De fem senaste åren är de varmaste som uppmätts sedan mätdata för global medeltemperatur började registreras år 1850. Det har medfört att jordens medeltemperatur har höjts med cirka 1° C sedan industriella revolutionen. Samtidigt ökar urbaniseringen runt om i världen och år 2030 beräknas 60 procent av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Den snabba tillväxten i städerna har inneburit många miljö- och socioekonomiska problem och för att förbättra samhällets välbefinnande för mänskligheten behövs en mer effektiv och hållbar planering av urbana system.  Coworking är ett globalt fenomen som ökat kontinuerligt under det senaste decenniet då ökningen av kunskapsekonomi, kreativ klass men framförallt den ekonomiska digitaliseringen har expanderats storartat vilket har legat till grund för den snabba tillväxten. Den snabba utvecklingen av IT-infrastruktur har utformat nya idéer om smarta städer där coworking ses som ett verktyg i konceptet delningsekonomi vilket är till för att gemensamt utnyttja varor och tjänster och på så sätt minska resursanvändningen.  I denna studie har en mixad metod använts vilket innebär en blandning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning för att ta reda på studiens syfte hur övergången till coworking spaces påverkar arbetspendlingen och de relaterade koldioxidutsläppen. Studien syftar även till att undersöka varför användare valde coworking spaces utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna sociala, miljömässiga och ekonomiska.  Studien visar att det dagliga resandet minskar med hjälp av coworking spaces vilket leder till reducerade koldioxidutsläpp. Det beror främst på att avståndet mellan bostad och coworking-kontoret minskar i jämförelse med det tidigare traditionella kontoret. Ur miljösynpunkt ersätter coworking framförallt det vanliga traditionella kontoret som har visat sig vara ett ineffektivt sätt att utnyttja resurser på eftersom inte lokalen nyttiggörs till fullo. Avslutningsvis visade studien att de sociala aspekterna som kollegor och nätverkandet var de viktigaste faktorerna till varför medlemmarna på DoSpace i Gävle väljer att utgöra en del av konceptet coworking. / The last five years have been the warmest measured since the measurement data of global average temperature was first registered in year 1850. This has led to that the average temperature of Earth has increased with circa 1° C since the industrial revolution. In the meantime, urbanization is expanding all around the world and by year 2030 it is calculated that 60 percent of the world population will live in an urban environment. The fast growth of cities results in several environmental and socio-economic issues and to improve the society’s wellbeing for humanity a more effective and sustainable planning of urban systems is needed.  Co-working is a global phenomenon which has grown on a regular basis during the last decade due to an increase of knowledge economy, creative class but mostly the economic digitalization has expanded massively which lays as foundation for the rapid growth. The fast development of IT-infrastructure has brought new ideas of smart cities where co-working is seen as an instrument in the concept of sharing economy, used to mutually utilize goods and favors and by that decrease usage of resources.  In this study a mixed method was used which means a mixture of quantity and quality research to find out the study’s purpose of how the transition to co-working spaces affects work commuting and the related carbon dioxide emissions. The study also aims to examine as of why users chose co-working spaces depending on the three sustainability dimensions: the social, environmental and economic.  The study shows that daily travelling is decreased with help from co-working spaces which leads to reduced carbon dioxide emissions. Foremost it is because the distance between one’s home and co-working space is reduced compared to the traditional office. From an environmental point of view the co-working phenomenon replaces the usual, traditional office which has shown to be an ineffective way to utilize resources in since the premises are not utilized completely. In conclusion the study showed that the social aspects such as colleagues and networking were the most important factors to why members of DoSpace in Gävle chose to constitute a part of the co-working concept.

Uppsatsens syfte är att undersöka om skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid. Detta undersöks utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekonomisk och miljömässig. En kombination av kvalitativ och kvantitativ analysmetod har använts för att analysera följande fyra svenska läroplaner: Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Resultatet visar att det finns indikationer på hållbar utveckling i alla läroplanerna och då implicit i Lgr 69 och Lgr 80 samt explicit i Lpo 94 och Lgr 11. Alla tre dimensionerna av hållbar utveckling går att återfinna i samtliga läroplaner men i varierande grad där tydliga tecken finns att den sociala dimensionen är betydligt omfattande och tar störst plats. Sammantaget visar studien på att skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid och även att beskrivningen av hur detta ska gå till har förändrats utifrån läroplanernas fokus. Från innehållsbaserad, via processfokuserad till målstyrd och slutligen genom en resultatstyrd.

