Under den senare halvan av 1900-talet och fram till idag har kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet ökat markant i Sverige. Till stor del har detta skett med anledning av de olika reformer som införts gällande föräldraförsäkring samt satsning på barnomsorg. Kvinnor tar dock ett fortsatt stort ansvar för obetalt arbete samt majoriteten av föräldradagarna vilket resulterar i dubbelarbete. Det är inte heller ovanligt att kvinnor väljer att anpassa sitt arbete för att ta ansvaret för det obetalda arbetet. Detta genom att gå ner i arbetstid samt välja yrken med flexibla arbetsvillkor. Vidare finns det tydlig statistik som visar att kvinnor upplever en hög grad av stress samt sjukskrivs för stressrelaterad sjukdom. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor fördelar det obetalda arbetet i förhållande till förvärvsarbetet och söka samband mellan stress och mängden obetalt arbete. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med män och kvinnor som var och en lever i parrelationer och har barn. Deras upplevelser och beskrivningar av det obetalda arbetet, förvärvsarbetet och stressen ligger till grund för studiens resultat. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om könsroller (doing gender, genussystemet) och stress. Resultaten visar på fortsatt rådande ojämn fördelning, där kvinnorna nyttjar merparten av föräldradagarna samt har huvudansvaret för hemarbetet. Vidare påvisar resultaten en koppling mellan obetalt arbete och stress hos merparten av respondenterna.