The mining industry is an important part of the society’s green transition by providing the metals and minerals necessary for an increased electrification. One downside of the mining industry is that the mining operation typically contaminates the land to some degree. Excavation-and-refill is a traditional remediation approach for soil contaminations, a method that often could be very expensive and cause a large amount of greenhouse gas emissions. This study aims to compare different excavation strategies to find out how they affect the sustainability dimensions and the climate. This is done by using two measuring tools: SAMLA for contaminated sites and Carbon footprint of remediations and other groundworks. The results show that the largest greenhouse gas emissions occur when transporting the contaminated soils to the designated landfill. The different excavation approaches have a positive impact primarily on the ecological and social sustainability dimensions, including reducing the risks for the environment and people’s health. To make excavation-and-refill remediations more sustainable the main focus should be towards the largest contributor of greenhouse gas emissions, together with developing the knowledge regarding the climate impact of remediation methods and to improve the knowledge of alternative, more sustainable, remediation methods. Implementation of environmental regulations focusing on remediations could also be an important factor in the transition towards more sustainable remediation methods.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:58:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6834.pdf: 3389741 bytes, checksum: d068f8ea0db0eac944ee5060cda0400e (MD5) Previous issue date: 2015-04-24 / Universidade Federal de Minas Gerais / Sustainability is a recent debate derived from the environmental concern and the use of finite natural resources. Currently, in addition to environmental issues, some authors incorporate the economic, social, cultural and political dimension to its definition. The political dimension emphasizes people participation in decision-making, management and collective control, through the reality understanding and analysis of different alternatives. The adoption of participatory processes for decision-making of more sustainable local systems for residential wastewater treatment enable the knowledge transfer and allows access to unconventional technologies. The sustainability analysis arises from the research and practice in the planning and management areas, as a new tool for decision-making, directed promoting sustainability. This work is inserted in the discussions about concepts, principles, strategies and techniques of more sustainable local system for residential wastewater treatment, emphasizing the interaction between those dimensions. General objective was the sustainability analysis of local systems for residential wastewater treatment, taking into account the multiple sustainability dimensions in view of the territories dynamic balance. General research strategy was the data collection research in technical and scientific literature. General steps were: 1- analysis of the technical and scientific literature regarding studies about the subject; 2- characterization of local alternative for residential wastewater treatment; 3- sustainability analysis of decision-making process for the choice of local alternative for residential wastewater treatment; 4- sustainability analysis of local systems for residential wastewater treatment. To each verified hypothesis, were created a spreadsheet that indicated: the type of information (variable), sources of evidence, the procedures for collecting and analyzing data. Products were: 1-process for decision-making to choose the local system of residential wastewater treatment, principles analysis, actions and strategies for sustainability; 2- synthesis flow for analysis of local treatment of residential wastewater systems and; 3- sustainability analysis of local treatment alternatives and wastewater disposal. Results indicated that the sustainability analysis of local residential wastewater treatment systems helps in the choice and decision-making process. The understanding of the concept and sustainability principles, the use of participation in decision-making, increase the sustainability degree of local residential wastewater treatment systems in the context of the territory dynamic balance. Systems that provide water separation in gray and black ones or systems that do not use water, enable the waste reuse, reduce water consumption and improve participatory process in decision-making at different stages, with management and process social control tend to get gains in sustainability. / A sustentabilidade é um debate derivado da preocupação com o meio ambiente e a utilização dos recursos naturais finitos. Atualmente, além de questões ambientais, alguns autores incorporam as dimensões econômica, social, cultural e política na definição do conceito. A dimensão política da sustentabilidade enfatiza a participação das pessoas nos processos de tomada de decisão, gestão e controle, por meio da compreensão da realidade e da análise das diferentes