Forskning framför animalieproduktionen som en av de största bidragarna till dagens klimatförändringar och kräver direktåtgärder för att kunna lösa problemen vi står inför. Detta sätter en enorm press på makthavare att föra en politik som främjar de ekologiska aspekterna och samtidigt strävar efter en hållbar utveckling inom alla politiska sfärer. Sverige har antagit en politisk inriktning som står för en hållbar utveckling och ska inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i samtliga politiska beslut. Med detta som bakgrund ämnar denna studie kritiskt diskutera huruvida animalieproduktionens klimatpåverkan framförts i det svenska miljöarbetet samt undersöka hur hållbarhetsdimensionerna fått utrymme och gestaltats. Historiskt sett har ekonomiska och sociala frågor tagit en större plats än ekologiska frågor inom svensk politik. Genom en idéanalytisk metod med idealtyper baserade på hållbarhetsdimensionerna menar jag att detta fortfarande är en trend som går att utläsa inom animalieproduktionen. Man kan diskutera att denna sektor har fått ett större utrymme över tid, men utrymmet denna sektor får inom politiken är fortfarande liten i jämförelse till den negativa påverkan den har på miljön. Det går att argumentera för att det är upp till EU att göra förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken genom att genomföra gröna reformeringar som främjar ekologin. Men det leder fortfarande tillbaka till frågan varför animalieproduktionen får en undanskymd plats inom miljöpolitiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag använder ekonomistyrning för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Studien baseras på en analysmodell kallad Management Control System (MCS), som utgår från teoretiska ramverk inom ekonomistyrningssystemet och särskilt främjar ekonomisk hållbarhet. För att undersöka företagets arbete med sociala och miljömässiga aspekter tillämpas alla dessa dimensioner på MCS. I en kvalitativ fallstudie av företaget Hedern Fastigheter genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda från olika arbetsområden. Resultaten visar att företaget använder sina styrverktyg på olika sätt för att främja olika aspekter av hållbarhet. Slutsatser dras kring att miljömässiga dimensionen inom verksamheten ges mindre fokus än de finansiella och sociala dimensionerna på grund av implementeringsmognad och prioritering av ekonomisk lönsamhet, vilket resulterar i minskad belysning av vissa hållbarhetsaspekter. Studien visar att varje hållbarhetsdimension erhåller olika uppmärksamhet beroende på hur integrerade de anses vara i styrverktygen. Slutligen framkommer det att ekonomisk lönsamhet är central i verksamheten men ger upphov till vissa indirekta sociala och miljömässiga hållbarheter.

Detta är en kvalitativ studie där syftet var att bidra med kunskap kring hur icke-vinstdrivande organisationer konstruerar hållbarhetskommunikation, detta genom att undersöka hur Marine Stewardship Council [MSC] konstruerar sin hållbarhetskommunikation utifrån hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Detta genom en riktad kvalitativ innehållsanalys av MSC:s externa kommunikation från deras hemsida och instagramkonto. Det teoretiska ramverk som applicerats på analysen är de tre hållbarhetsdimensionerna, vilka även utgör temana i analysen. Analysen har utförts utifrån ett kodschema där kategorier, underkategorier och koder har identifierats i materialet. Resultatet av analysen visade att MSC framställt sin kommunikation genom de tre hållbarhetsdimensionerna på flera olika sätt. Deras arbete kan också relateras till det teoretiska ramverket för denna studie. Dock konstateras det att det finns utrymme för vidare diskussion kring huruvida en mer allvarsam ton är en användbar strategi för MSC eller inte. Vidare visar resultatet att MSC beskriver flera av fiskeindustrins problem i relation till samtliga hållbarhetsdimensioner, dock hade kommunikationen upplevts mer trovärdig om en mer nyanserad bild av lösningar framställts.  Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och därefter presenteras slutsats, reflektion samt förslag på vidare forskning. / This is a qualitative study with the purpose of contributing knowledge about how non-profit organizations construct sustainability communication. This has been done through analyzing how MSC construct their sustainability communication in relation to the following dimensions of sustainability: economic-, social-, and environmental sustainability. By doing a directed qualitative content analysis of MSC's external communication from their website and Instagram profile. The theoretical framework that has been applied to the analysis is the three sustainability dimensions, which also forms the themes of the analysis. The analysis was done using a coding scheme where categories, subcategories, and codes were identified in the material. The result of the analysis showed that the MSC portrays their communication through the three dimensions of sustainability in several ways. Additionally, their work is related to the theoretical framework of the study. However, there is room for further discussion on whether the MSC would benefit to use a more serious tone or not. Furthermore, the result shows that the MSC describes several problems that relates to the fishing industry. Although, their communication would be perceived as more believable if a more nuanced image of solutions were presented. Lastly, the result is discussed in relation to previous research followed by the conclusion, a reflection, and suggestions for future research.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

