Detta är en kvalitativ studie där syftet var att bidra med kunskap kring hur icke-vinstdrivande organisationer konstruerar hållbarhetskommunikation, detta genom att undersöka hur Marine Stewardship Council [MSC] konstruerar sin hållbarhetskommunikation utifrån hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Detta genom en riktad kvalitativ innehållsanalys av MSC:s externa kommunikation från deras hemsida och instagramkonto. Det teoretiska ramverk som applicerats på analysen är de tre hållbarhetsdimensionerna, vilka även utgör temana i analysen. Analysen har utförts utifrån ett kodschema där kategorier, underkategorier och koder har identifierats i materialet. Resultatet av analysen visade att MSC framställt sin kommunikation genom de tre hållbarhetsdimensionerna på flera olika sätt. Deras arbete kan också relateras till det teoretiska ramverket för denna studie. Dock konstateras det att det finns utrymme för vidare diskussion kring huruvida en mer allvarsam ton är en användbar strategi för MSC eller inte. Vidare visar resultatet att MSC beskriver flera av fiskeindustrins problem i relation till samtliga hållbarhetsdimensioner, dock hade kommunikationen upplevts mer trovärdig om en mer nyanserad bild av lösningar framställts.  Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och därefter presenteras slutsats, reflektion samt förslag på vidare forskning. / This is a qualitative study with the purpose of contributing knowledge about how non-profit organizations construct sustainability communication. This has been done through analyzing how MSC construct their sustainability communication in relation to the following dimensions of sustainability: economic-, social-, and environmental sustainability. By doing a directed qualitative content analysis of MSC's external communication from their website and Instagram profile. The theoretical framework that has been applied to the analysis is the three sustainability dimensions, which also forms the themes of the analysis. The analysis was done using a coding scheme where categories, subcategories, and codes were identified in the material. The result of the analysis showed that the MSC portrays their communication through the three dimensions of sustainability in several ways. Additionally, their work is related to the theoretical framework of the study. However, there is room for further discussion on whether the MSC would benefit to use a more serious tone or not. Furthermore, the result shows that the MSC describes several problems that relates to the fishing industry. Although, their communication would be perceived as more believable if a more nuanced image of solutions were presented. Lastly, the result is discussed in relation to previous research followed by the conclusion, a reflection, and suggestions for future research.