övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.

<p>Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.</p>

No description available.

<p>During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.</p><p>Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed.</p><p>Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.</p>

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.

During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for. Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed. Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen? Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist. Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre. Turordningsreglernas syfte är att skydda de mest utsatta arbetstagarna på arbetsmarknaden. Syftet av reglerna fyller idag inte längre sin funktion då det framförallt är de unga arbetstagarna som är de mest utsatta. Sysselsättningsgraden bland personer mellan 15-24 år är nästan 20 procent lägre i Sverige i jämförelse med Danmark. Det är till stor del den unga arbetskraften som bär upp den danska sysselsättningsgraden då de visar lägre siffror bland äldre men framförallt bland personer med invandrarbakgrund. Den danska arbetsmarknadsmodellens allra svagaste sida är just att de inte riktigt lyckats integrera personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden. Statistik visar även att det är arbetstagare med invandrarbakgrund som är den grupp av arbetstagare som är mest flexibel.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.