Introduction: Sustainability issues are getting more and more attention. A common framework for working with sustainability is based on the three dimensions of social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. The goal of the sustainability model is to achieve a balance between the dimensions. Although sustainability models have been known for decades, companies find it difficult to strike a balance, as the economic dimension tends to set the agenda for the other two. Consequently, it seems easier to work with sustainability in theory than in practice. One reason for this may be that the companies have many stakeholders to consider. The digital infrastructure is making the market more and more global.   Problem discussion: The marketplace is changing, both for those who choose to apply the new technology as well as for those who choose to stand outside. New electronic solutions create new opportunities for both businesses and consumers. Sustainability aspects of the electronic B2C (Business to Consumer) commerce have been studied before, but there is a knowledge gap in the electronic B2B (Business to Business) commerce and especially in relation to sustainability. This is even though it is expected to increase more than B2C commerce on the internet.   Purpose: The purpose is to increase the understanding of the relationship between the export companies' electronic B2B commerce and their sustainability work based on the three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability.   Method: The qualitative study was conducted as a case study. The sample has been Swedish, exporting companies in Malaysia. Informants from each case company have been interviewed.   Results and conclusion: All the companies in the case study are actively working on sustainability issues inspired by the three dimensions of social, environmental and economic sustainability. The result shows that few Swedish exporting companies in Malaysia are working with electronic B2B commerce. This is mainly because traditional sales dominate. For the companies that have implemented electronic B2B commerce, there are contradictions, in particular, between the economic sustainability dimension and the social sustainability dimension. / Introduktion: Hållbarhetsfrågor får allt mer uppmärksamhet. Ett vanligt ramverk för att arbeta med hållbarhet utgår från de tre dimensionerna social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet där målet med hållbarhetsmodellen är att uppnå en balans mellan dimensionerna. Trots att hållbarhetsmodeller funnits i decennier så har företag svårt att hitta en balans, då den ekonomiska dimensionen tenderar att sätta agendan för de övriga två dimensionerna. Det verkar således enklare att arbeta med hållbarhet i teorin än i praktiken. En orsak till detta kan vara att företagen har många intressenter att ta hänsyn till. Den digitala infrastrukturen gör att marknaden blir allt mer global.    Problemdiskussion: Marknaden förändras, både för de som väljer att applicera den nya tekniken likväl för de som väljer att stå utanför. Nya elektroniska lösningar skapar nya möjligheter för både företag och konsumenter. Hållbarhetsaspekter av den elektroniska B2C (Business to Consumer) handeln är studerad men det finns en kunskapslucka inom elektronisk B2B (Business to Business) handel och framförallt hållbar sådan. Detta trots att den förväntas att gå om B2C handeln på internet.   Syfte: Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan exportföretagens elektroniska B2B handel och deras hållbarhetsarbete utifrån de tre dimensionerna social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.   Metod: Den kvalitativa undersökningen har genomförts som en fallstudie. Urvalet har varit svenska, exporterande företag i Malaysia. Informanter från respektive fallföretag har intervjuats.   Resultat och slutsats: Samtliga av fallföretagen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor inspirerade av de tre dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar en låg användning av elektronisk B2B handel bland de svenska exporterande företagen. Detta främst på grund av att traditionell försäljning dominerar. För de företag som implementerat elektronisk B2B handel så finns det motsättningar framförallt mellan den ekonomiska hållbarhetsdimensionen och den sociala hållbarhetsdimensionen.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.