alternativas. A adoção de processos participativos para escolha de sistemas locais de tratamento de efluentes sanitários mais sustentáveis, além de possibilitar a transferência do conhecimento, permite acesso às técnicas não convencionais. A análise da sustentabilidade surge, a partir da pesquisa e da prática em áreas do planejamento e gestão, como um novo instrumento para suporte a decisões direcionadas à promoção da sustentabilidade. O presente trabalho está inserido nas discussões sobre os conceitos, princípios, estratégias e técnicas de tratamento local de efluentes sanitários mais sustentáveis, enfatizando a interação entre as referidas dimensões. O objetivo geral foi analisar a sustentabilidade de sistemas locais de tratamento de efluentes sanitários, em habitações unifamiliares, levando em consideração as múltiplas dimensões da sustentabilidade na perspectiva do equilíbrio dinâmico dos territórios. A estratégia geral de pesquisa foi a pesquisa de levantamento de dados na literatura técnico-científica. As etapas gerais foram: 1- análise da literatura técnico-científica em relação aos estudos referentes ao tema de pesquisa; 2- caracterização das alternativas locais de tratamento de efluentes sanitários; 3- análise da sustentabilidade das etapas do processo de escolha de sistema de tratamento local de efluente sanitário; 4- análise da sustentabilidade dos sistemas locais de tratamento de efluentes sanitários. Para cada hipótese foi elaborada uma planilha em que se explicitaram: o tipo de informação (variável), as fontes de evidências, os procedimentos para coleta e análise dos dados. Os produtos obtidos foram: 1- processo para escolha do sistema local de tratamento de efluentes sanitários e análise dos princípios, ações e estratégias da sustentabilidade; 2- fluxo síntese para análise dos sistemas locais de tratamento de efluentes sanitários residenciais e 3- análise da sustentabilidade das alternativas locais de tratamento e disposição local de efluentes sanitários. Os resultados indicaram que a análise da sustentabilidade de sistemas locais de tratamento de efluentes sanitários auxilia no processo de escolha e tomada de decisão da alternativa de tratamento a ser utilizada. A compreensão do conceito e princípios de sustentabilidade e a participação dos usuários na tomada de decisão aumentam o grau de sustentabilidade de sistemas de tratamento de efluentes sanitários na perspectiva do equilíbrio dinâmico do território. Os sistemas que favorecem a separação das águas em cinzas e negras ou não usam água, sistemas que possibilitam o uso de resíduos, diminuição do consumo de água e o processo participativo na tomada de decisão nas diferentes etapas, com gestão e controle social do processo tendem a ter ganhos em sustentabilidade.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

Introduction: Sustainability issues are getting more and more attention. A common framework for working with sustainability is based on the three dimensions of social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. The goal of the sustainability model is to achieve a balance between the dimensions. Although sustainability models have been known for decades, companies find it difficult to strike a balance, as the economic dimension tends to set the agenda for the other two. Consequently, it seems easier to work with sustainability in theory than in practice. One reason for this may be that the companies have many stakeholders to consider. The digital infrastructure is making the market more and more global.   Problem discussion: The marketplace is changing, both for those who choose to apply the new technology as well as for those who choose to stand outside. New electronic solutions create new opportunities for both businesses and consumers. Sustainability aspects of the electronic B2C (Business to Consumer) commerce have been studied before, but there is a knowledge gap in the electronic B2B (Business to Business) commerce and especially in relation to sustainability. This is even though it is expected to increase more than B2C commerce on the internet.   Purpose: The purpose is to increase the understanding of the relationship between the export companies' electronic B2B commerce and their sustainability work based on the three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability.   Method: The qualitative study was conducted as a case study. The sample has been Swedish, exporting companies in Malaysia. Informants from each case company have been interviewed.   Results and conclusion: All the companies in the case study are actively working on sustainability issues inspired by the three dimensions of social, environmental and economic sustainability. The result shows that few Swedish exporting companies in Malaysia are working with electronic B2B commerce. This is mainly because traditional sales dominate. For the companies that have implemented electronic B2B commerce, there are contradictions, in particular, between the economic sustainability dimension and the social sustainability dimension. / Introduktion: Hållbarhetsfrågor får allt mer uppmärksamhet. Ett vanligt ramverk för att arbeta med hållbarhet utgår från de tre dimensionerna social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet där målet med hållbarhetsmodellen är att uppnå en balans mellan dimensionerna. Trots att hållbarhetsmodeller funnits i decennier så har företag svårt att hitta en balans, då den ekonomiska dimensionen tenderar att sätta agendan för de övriga två dimensionerna. Det verkar således enklare att arbeta med hållbarhet i teorin än i praktiken. En orsak till detta kan vara att företagen har många intressenter att ta hänsyn till. Den digitala infrastrukturen gör att marknaden blir allt mer global.    