att dagens ledare i vården behöver stöd i form av mentor ellerreflektion kring ledarskap själv eller i grupp för att utvecklas. I konstruktiv andaär det med förbättringskunskap i grunden som allas delaktighet i arbetet medständiga förbättringar bedrivs. Detta kräver allas reflektion, ärlighet, mod,öppenhet och förtroende där allt grundar sig i att alla vill varandras väl! / Committed leadership is the foundation for creating a good quality culture andto succeed, the participation of employees is required. Researchers argue thatsupport for the current leaders in healthcare has until now been ratherundeveloped. The purpose of this study was to understand how the qualityculture in Swedish healthcare can be linked to the leaders' ability to promotegood co-workership. This study was based on an explanatory sequentialmixed method with two quantitative measurements that ultimately resulted in aqualitative interview. A measurement of the quality culture at Swedishhospitals was taken based on a previously developed instrument formeasuring quality culture . The measuring instrument comprises 13behavioral pairs that promote or hinder a quality culture. This measure showsthat there is generally a good quality culture at Swedish hospitals at present.Through this measurement, a regression analysis was done which links to thehospital's results in the National Patient Survey. A statistically significantbehavior was observed, and according to this measurement, is likely to createmore satisfied patients as more professions feel that this behavior occurs intheir organization. The behaviour in question can be described as: when wehave a problem, we find out the root cause before we decide on a solution.This behavior was brought into two successful hospitals in order to understandmore deeply how they work with the co-workership in this particular behavior.Based on the workshop with these two hospitals, we conclude that leadersneed to have experienced the quality culture and the co-workership they areassumed to carry in order to promote an employee culture that is linked to thequality culture. In pursuit of success, a strong quality culture is desirable, butbased on the workshops, the authors see no possible quick solution to reachit. The result shows that today's leaders in healthcare need support in the formof a mentor or time for reflection on leadership on their own or in groups inorder to develop. In constructive approach, it is with improvement knowledgethat everyone's involvement in the work of continuous improvement isconducted. This requires reflection, honesty, courage, openness and trustfrom everyone involved and intentions rooted in the wellness and prosperity ofall. / <p>2019-06-27</p>