Det finns fördelar med att ha ett jämställt föräldraskap, exempelvis kan parrelationen stärkas, men även relationen mellan föräldrar och barn. Idag är det vanligare att pappor är hemma med sina barn, än det var när föräldraförsäkringen introducerades 1974, trots det, är det fortfarande mammorna som tar ut mest ledighet och står för större delen av hushållsarbetet. Syftet med denna undersökning var således att undersöka pappors upplevelser av omsorgen av sina barn. Insamlingen av empiri för undersökningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju pappor. Det teoretiska ramverket har utgått ifrån teorier och begrepp från identitets- och genusteorier, vilka sedan har använts för att analysera den insamlade empirin. Undersökningens resultat visade att pappor vill dela lika på ledigheten och hushållsarbetet med sin partner, men i de fall där ledigheten inte hade delats lika var amning förklaringen papporna gav som anledning till att mamman varit hemma första tiden och längre, vilket indikerade på att det kan finnas incitament som gör att papporna inte är hemma i samma utsträckning som mammorna. Papporna upplevde även att deras parförhållanden var jämställda, trots att det fanns olika definitioner om vad som var en jämställd arbetsdelning. Exempelvis visade det sig att trots ett uttalat jämställdhetstänk, tog mammorna ansvar för det praktiska, medan papporna var källan till lek och bus, något som kunde anses befästa könsnormer. Resultatet visade även att papporna upplever att det finns olika förväntningar på dem när det kommer till föräldraskapet. Det kunde synliggöras genom att det fanns inre eller yttre faktorer som symboliserade hur pappor bör vara. Resultatet diskuterades sedan utifrån undersökningens forskningsfrågor, där det bland annat argumenterades för ifall amning ska ses som ett incitament till att mammorna tar ut fler föräldradagar, om papporna kan anses vara jämställda och pappornas relation till sina barn.

Låt oss män sköta röstandet, så får ni sköta hemmet utgör en kvalitativ innehållsanalys som syftade till att belysa hur åtta spelfilmer framställer genus utifrån Raewyn Connells fyra genusdimensioner. Genusdimensionerna utgör likaså undersökningens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna löd följaktligen: ”Hur synliggörs genusstyrd makt i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusbaserad arbetsfördelning i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusstyrda förväntningar i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?” och ”Hur synliggörs känslomässiga relationer i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”. Undersökningen åskådliggör att det främst är genusstyrda förväntningar, i form av förväntningar på kvinnor, som illustreras i spelfilmerna vilket följs av genusstyrd makt bestående av sexuellt våld samt fäders och makars makt över döttrar respektive fruar. Känslomässiga relationer och genusbaserad arbetsfördelning påträffas i minst omfattning. Utifrån detta konstateras även spelfilmernas potential i gymnasieskolans värdegrundsarbetet genom samhällskunskapsämnet genom dess förankring till de värden kring jämställdhet, demokrati och sociala livsvillkor som gymnasieskolan ämnar att förmedla.