Problemdiskussion: Marknaden förändras, både för de som väljer att applicera den nya tekniken likväl för de som väljer att stå utanför. Nya elektroniska lösningar skapar nya möjligheter för både företag och konsumenter. Hållbarhetsaspekter av den elektroniska B2C (Business to Consumer) handeln är studerad men det finns en kunskapslucka inom elektronisk B2B (Business to Business) handel och framförallt hållbar sådan. Detta trots att den förväntas att gå om B2C handeln på internet.   Syfte: Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan exportföretagens elektroniska B2B handel och deras hållbarhetsarbete utifrån de tre dimensionerna social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.   Metod: Den kvalitativa undersökningen har genomförts som en fallstudie. Urvalet har varit svenska, exporterande företag i Malaysia. Informanter från respektive fallföretag har intervjuats.   Resultat och slutsats: Samtliga av fallföretagen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor inspirerade av de tre dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar en låg användning av elektronisk B2B handel bland de svenska exporterande företagen. Detta främst på grund av att traditionell försäljning dominerar. För de företag som implementerat elektronisk B2B handel så finns det motsättningar framförallt mellan den ekonomiska hållbarhetsdimensionen och den sociala hållbarhetsdimensionen.

Hållbar utveckling är i dagens samhälle ett omdiskuterat ämne med stor påverkan på hur verksamheter bedrivs och utvecklas. Digitaliseringen frambringar stor potential samt förståelse för vad verksamheter och samhälle gemensamt kan göra för att uppnå hållbar utveckling. Trots de möjligheter digitaliseringen frambringar vid arbete med hållbar utveckling upplever verksamheter svårigheter i tillämpningen, hur hållbara strategier och metoder kan integreras i affärsverksamheter. Studien avser att öka kompetensen kring integrering av hållbar utveckling i verksamheter genom att identifiera de utmaningar som kan uppkomma i genomförandet samt hur dessa kan hanteras och beaktas. Studien belyser även den bidragande roll som informationssystem har vid integrering av hållbara strategier och metoder i verksamheter. En kvalitativ undersökning ligger tillsammans med relaterad litteratur, till grund för besvarandet av studiens forskningsfråga. Studiens slutsats presenter den avgörande roll som informationsteknologi och informationssystem bär vid integrering av hållbar utveckling i verksamheter. Resultatet påvisar att det finns svårigheter i integrationen mellan olika systemstöd vilket måste förenklas för möjligheten att främja arbete med hållbar utveckling. Studien har identifierat interna och externa utmaningar som påverkar integreringen av hållbar utveckling i verksamheter. De interna utmaningar som identifierats är: förändringsbenägenhet, förstudie och analys samt kompetens. De externa utmaningarna som identifierats är: samhällsomställning och lagstiftning. / Sustainable development is a controversial topic in today's society that has a great impact on how businesses are conducted and developed. Digitization brings great potential and understanding of what businesses and society can cooperatively achieve sustainable development. Despite the opportunities digitalization brings when working with sustainable development, businesses experience difficulties in their implementation, how sustainable strategies and methods can be integrated to business operations. The study aims to increase competence in the integration of sustainable development into operations by identifying the challenges that may arise in the implementation and how these can be managed and considered. The study also highlights the contributing role that information systems have when integrating sustainable strategies and methods into operations. A qualitative study, together with related literature, forms the basis for answering the study's research question. The study's conclusion presents the crucial role that information technology and information systems carry in integrating sustainable development into operations. The result shows that there are difficulties in the integration between different support systems, which must be simplified for the opportunity to promote work with sustainable development. The study has identified internal and external challenges that affect the integration of sustainable development into operations. The internal challenges identified are: propensity to change, feasibility study and analysis and competence. The external challenges identified are: societal transition and legislation.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.